Krister Nilsson (Vasa)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Krister Nilsson (Vasa)
Nutida byggnad på gården Vasa gård i Skepptuna. Stamgård för Vasaätten
Riddare
Tidsperiod 1396-1442
Utnämnd av Drottning Margareta Valdemarsdotter
Häradshövding i Seminghundra härad
Tidsperiod 1401
Svenskt riksråd
Tidsperiod 1413-1442
Utnämnd av Kung Erik av Pommern
Ståthållare i Viborg
Tidsperiod 1417-1442
Utnämnd av Kung Erik av Pommern
Företrädare Tord Bonde
Riksdrots
Tidsperiod 1435-1442
Utnämnd av Kung Erik av Pommern
Företrädare Bo Jonsson
Efterträdare Per Brahe d.ä.
Personnamn Krister Nilsson
Född cirka 1365
Död 29 april 1442 (77 år)
Viborgs slott
Begravd Gråbrödraklostret i Stockholm
Släkt
Frälse/adelsätt Vasaätten
Sätesgård Björnö, Frötuna socken
Far Nils Kettilsson (Vasa)
Mor Christina Jonsdotter (Rickebyätten)
Familj
Make/maka 1. Margareta Johansdotter (Moltke)
2. 1428 med Margareta Eriksdotter Krummedige
Barn Med 1: Kristina och Karl, med 2: Johan, Birgitta och Nils
Vapensköld

Vasaättens vapen innan Gustav Eriksson

Krister (eller Kristiern) Nilsson (Vasa) till Vasa i Seminghundra härad och Björnö, Frötuna socken. Född cirka 1365, död 29 april 1442Viborgs slott. Riddare (1396), Häradshövding (1401),Riksråd (1413), ståthållare i Viborg (1417), drots (1435). Begravd i Gråbrödraklostret i Stockholm.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Krister Nilsson är nämnd första gången 1396 då han dubbades till riddare. Han var son till Nils Kettilsson (Vasa) och Christina Jonsdotter (Rickebyätten), och skall ha kallat den tysk-baltiske riddaren Henrik Scherembeke Om (sin "frände" eller släkting). Det i Sverige ovanliga förnamnet Cristiern förekom i släkten Scherembeke och Vasaättens svårtolkade vapen liknar i hög grad Scherembeke-vapnet.

Utifrån ett sådant resonemang så har Vasaättens namn ingenting med skölden att göra, utan har snarare koppling till gården Vasa gård i Skepptuna. Vasa anses vara stamgård för Vasaätten, och Kristiern Nilsson den första kände ägaren av sin ätt som ägde Vasa.[1]

Han var gift två gånger: första gången med Margareta Johansdotter (Moltke), död 1413 i Uppsala, med vilken han hade barnen Kristina och Karl, och andra gången 1428 med Margareta Eriksdotter Krummedige, född omkring 1390 i Köpenhamn, död den 9 juni 1451, dotter till Erik Krummedige till Trankärr (ca 1338–1439) och Beata von Thienen (född 1360), med vilken han hade barnen Johan, Birgitta och Nils.

Han stod högt i gunst hos drottning Margareta samt hos Erik av Pommern. Han var länsherre och kunde agera tämligen självständigt. Han var ett gott stöd för kung Erik av Pommern såväl militärt som inom det svenska riksrådet.

Under Karl Knutsson (Bonde) vacklade Krister Nilssons ställning och motsättningen till Karl Knutsson medförde bland annat att Karl Knutsson fängslade Krister Nilsson, troligen den 13 januari 1439 och därvid beslagtog Krister Nilssons gård Revelsta i Altuna socken strax norr om Fjärdhundra i södra Uppland (se artikeln Revelsta). Han tvingades även överlämna sina slott och län till Karl Knutsson. Han fick dock senare upprättelse av Kristofer av Bayern och fick av Karl Knutsson Korsholm och Raseborg, medan han ålades att till Knutsson återlämna Vivorg den 1 maj 1442.


Kristiern Nilsson dog som länsherre på Viborg på natten före överlämnandet, mellan den 29 0ch 30 april 1442.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Vasaätten på Runeberg

Övriga källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Bo Jonsson
Sveriges drots
1435–1442
Efterträdare:
Per Brahe d.ä.
Sveriges riksdrots