Dracontiasis

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Dracontiasis
Guineamasksinfektion
latin: dracunculiasis
Bilden visar hur en tändsticka används för att avlägsna en guineamask från benet på en människa
Klassifikation och externa resurser
ICD-10B72
ICD-9125.7
DiseasesDB3945
eMedicineped/616 
MeSHsvensk engelsk

Dracontiasis, även känt som Guineamasksinfektion (Guinea worm disease GWD), är en parasitinfektion som orsakas av guineamask.[1] Infektionen sker vid intag av vatten som innehåller hinnkräftor (vattenloppor) som bär på guineamask-larver.[1] Till en början uppvisar den infekterade inga symptom.[2] Efter ungefär ett år drabbas personen av en brännande smärta då hon-maskar bildar blåsor på huden, oftast på benen.[1] Masken tar sig sedan ut genom huden över en period av ett antal veckor.[3] Under denna tid kan det vara svårt för den drabbade att gå eller att arbeta.[2] Det är mycket ovanligt att sjukdomen leder till dödsfall.[1]

Orsaker[redigera | redigera wikitext]

Masken är en till två millimeter bred, och den vuxna honan är 60 till 100 centimeter lång. (Hanen är mycket kortare).[1][2] Utanför människan kan äggen överleva i upp till tre veckor.[4] Äggen måste ätas av vattenloppor innan de dör.[1] Larverna som finns inuti vattenlopporna kan överleva där upp till fyra månader.[4] Därför måste sjukdomen årligen drabba människor för att stanna kvar i ett område.[5] Diagnos kan oftast sättas baserat på tecken och symptom förknippade med infektionen.[6]

Tills nyligen troddes det att människan är det enda djuret som drabbas av guineamasksinfektion. Infektioner i flera anda djur har upptäckts, och infektion av hundar studerades särskilt på en WHO-konferens 2016.[7]

Förebyggande åtgärder och behandling[redigera | redigera wikitext]

Förebyggande av infektion sker genom tidig diagnos och genom att undvika att individen utsätter såret för dricksvatten.[1] Andra åtgärder innefattar: förbättrad tillgång till rent vatten och filtrering av förorenat vatten.[1] Att filtrera vattnet genom en bit tyg är ofta tillräckligt.[3] Kontaminerat dricksvatten kan renas med hjälp av den kemiska substansen temefos som dödar larverna.[1] Det finns ingen medicinsk behandling eller något vaccin mot infektionen.[1] Masken kan, över flera veckors tid, långsamt avlägsnas genom att rullas runt en pinne.[2] Såren eller ulcusen som bildas kan lätt utsättas för bakterieinfektioner.[2] Smärtan kan kvarstå upp till flera månader efter att masken har avlägsnats.[2]

Epidemiologi och historik[redigera | redigera wikitext]

År 2013 rapporterades 148 fall av parasitinfektionen,[1] en kraftig minskning från 3,5 miljoner fall år 1986.[2] Sjukdomen förekommer nu endast i fyra afrikanska länder, vilket gått ner från 20 länder under 1980-talet.[1] Landet som är mest utsatt är Sydsudan.[1] Det är troligt att det blir den första parasitinfektionen som kommer att utrotas.[8] Infektion av guineamask har kunnat påvisas sedan antiken.[2] Infektionen omnämns i den egyptiska medicinska Papyrus Ebers, som är daterad till 1550 f.Kr.[9] Det engelska namnet ”dracunculiasis” kommer från latinets "drabbad av små drakar",[10] medan namnet "guineamask" påträffas efter att européer upptäckt sjukdomen vid Guineas kust i Västafrika på 1600-talet.[9] En art som liknar guineamasken orsakar infektion hos andra djur.[11] Denna mask verkar inte infektera människan.[11] Sjukdomen klassificeras som en neglected tropical disease.[12]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m] ”Dracunculiasis (guinea-worm disease) Fact sheet N°359 (Revised)”. World Health Organization. March 2014. http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs359/en/. Läst 18 mars 2014. 
  2. ^ [a b c d e f g h] Greenaway, C (Feb 17, 2004). ”Dracunculiasis (guinea worm disease).”. CMAJ : Canadian Medical Association journal = journal de l'Association medicale canadienne 170 (4): sid. 495–500. PMID 14970098. 
  3. ^ [a b] Cairncross, S; Tayeh, A; Korkor, AS (Jun 2012). ”Why is dracunculiasis eradication taking so long?”. Trends in parasitology 28 (6): sid. 225–30. doi:10.1016/j.pt.2012.03.003. PMID 22520367. 
  4. ^ [a b] Junghanss, Jeremy Farrar, Peter J. Hotez, Thomas (2013). Manson's tropical diseases. (23rd edition). Oxford: Elsevier/Saunders. sid. e62. ISBN 9780702053061. http://books.google.ca/books?id=GTjRAQAAQBAJ&pg=RA1-PA62 
  5. ^ ”Parasites - Dracunculiasis (also known as Guinea Worm Disease) Eradication Program”. CDC. November 22, 2013. http://www.cdc.gov/parasites/guineaworm/gwep.html. Läst 19 mars 2014. 
  6. ^ Cook, Gordon (2009). Manson's tropical diseases. (22nd ed.). [Edinburgh]: Saunders. sid. 1506. ISBN 9781416044703. http://books.google.ca/books?id=CF2INI0O6l0C&pg=PA1506 
  7. ^ ”Dracunculiasis (guinea-worm disease)”. WHO. 1 januari 2017. http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs359/en/. Läst 29 januari 2018. 
  8. ^ ”Guinea Worm Eradication Program”. The Carter Center. Carter Center. Arkiverad från originalet den 2012-06-07. https://www.webcitation.org/68FE3dXcs?url=http://www.cartercenter.org/health/guinea_worm/mini_site/facts.html. Läst 1 mars 2011. 
  9. ^ [a b] Tropical Medicine Central Resource. ”Dracunculiasis”. Dracunculiasis. Uniformed Services University of the Health Sciences. http://www.isradiology.org/tropical_deseases/tmcr/chapter27/intro.htm. Läst 15 juli 2008. 
  10. ^ Barry M (June 2007). ”The tail end of guinea worm — global eradication without a drug or a vaccine”. N. Engl. J. Med. 356 (25): sid. 2561–4. doi:10.1056/NEJMp078089. PMID 17582064. http://content.nejm.org/cgi/content/full/356/25/2561. 
  11. ^ [a b] Junghanss, Jeremy Farrar, Peter J. Hotez, Thomas (2013). Manson's tropical diseases. (23rd edition). Oxford: Elsevier/Saunders. sid. 763. ISBN 9780702053061. http://books.google.ca/books?id=GTjRAQAAQBAJ&pg=PA763 
  12. ^ ”Neglected Tropical Diseases”. cdc.gov. June 6, 2011. http://www.cdc.gov/globalhealth/ntd/diseases/index.html. Läst 28 november 2014.