Dikotomi
Dikotomi innebär en uppdelning av en helhet i två separata delar. Delarna är alltså:
- gemensamt uttömmande: allt måste höra till ena delen eller den andra, och
- ömsesidigt uteslutande: ingenting kan samtidigt tillhöra båda delarna.
De två delarna som har bildats är varandras komplement.
Inom logiken är delarna varandras motsatser, så att om den ena halvan innefattar ett påstående utesluts detta från den andra halvan, lagen om det uteslutna tredje. Påståenden med en inneboende självmotsägelse, exempelvis "Jag ljuger nu" leder till Russells paradox.
Termen har en lång rad användningsområden, bland annat inom naturvetenskap och argumentationsanalys.
Etymologi
Termen kommer från grekiskans dichotomia (tudelad): dich- vilket är en form av dicha och betyder: i två, isär och tomia- en kombinerad form med innebörden skärning, snitt och ingrepp av ett objekt.
Falsk dikotomi
Falsk dikotomi är ett argumentationsfel där personen förutsätter att det bara finns två alternativ, men där det egentligen skulle kunna vara så att båda dessa ”teorier” är falska eller att dessa inte behöver utesluta varandra.
En förklaring av falsk dikotomi är att i falsk dikotomi kan det bara existera två teorier, förkastas den ena teorin måste den andra teorin vara riktig. Ett vanligt exempel är skapelseläran och evolutionsläran (Kreationism och Darwinism).[källa behövs] Antingen skapelseläran eller evolutionen måste vara sann – inga andra möjligheter finns. Bevis mot Kreationismen blir bevis för evolutionen eller tvärtom.[1][2] Detta skulle enligt begreppet "falsk dikotomi" betyda att om evolutionen falsifieras måste kreationismen accepteras. Även "Du är antingen min vän eller min fiende" är ett exempel som har använts.[3][4]
Betydelse i forskningssammanhang
Inom forskning är det viktigt att inte hamna i en falsk dikotomi då resultatet kan bli missvisande på grund av felaktigheter i logiskt resonemang. Detta kan leda till fel slutsats, eller påvisar ett argument som är ogiltigt. Forskaren förkastar alternativ A och antar att alternativ B är det enda rätta och att det inte finns några andra alternativ. För att tydliggöra detta ger Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) några exempel på resonemang som rekommenderas inom medicin/vården för att man inte ska hamna i en falsk dikotomi:
- "Forskning som är utförd på gruppnivå behöver inte gälla på individnivå, eller tvärtom".
- "Brist på bevis eller bristfällig effekt innebär inte att påståendet är felaktigt".
- "Att det saknas motbevis betyder inte heller att påståendet är sant".
- "Frånvaro av biverkningsrapporter av en viss behandling betyder inte att behandlingen är fri från biverkningar".
- "Att hjälp till rökstopp sällan fungerar betyder inte att sådan insats är meningslös".[5]
Teknik inom retoriken
 |
Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
En vanlig teknik inom retorik är att skapa dikotomier. Det målas upp en bild av att det endast finns två alternativ att välja mellan, att endast två alternativ existerar, trots att det i verkligheten finns flera alternativ.
Referenser
- ^ ”Pseudovetenskap” (pdf). Stockholms Universitet, Fysikum. sid. 4. http://www.fysik.su.se/~hulth/kursinfo/sverker-080214.pdf.
- ^ Johansson, S: Är kreationismen vetenskapligt hållbar?, Lunds Universitet 1991, s. X
- ^ ”Grundläggande vetenskapsteori”. Mälardalens Högskola. http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3620/ht07/pdf/logik-krit-tankande.pdf.
- ^ ”Att värdera en argumentation”. Lunds Universitet. 20 oktober 2009. Arkiverad från originalet den 2 februari 2010. https://web.archive.org/web/20100202024908/http://www.fil.lu.se/interface/2006.asp.
- ^ ”Undvik logiska fällor och fel Exempel”. SBU. 15 juni 2005. Arkiverad från originalet den 25 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150525021230/http://www.sbu.se/sv/Vetenskap--Praxis/Vetenskap-och-praxis/Undvik-logiska-fallor-och-fel-Exempel2/.