Svea hovrätt

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Svea hovrätt
Hovrätt
Wrangelska palatset på Riddarholmen
Wrangelska palatset på Riddarholmen
Svea hovrätt vapen.svg
Hovrättens vapen
Land Sverige Sverige
Län Stockholm, Uppsala, Södermanland, Gotland, Västmanland, Dalarna
Kansliort Stockholm
Inrättad 1614
Överklagas till Högsta domstolen
Tingsrätter Attunda, Nacka, Norrtälje, Solna, Stockholm, Södertälje, Södertörn, Uppsala, Eskilstuna, Nyköping, Gotland, Västmanland, Falun och Mora.
Hovrättens domkrets samt de tingsrätter vars domsagor ingår.
Hovrättens domkrets samt de tingsrätter vars domsagor ingår.
Officiell webbplats: www.svea.se
Rättsinstanser i Sverige
Sveriges riksvapen
Denna artikel tillhör en artikelserie
Allmänna domstolar
Tingsrätt
Hovrätt
Högsta domstolen
Förvaltningsdomstolar
Förvaltningsrätt
Kammarrätt
Högsta förvaltningsdomstolen
Särskilda domstolar
Mark- och miljödomstolar
Mark- och miljööverdomstolen
Migrationsdomstolen
Migrationsöverdomstolen
Patent- och marknadsdomstolen
Patent- och marknadsöverdomstolen
Tryckfrihetsdomstol
Specialdomstolar
Arbetsdomstolen
Hyresnämnd
Arrendenämnd
Försvarsunderrättelsedomstolen
Skiljenämnd
Se även
Rättsväsen
Domstol
Sverige-portalen

Svea hovrätt är en svensk allmän domstol med säte i Stockholm. Domstolen är hovrätt och därmed andra instans för Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Gotlands, Västmanlands och Dalarnas län.[1] Vid domstolen finns även två särskilda domstolar: mark- och miljööverdomstolen [2] och patent- och marknadsöverdomstolen[3].

Totalt består domstolen av åtta dömande avdelningar och en administrativ enhet, vilket gör Svea hovrätt till den största av de sex hovrätterna i Sverige. Svea hovrätt är också störst i bemärkelsen att vara den hovrätt med flest antal tingsrätter i domkretsen.[4]

Svea hovrätt inrättades 1614 som landets första hovrätt och var då den högsta rättsliga instansen under konungen och riksrådet, fram till inrättandet av Högsta domstolen 1789.[5] Den är således Sveriges äldsta existerande överrätt.[källa behövs] Idag finns hovrättens verksamhet i huvudsak i fem äldre byggnader på Riddarholmen i Stockholm: Wrangelska palatset, Stenbockska palatset, Hessensteinska palatset, Schering Rosenhanes palats och Gamla auktionsverket.[6] I nära anslutning till domstolens lokaler finns även Justitiekanslern, Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen.

Den 1 februari 2018 utsågs dåvarande riksåklagaren och chefen för Åklagarmyndigheten Anders Perklev till ny hovrättspresident för Svea hovrätt. Perklev tillträdde tjänsten den 1 juni 2018.[7]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Gustav II Adolf lade till 1614 års riksdag fram ett förslag om att inrätta en "konungslig Hofrätt och öfversta dom" i Stockholm, som skulle äga makt att döma konungens dom, både i konungens närvaro som frånvaro.[8] Den fick namnet Supremi in Regno Sveciæ Iudicii eller Högsta domstolen i Konungariket Sverige.[9]

Något överklagande av domarna skulle inte få äga rum. Den rättegångsordnantian som utfärdades samma år bestämde i enlighet med detta förslag och domstolen fick namnet Svea hovrätt. Däremot skedde inget tydligt fastslagande av att ingen överprövning av hovrättens dom skulle kunna ske. I den 1615 utfärdade rättegångsprocessen fanns regler som tvärtom innebar att konungen behöll sin domsrätt och kunde överpröva hovrättens domar. Denna domsrätt utövades till en början i riksrådet, sedan av riksrådet (Justitierevisionen) och från 1789 av Högsta domstolen, som inrättades detta år.

Förändringar i domkretsen[redigera | redigera wikitext]

Vid skapandet av Svea hovrätt omfattade domkretsen hela Sverige, men efter hand har delar av domkretsen överförts till nya hovrätter. År 1623 inrättades Åbo hovrätt som hovrätt för Finland.[8] År 1634 inrättades Göta hovrätt i Jönköping som hovrätt för Götaland. År 1936 inrättades Hovrätten för Övre Norrland i Umeå och 1948 inrättades Hovrätten för Nedre Norrland i Sundsvall.

Den 1 juli 1976 överfördes från Svea hovrätts domkrets Gävle och Sandvikens tingsrätter till Hovrätten för Nedre Norrlands domkrets. Den 1 juli 1992 överfördes från Svea hovrätts domkrets hela Örebro län till Göta hovrätts domkrets.

Hovrättspresidenter[redigera | redigera wikitext]

Följande personer har varit hovrättspresident i Svea hovrätt sedan domstolen inrättades 1614.[10] Presidenten i Svea hovrätt var enligt rangrullan innehavare av Sveriges främsta juridiska ämbet[vilken period avses?].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”1 § förordningen (1992:128) om hovrätternas domkretsar”. Sveriges riksdag. 19 mars 1992. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-1992128-om-hovratternas-domkretsar_sfs-1992-128. Läst 8 april 2021. 
  2. ^ ”Lag (2010:921) om mark- och miljödomstolar”. Sveriges riksdag. 1 juli 2010. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2010921-om-mark--och-miljodomstolar_sfs-2010-921. Läst 8 april 2021. 
  3. ^ ”2 § 1 kap lagen (2016:188) om patent- och marknadsdomstolar”. Sveriges riksdag. 10 mars 2016. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2016188-om-patent--och-marknadsdomstolar_sfs-2016-188. Läst 8 april 2021. 
  4. ^ ”Vår verksamhet”. Domstolsverket. https://www.domstol.se/svea-hovratt/om-hovratten/var-verksamhet/. Läst 8 april 2021. 
  5. ^ ”Historia och byggnad”. Domstolsverket. https://www.domstol.se/hogsta-domstolen/om-hogsta-domstolen/om-oss/historia-och-byggnad/. Läst 8 april 2021. 
  6. ^ ”Historia”. Domstolsverket. https://www.domstol.se/svea-hovratt/om-hovratten/historia/. Läst 8 april 2021. 
  7. ^ ”Regeringen utser ny ordförande i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen och ny hovrättspresident i Svea hovrätt”. Justitiedepartementet. 1 februari 2018. https://regeringen.se/pressmeddelanden/2018/02/regeringen-utser-ny-ordforande-i-hogsta-domstolen-och-hogsta-forvaltningsdomstolen-och-ny-hovrattspresident-i-svea-hovratt/. Läst 8 april 2021. 
  8. ^ [a b] Hofrätt i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
  9. ^ domstol.se
  10. ^ Kongl. Svea hofrätts presidenter samt embets- och tjenstemän 1614-1898 i Projekt Runeberg

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Korpiola, Mia (red.): The Svea Court of Appeal on the Early Modern Period: Historical Reinterpretations and New Perspectives. (Rättshistoriska studier, 26.) Stockholm: Institutet för Rättshistorisk Forskning, 2014. ISSN 0534-2724. ISBN 978-91-86645-08-3

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]