Duplex (vaccin)

För övriga betydelser av duplex, se duplex.

Duplexvaccination är en vaccination bestående av vaccin mot två olika sjukdomar. I första hand används begreppet om vaccination med difteri och stelkramp, och där används formalinbehandlade toxiner (toxoider) från difteri- och stelkrampsbakterier i behandlingen. Detta kombinationsvaccin gavs förut under barnets första levnadsår. Från och med år 1996 ges i Sverige återigen ett trippelvaccin som dessutom ger skydd mot kikhosta^[1] Behandling med duplexvaccin till vuxna ges i Sverige inte längre sedan 2001.^[2]

Dippel är ett alternativt namn på ett sådant kombinationsvaccin,^[3] och det kan även benämnas DT eller DT-vaccin^[4] efter forkortningarna för difteri och tetanus (sjukvårdslatin för stelkramp).^[5]

Begreppet duplexvaccin och duplexvaccination kan även användas om andra typer av kombinationsvaccin med två olika beståndsdelar. Bland annat har det kommit till användning i samband med mjältbrandsvaccination (av husdjur), där två olika vacciner ges samtidigt.^[6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ ”duplexvaccination”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/duplexvaccination. Läst 26 mars 2018.
^ Furebring, Mia (2014). ”Vuxenvaccinationer i primärvården”. lul.se: sid. 21. Arkiverad från originalet den 27 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180327144747/http://www.lul.se/Global/Extran%C3%A4t/V%C3%A5rdgivare/Smittskydd/Dokument/Vaccinationer_Mia_Furebring.pdf. Läst 26 mars 2018.
^ ”Vaccinationsguiden - Översikt av vaccinations- ochprofylaxbehovet”. www.vaccinationsguiden.se. https://www.vaccinationsguiden.se/vaccinationsguiden/oversikt.html. Läst 26 mars 2018.
^ ”Duplexvaccin - Medicinsk Ordbok”. medicinskordbok.se. Arkiverad från originalet den 27 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180327023659/http://medicinskordbok.se/component/content/article/9-b/52072-duplexvaccin. Läst 26 mars 2018.
^ Rosander, Johanna (1 juni 2016). ”Reseprofylax, Vaccination Difteri och stelkramp”. plus.lj.se. Arkiverad från originalet den 27 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180327084129/http://plus.lj.se/infopage.jsf?nodeId=39735&childId=14239. Läst 26 mars 2018.
^ Artenstein, Andrew W. (red.) (2010). Vaccines: A Biography. Springer Science. sid. 60. https://books.google.se/books?id=ewdL8ilILZAC&pg=PA60. Läst 26 mars 2018

[1] ”duplexvaccination”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/duplexvaccination. Läst 26 mars 2018.

[2] Furebring, Mia (2014). ”Vuxenvaccinationer i primärvården”. lul.se: sid. 21. Arkiverad från originalet den 27 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180327144747/http://www.lul.se/Global/Extran%C3%A4t/V%C3%A5rdgivare/Smittskydd/Dokument/Vaccinationer_Mia_Furebring.pdf. Läst 26 mars 2018.

[3] ”Vaccinationsguiden - Översikt av vaccinations- ochprofylaxbehovet”. www.vaccinationsguiden.se. https://www.vaccinationsguiden.se/vaccinationsguiden/oversikt.html. Läst 26 mars 2018.

[4] ”Duplexvaccin - Medicinsk Ordbok”. medicinskordbok.se. Arkiverad från originalet den 27 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180327023659/http://medicinskordbok.se/component/content/article/9-b/52072-duplexvaccin. Läst 26 mars 2018.

[5] Rosander, Johanna (1 juni 2016). ”Reseprofylax, Vaccination Difteri och stelkramp”. plus.lj.se. Arkiverad från originalet den 27 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180327084129/http://plus.lj.se/infopage.jsf?nodeId=39735&childId=14239. Läst 26 mars 2018.

[6] Artenstein, Andrew W. (red.) (2010). Vaccines: A Biography. Springer Science. sid. 60. https://books.google.se/books?id=ewdL8ilILZAC&pg=PA60. Läst 26 mars 2018

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]