Drots
Drots var ett medeltida nordiskt ämbete.
Ordet är belagt i fornsvenska som drotzet och forngutniska som drotseti, och betydde från början 'skaffare, överhovmästare'. Etymologin är oklar, och ordet kan vara nordiskt eller inlånat från medellågtyska, och är i vilket fall starkt påverkat av det senares druczate. Ordet är möjligen besläktat med drott.[1][2]
Ämbetet är första gången känt i Norge under 1200-talet, då som benämning på kungens köksmästare.[3] I Sverige omtalas en drots första gången 1276, och syftade redan då på ett högre ämbete, inte en kungens personlige tjänare. Under Birger Magnusson hade såväl konungen som hertigarna varsin utsedd drots.[4]
Under 1300-talet blev drotsämbetet högsta ämbetet näst efter kungen i de nordiska länderna. När kungen av olika skäl var oförmögen att uppehålla sitt ämbete fungerade drotsen som kungens ställföreträdare och utövade kungens dömande och verkställande befogenheter. Det tillsattes dock endast när kungen var omyndig eller vistades utomlands. Många drotsar kom att få mycket stor makt, särskilt Bo Jonsson (Grip). Efter dennes död 1386 tillsattes ingen ny drots. Erik av Pommern tvingades i sin kungaförsäkring 1436 att fastslå att i kungens frånvaro låta en drott inneha högsta makten över rättsväsendet, men posten blev likafullt obesatt. Under resten av medeltiden omtalas de endast i 1441 och 1476 års kungaförsäkringar och överlevde i Danmark och Norge inte medeltiden.[4]
I Sverige återupplivades ämbetet av Johan III 1569 under benämningen "rikets drots", men var då endast en hedersbetygelse utan formell makt. Då Svea hovrätt inrättades 1614 blev riksdrotsen hovrättspresident. 1660 ändrades detta och riksdrotsen erhöll i stället högsta inseendet över landets justitieväsen och skulle därutöver i rådets sektion för justitieärenden företräda kungen. Under Karl XI:s regering ändrades titeln till Kunglig majestäts drots.
När Magnus Gabriel De la Gardie avsattes från posten 1684 avskaffades ämbetet i Sverige, men det återuppstod en kort period från 1787 till 1809, då Carl Axel Wachtmeister utnämndes till posten. Då var riksdrotsen även överpresident över hovrätterna och alltså chef för hela det svenska rättsväsendet. Ämbetet avskaffades för gott genom antagandet av 1809 års regeringsform och ersattes till stor del av justitiestatsministern.[4]
Sveriges riksdrotsar
.svg)
.png)
Se även
Källor
- ^ ”Drots”. SAOB. Svenska Akademien. http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/54/207.html. Läst 9 maj 2013.
- ^ Drots i Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (första upplagan, 1922)
- ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Drots)
- ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1931). Svensk uppslagsbok. Bd 7. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 778
| |||||