Hyperandrogenism
| Hyperandrogenism | |
| Latin: hypersecretio androgenorum | |
 Schema över steroidgenesen, som visar hur androgenerna nere till vänster bildas av progestagener och kan omvandlas till östrogener. | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | E28.1,E29.0 |
| ICD-9 | 256.1, 257.0 |
Hyperandrogenism är ett endokrint tillstånd av för höga värden androgener (manliga könshormoner).
Hyperandrogenism kan uppstå på grund av en rubbning av binjurarnas steroidsyntes, till exempel till följd av enzymatiska problem (adrenogenitalt syndrom). Eftersom kvinnor omvandlar en stor del av sina androgener till östrogener, kan tillståndet också bero på att förutsättningarna därför är sämre, till exempel vid undervikt eller dysfunktionella äggstockar. Två andra orsaker kan vara brist på könshormonbindande globulin[1] och aromatasbrist.
Kvinnlig hyperandrogenism[redigera | redigera wikitext]
Hyperandrogenism hos kvinnor är ofta ett symtom på polycystiskt ovariesyndrom, och beror då på att äggstockarna inte omvandlar androgenerna i omlopp. Tillståndet hänger i så fall ofta samman med hyperinsulinemi, vilket uppstår för att kompensera insulinresistens, och övervikt.[2] Vid polycystiskt ovariesyndrom förekommer det att kvinnorna har ökad utsöndring tillväxthormon och IGF-1.[3] Cushings syndrom, annan hyperkortisolism och högt kolesterol kan också leda till hyperandrogenism, eftersom den totala mängden steroider då ökar. Vidare kan tillståndet uppkomma av testosteronproducerande tumörer, hyperprolaktinemi, graviditet, att ta testosteronhöjande läkemedel, eller andra problem med binjurarna eller äggstockarna.[4] Det finns forskning som tyder på att bulimia nervosa kan leda till hyperandrogenism och virilisation,[5]och äldre forskning som kommit fram till att anorexia nervosa leder till höjda nivåer testosteron,[6] medan senare forskning kommit fram till att anorexia ger sänkta nivåer testosteron.[7][8]
Hyperandrogenism förekommer inom elitidrott, och kan då misstänkas för doping med anabola steroider eller erytropoetin (EPO). På 1960-talet undersöktes kvinnliga idrottares anatomi och fysiologi rutinmässigt, eftersom hyperandrogenism ansågs vara en fördel i sammanhanget. Omkring millennieskiftet införde International Association of Athletics Federations (IAAF) och International Olympic Committee (IOC) ett förbud inför att testa könshormoner rutinmässigt. Beslutet omvärderades 2009 när Caster Semenyas balans av könshormoner ifrågasattes med hänvisning till idrottsprestationen och graden maskulinisering. Att ökade testosteronnivåer skulle förbättra idrottsresultat är en traditionell hållning, men har också kritiserats.[9] Kvinnliga atleters testosteronnivåer kan dock ligga över referensintervallet och hålla sig inom männens referensintervall.[10]
Hyperandrogenism ses som ett varningstecken för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar, och hänger samman med högt blodtryck.[11]
För kvinnor yttrar sig hyperandrogenismen i hirsutism, klitoromegali, manligt håravfall, mörkare röst, akne.[12] och menstruationsstörningar (problem med ägglossning). Ju längre tid tillståndet varar, desto större risk att utveckla virilism.[13]
Hyperandrogenism är en av de vanligaste endokrina störningarna hos kvinnor i fertil ålder.[14]
Hyperandrogenism hos män[redigera | redigera wikitext]
Hyperandrogenism kan hos män uppkomma till följd av dysfunktioner i binjurarna eller testiklarna. Det kan också bero på förhöjda värden 17-hydroxiprogesteron[15] eller på doping med anabola steroider.
Hos män kan hyperandrogenism yttra sig i håravfall i ung ålder,[16] eller akne, vilket vanligen är det första tecknet på tillståndet.[15]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- MeSH
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Kevin N. Hogeveen et al, Human sex hormone–binding globulin variants associated with hyperandrogenism and ovarian dysfunction, J Clin Invest. 2002 April 1; 109(7): 973–981
- ^ Evanthia Diamanti-Kandarakis et al, Therapeutic effects of metformin on insulin resistance and hyperandrogenism in polycystic ovary syndrome, European Journal of Endocrinology (1998) 138 269±274
- ^ Ana Cristina Premoli et al, Growth hormone secretion and insulin-like growth factor-1 are related to hyperandrogenism in nonobese patients with polycystic ovary syndrome, Fertility and Sterility Volume 83, Issue 6, juni 2005, sid 1852-1855
- ^ http://emedicine.medscape.com/article/273153-clinical#b5
- ^ Seidenfeld, M. E., and VAUGHN I. Rickert. "Impact of anorexia, bulimia and obesity on the gynecologic health of adolescents." American family physician 64.3 (2001): 445-450.
- ^ Baranowska, B., and S. Zgliczyński. "Enhanced testosterone in female patients with anorexia nervosa: its normalization after weight gain." Acta endocrinologica 90.2 (1979): 328-335.
- ^ Andersen, Arnold E., James B. Wirth, and Ellen R. Strahlman. "Reversible weight‐related increase in plasma testosterone during treatment of male and female patients with anorexia nervosa." International Journal of Eating Disorders 1.2 (1982): 74-83.
- ^ Vibha Singhal et al, Endocrinology of anorexia nervosa in young people: recent insights, Curr Opin Endocrinol Diabetes Obes. Author manuscript; available in PMC 2015 February 1.
- ^ Karkazis, Katrina, et al. "Out of bounds? A critique of the new policies on hyperandrogenism in elite female athletes." The American Journal of Bioethics 12.7 (2012): 3-16.
- ^ Healy, M. L., et al. "Endocrine profiles in 693 elite athletes in the postcompetition setting." Clinical endocrinology 81.2 (2014): 294-305.
- ^ http://emedicine.medscape.com/article/273153-overview#a6
- ^ Christine Cortet-Rudelli, Didier Dewailly (Sep 21 2006). "Diagnosis of Hyperandrogenism in Female Adolescents". Hyperandrogenism in Adolescent Girls. Armenian Health Network, Health.am
- ^ Azziz, R., et al. "Androgen excess in women: experience with over 1000 consecutive patients." The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism 89.2 (2004): 453-462.
- ^ http://emedicine.medscape.com/article/273153-overview
- ^ [a b] Marianne Placzek et al, Elevated 17-hydroxyprogesterone serum values in male patients with acne, Journal of the American Academy of Dermatology Volume 53, Issue 6, December 2005, sid 955-958
- ^ Neda Gharani et al, Association of the Steroid Synthesis Gene Cyp11a with Polycystic Ovary Syndrome and Hyperandrogenism, Hum. Mol. Genet. (1997) 6 (3): 397-402.