Dikotomi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Illustration av en dikotomi med två separata cirklar.

Dikotomi innebär en uppdelning av en helhet i två separata delar. Delarna är alltså:

  • gemensamt uttömmande: allt måste höra till ena delen eller den andra, och
  • ömsesidigt uteslutande: ingenting kan samtidigt tillhöra båda delarna.

De två delarna som har bildats är varandras komplement.

Inom logiken är delarna varandras motsatser, så att om den ena halvan innefattar ett påstående utesluts detta från den andra halvan, lagen om det uteslutna tredje. Påståenden med en inneboende självmotsägelse, exempelvis "Jag ljuger nu" leder till Russells paradox.

Termen har en lång rad användningsområden, bland annat inom naturvetenskap och argumentationsanalys.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Termen kommer från grekiskans dichotomia (tudelad): dich- vilket är en form av dicha och betyder: i två, isär och tomia- en kombinerad form med innebörden skärning, snitt och ingrepp av ett objekt.

Falsk dikotomi[redigera | redigera wikitext]

Falsk dikotomi är ett argumentationsfel där talaren förutsätter

  • att det bara finns två möjliga alternativ (trots att båda dessa alternativ är felaktiga, eller att de två alternativen inte behöver utesluta varandra)
  • att man måste väja en av dem (trots att det finns flera alternativ, eller att man inte behöver välja alls)

Exempel[redigera | redigera wikitext]

I en dikotomi kan det bara existera två teorier. Förkastas den ena teorin måste den andra teorin vara riktig. Ett vanligt exempel är skapelseläran och evolutionsläran (Kreationism och Darwinism).[källa behövs] Antingen skapelseläran eller evolutionen måste vara sann – inga andra möjligheter finns. Bevis mot Kreationismen blir bevis för evolutionen eller tvärtom.[1][2] Detta skulle enligt begreppet "falsk dikotomi" betyda att om evolutionen falsifieras måste kreationismen accepteras.

Även "Du är antingen min vän eller min fiende" är ett exempel som har använts.[3][4] Ett känt nutida exempel är USA:s dåvarande president George W. Bush som efter 11 september-attackerna 2001 sade "Every nation, in every region, now has a decision to make. Either you are with us, or you are with the terrorists."


Betydelse i forskningssammanhang[redigera | redigera wikitext]

Inom forskning är det viktigt att inte hamna i en falsk dikotomi då resultatet kan bli missvisande på grund av felaktigheter i logiskt resonemang. Detta kan leda till fel slutsats, eller påvisar ett argument som är ogiltigt. Forskaren förkastar alternativ A och antar att alternativ B är det enda rätta och att det inte finns några andra alternativ. För att tydliggöra detta ger Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) några exempel på resonemang som rekommenderas inom medicin/vården för att man inte ska hamna i en falsk dikotomi:

  • "Forskning som är utförd på gruppnivå behöver inte gälla på individnivå, eller tvärtom".
  • "Brist på bevis eller bristfällig effekt innebär inte att påståendet är felaktigt".
  • "Att det saknas motbevis betyder inte heller att påståendet är sant".
  • "Frånvaro av biverkningsrapporter av en viss behandling betyder inte att behandlingen är fri från biverkningar".
  • "Att hjälp till rökstopp sällan fungerar betyder inte att sådan insats är meningslös".[5]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Pseudovetenskap” (pdf). Stockholms Universitet, Fysikum. sid. 4. Arkiverad från originalet den 14 april 2017. https://web.archive.org/web/20170414082726/http://www.fysik.su.se/~hulth/kursinfo/sverker-080214.pdf. 
  2. ^ Johansson, S: Är kreationismen vetenskapligt hållbar?, Lunds Universitet 1991, s. X
  3. ^ ”Grundläggande vetenskapsteori”. Mälardalens Högskola. http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3620/ht07/pdf/logik-krit-tankande.pdf. 
  4. ^ ”Att värdera en argumentation”. Lunds Universitet. 20 oktober 2009. Arkiverad från originalet den 2 februari 2010. https://web.archive.org/web/20100202024908/http://www.fil.lu.se/interface/2006.asp. 
  5. ^ ”Undvik logiska fällor och fel Exempel”. SBU. 16 april 2005. Arkiverad från originalet den 25 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150525021230/http://www.sbu.se/sv/Vetenskap--Praxis/Vetenskap-och-praxis/Undvik-logiska-fallor-och-fel-Exempel2/. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]