Egentliga hackspettar

Egentliga hackspettar
Haitispett (Melanerpes striatus)
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Fåglar Aves
Ordning	Hackspettartade fåglar Piciformes
Familj	Hackspettar Picidae
Underfamilj	Egentliga hackspettar Picinae
Vetenskapligt namn
§ Picinae

Egentliga hackspettar (Picinae) är en underfamilj i familjen hackspettar. De förekommer i skogsbiotoper och flertalet arter lever i tropikerna men några arter förekommer så långt norrut som på tajgan. Till och med de nordligast häckande arterna är stannfåglar eller strykfåglar. De tillbringar största delen av sitt liv med att klättra uppför stammen av träd, främst i jakt på föda. Ofta flyger de bara från träd till träd. De börjar ofta födosöket långt nere på stammen och med raska hoppande språng klättrar de sedan antingen rakt uppför eller skruvar sig runt trädstammen, däremot aldrig med huvudet nedåt.

De har en mycket kantig och kilformig näbb och näsborrarna är täckta med borst. Fötterna är korta och yttre baktån är längst. Mellanfoten är beklädd med en enkel rad av stora plåtar eller sköldar. Färgen på deras fjäderdräkter är främst grönt, gult, svart och vitt i olika kombinationer och med inslag av rött. De har ett kort och skarpt läte, men deras främsta lockläte gör hanarna genom att trumma med näbben mot en stam, men ibland även konstruktioner skapade av människan. De ruggar bara en gång om året och hackar själva hålen för sina bon.

Släkten

Enligt Clements et al. 2011. Artantalen i uppräkning här nedan är ungefärliga och många arter delas in sin tur upp i en mängd underarter.

• Släkte Melanerpes (23 arter)
• Släkte Savspettar (Sphyrapicus) (4 arter)
  • Svartryggad savspett (Sphyrapicus thyroideus)
  • Gulbröstad savspett (Sphyrapicus varius)
  • Rödnackad savspett (Sphyrapicus nuchalis)
  • Rödhuvad savspett (Sphyrapicus ruber)
• Släkte Xiphidiopicus (1 art)
  • Kubansk grönspett (Xiphidiopicus percussus)
• Släkte Campethera (12 arter)
• Släkte Geocolaptes
  • Markspett (Geocolaptes olivaceus)
• Släkte Dendropicos (16 arter)
• Släkte Brokspettar (Dendrocopos) (21 arter)
• Släkte Picoides (12 arter)
• Släkte Veniliornis (14 arter)
• Släkte Piculus (7 arter)
• Släkte Colaptes (12 arter)
• Släkte Celeus (12 arter)
• Släkte Spillkråkor (Dryocopus) (7 arter)
• Släkte Jättespettar (Campephilus) (11 arter)
• Släkte Picus (15 arter)
• Släkte Dinopium (4 arter)
  • Olivgumpad sultanspett (Dinopium rafflesii)
  • Himalayasultanspett (Dinopium shorii)
  • Guldryggad sultanspett (Dinopium javanense)
  • Svartgumpad sultanspett (Dinopium benghalense)
• Släkte Chrysocolaptes (3 arter)
  • Större sultanspett (Chrysocolaptes lucidus)
  • Chrysocolaptes stricklandi - saknar svenskt trivialnamn
  • Vitnackad sultanspett (Chrysocolaptes festivus)
• Släkte Gecinulus (2 arter)
  • Blekhuvad spett (Gecinulus grantia)
  • Bambuspett (Gecinulus viridis)
• Släkte Sapheopipo (1 art)
  • Okinawaspett (Sapheopipo noguchii)
• Släkte Umbraspettar (Blythipicus) (2 arter)
  • Mindre umbraspett (Blythipicus rubiginosus)
  • Större umbraspett (Blythipicus pyrrhotis)
• Släkte Reinwardtipicus (1 art)
  • Orangeryggad spett (Reinwardtipicus validus)
• Släkte Bandspettar (Meiglyptes) (3 arter)
  • Mindre bandspett (Meiglyptes tristis)
  • Vitnackad bandspett (Meiglyptes jugularis)
  • Större bandspett (Meiglyptes tukki)
• Släkte Hemicircus (2 arter)
  • Rödtofsad dvärgspett (Hemicircus concretus)
  • Svarttofsad dvärgspett (Hemicircus canente)
• Släkte Mulleripicus (3 arter)
  • Askspett (Mulleripicus fulvus)
  • Sotspett (Mulleripicus funebris)
  • Skifferspett (Mulleripicus pulverulentus)