Dihydrotestosteron

Från Wikipedia

Dihydrotestosteron, stanolon eller 5α-dihydrotestosteron (DHT) är ett steroidhormon som har samma effekter som testosteron men starkare. Liksom testosteron binder den till de androgena receptorerna. Det räknas som ett manligt könshormon, men också kvinnor har det.

Dihydrotestosteron bildas i steroidhormonkedjan genom en enzymatisk förändring av testosteron (typ I och II 5α-reduktasenzymer). Hos män ombildas ungefär 5% testosteron till dihydrotestosteron, vilket till skillnad från testosteron inte kan ombildas till östrogen. Typ II finns uttryckt i prostatan, där DHT står för den fullvuxna mognaden av denna, och vid blockering av detta enzym minskar prostatans storlek.[1] Tillsammans med östrogen deltar det vid glukosomsättningen i sertoliceller, varmed det påverkar mannens fertilitet.[2] Liksom testosteron har DHT immunosuppressiva egenskaper.[3] Det ökar sexualdriften och ejakulationsfrekvensen hos män, och är möjligen viktigare för detta än testosteron.[4] Hos män korrelerar nivåerna DHT med graden av verbal aggression och ilska.[5]

Fertila kvinnors nivåer DHT är som högt i mitten av menstruationscykeln (runt ägglossningen). Efter menopausen är nivåerna lägre.[6] För hög aktivitet på DHT kan ge hirsutism och manligt håravfall hos kvinnor (kutan hyperandrogenism), detta dock utan att DHT i serum nödvändigtvis är avvikande.[7] Djurförsök med möss har visat att det troligen minskar sexualdriften och ökar aggressiviteten hos honor.[8]

Källor

Noter

  1. ^ Page, Stephanie T., et al. "Dihydrotestosterone administration does not increase intraprostatic androgen concentrations or alter prostate androgen action in healthy men: a randomized-controlled trial." Clinical Endocrinology and Metabolism 96.2 (2010): 430-437.
  2. ^ OLIVEIRA, PF, et al. "Influence of 5α-dihydrotestosterone and 17β-estradiol on human Sertoli cells metabolism." Int J Andrology 34 (2011): e612-e620.
  3. ^ Dziennis, Suzan, et al. "Role of dihydrotestosterone in post-stroke peripheral immunosuppression after cerebral ischemia." Brain, behavior, and immunity 25.4 (2011): 685-695.
  4. ^ Mantzoros, Christos S., Emmanuel I. Georgiadis, and Dimitrios Trichopoulos. "Contribution of dihydrotestosterone to male sexual behaviour." BMJ: British Medical Journal 310.6990 (1995): 1289.
  5. ^ von der Pahlen, Bettina, et al. "Testosterone, 5?-Dihydrotestosterone and Cortisol in Men with and without Alcohol-Related Aggression." Journal of Studies on Alcohol and Drugs 63.5 (2002): 518.
  6. ^ Rothman, Micol S., et al. "Reexamination of testosterone, dihydrotestosterone, estradiol and estrone levels across the menstrual cycle and in postmenopausal women measured by liquid chromatography–tandem mass spectrometry." Steroids 76.1 (2011): 177-182.
  7. ^ Rittmaster, Roger S. "Clinical relevance of testosterone and dihydrotestosterone metabolism in women." The American journal of medicine 98.1 (1995): S17-S21.
  8. ^ Van de Poll, N. E., S. Van Zanten, and F. H. De Jonge. "Effects of testosterone, estrogen, and dihydrotestosterone upon aggressive and sexual behavior of female rats." Hormones and behavior 20.4 (1986): 418-431.