Trivialnamn
Ett trivialnamn (eng. trivial names eller common names), ibland vulgärnamn, är inom kemi och biologi, till skillnad från rationella namn, ett icke-systematiskt namn. Det innebär att det inte följer något specifikt regelsystem i en nomenklatur.[1] Dessa namn brukar uppfattas som det mer vardagliga namnet på exempelvis växt- och djurarter, kemikalier, sjukdomar, eller begrepp inom anatomi.
Inom kemin används, särskilt i den organisk-kemiska litteraturen, rationella namn som beskriver molekylstrukturen hos ett ämne. Det är ett viktigt verktyg för att särskilt i skrift entydigt kunna beskriva kemiska ämnen. Trots det används dock fortfarande trivialnamn i många sammanhang. De härrör från äldre tiders kemister vilka saknade kunskap om ämnens molekylstruktur och i stället ofta gav ämnen namn utifrån till exempel dess egenskaper eller ursprung. Det kan vara namn som äppelsyra (från äpple), träsprit (från träråvara) och morfin (sömngivande).[1]
Till trivialnamn hör också den grupp av namn som en gång varit handelsnamn men vars betydelse har förändrats till en mer generisk betydelse, så kallad degenererade varumärken.[2][3] Dit hör till exempel aspirin och heroin som båda ursprungligen utgjorde varumärken hos Bayer AG[4] liksom nylon och teflon – namn på polymerer som ursprungligen registrerats som varumärken av Du Pont respektive The Chemours Company.[5]
Lista på trivialnamn inom kemin
[redigera | redigera wikitext]I den följande listan upptas även några latinska benämningar, som man kan finna i äldre litteratur, särskilt alkemi-relaterad sådan.
| Trivialnamn | Systematiskt namn |
|---|---|
| Alabaster | 1) Kalciumsulfat, CaSO4 (jämför gips) 2) Kalciumkarbonat (kalksten), CaCO3 |
| Alumina | Aluminiumoxid |
| Alun, Alumen | Kaliumaluminiumsulfat, (KAl(SO4))2 · 12H2O |
| Ambrettmysk | 2,6-dinitro-3-metoxi-4-(tertbutyl)toluen |
| Anisol | Metylfenyleter (metaoxibensen), C6H5·O·CH3 |
| Bikarbonat | Natriumvätekarbonat, NaHCO3 |
| Blodlutsalt | (Se Gult blodlutsalt resp Rött blodlutsalt) |
| Borax | Natriumtetraborat, natrium tetraboracicum Na2B4O7 |
| Brunsten | Mangandioxid, MnO2 |
| Calcium carbonicum Hahnemanni | Kalciumkarbonat framställt ur ostronskal |
| Coramin | Pyridin-3-karboxylsyra-N,N-dietylamid |
| C-vitamin | Askorbinsyra |
| Dilutin | Obestämd blandning av flera lätta kolväten + vätmedel; (varumärke tillhörande Shell) |
| Eter | Dietyleter, etoxyetan, C2H5·O·C2H5 |
| F-syra | 2-naftol-7-sulfonsyra |
| Gips | Kalciumsulfat-dihydrat, CaSO4 · 2 H2O |
| Glaubersalt | Natriumsulfat, Na2(SO4) |
| Glycerol = glycerin |
Propan-1,2,3-triol, C3H5(OH)3 |
| Gult blodlutsalt | Kaliumferrocyanid, ferrocyankalium, K4Fe(CN)6 · 3H2O |
| Hexogen | Trimetylentrinitramin |
| Hjorthornssalt
Luktsalt |
Ammoniumvätekarbonat, (NH4)H(CO3) + ammoniumkarbamat i växlande proportioner |
| Hydrokinon | Para-dihydroxibensen |
| Ipsapyron | (2-[4-(4-pyromidin-2-ylpipirazin-1-yl)butyl]-1,2bensotiazol-3(2H)-on1,1-dioxid |
| Järnvitriol (Grönvitriol) |
Järn(II)sulfat, FeSO4 |
| Kalk (bränd, osläckt) | Kalciumoxid, CaO |
| Kalk (släckt) | Kalciumhydroxid, Ca(OH)2 |
| Kalksten | (Se krita) |
| Kalomel | Merkuroklorid, kvicksilverklorur, Hg2Cl2 (jämför sublimat nedan) |
| Karbol(syra) | Fenol, C6H5OH |
| Karborondum | Kiselkarbid, SiC |
| Karlsbadersalt | Magnesiumsulfat, MgSO4 |
| Kattguld | Pyrit, FeS2 |
| Kaustiksoda | Natriumhydroxid, Na(OH) |
| Kopparvitriol (Blåvitriol) |
Kopparsulfat, CuSO4 |
| Kresol | Metylfenol, (CH3)C6H4(OH) |
| Kristallolja | |
| Kristallsoda | Natriumkarbonat-dekahydrat, Na2(CO3) · 10 H2O |
| Krita | Kalciumkarbonat, Ca(CO3) |
| Kräkvinsten, kräksalt Tartarus emeticus = Tartarus stibiatus, antimonium tartaricum |
Kaliumantimontartrat, KSb(C4H4O8) |
| Lacknafta | En obestämd blandning av ett antal lätta kolväten |
| Lustgas | Kväveoxidul, N2O |
| Lutpulver | Natriumhydroxid, Na(OH) |
| Magnesia | Magnesiumkarbonat, MgCO3 eller Magnesiumoxid, MgO |
| Mirbanolja (Bittermandelessens) |
Nitrobensen, (äldre beteckning: nitrobenzol) |
| Mönja | Blyoxid, Pb2O3 = 2Pb+2O · Pb+4O4 |
| Neville-Winthers syra | 1-naftol-4-4sulfonsyra |
| Nylonsalt | Hexametylen-diamin-adipat = caprolactam, C6H11ON |
| Oxiran | Etylenoxid |
| Pentyl | Pentaerytrittetranitrat, PETN |
| Pottaska | Kaliumkarbonat, K2CO3 |
| Resorcin | Meta-dihydroxibensen |
| Rochellesalt | (Se Seignettesalt) |
| Rött blodlutsalt | Kaliumhexacyanoferrat, ferricyankalium, ferricyanid, K3Fe(CN)6 |
| Rött kvicksilver | Kvicksilversulfid, HgS |
| Salmiak Ammonium muriaticum |
Ammoniumklorid, (NH4)Cl |
| Salpeter | Kaliumnitrat, KNO3 |
| Salubrin | Etyletanoat, CH3COOC2H5; (varumärke tillhörande Hardford Daily Care) |
| Schäffers syra | 2-naftol-6-sulfonsyra |
| Seignettesalt = Rochellesalt |
Kaliumnatriumtartrat-tetrahydrat, KNa(C4H4O6) · 4 H2O |
| Skedvatten | Salpetersyra, HNO3 |
| Skolkrita | (Se gips) |
| Soda (kaustik, kalcinerad) | Natriumkarbonat, Na2(CO3) |
| Sublimat | Merkuriklorid, kvicksilverklorid, HgCl2 (jämför kalomel ovan) |
| Stearin | Fettsyrorna stearinsyra C17H35COOH och palmitinsyra C15H31COOH |
| Svart diamant | Borkarbid, B4C |
| Teflon (PTFE) | Polytetrafluoretylen; (varumärke tillhörande DuPont) |
| Tetra | Koltetraklorid, CCl4 |
| Tetryl | Metyltrinitrofenylnitroamin |
| Tri | Trikloretylen |
| Trädgårdskalk | Kalciumkarbonat, CaCO3 + magnesiumkarbonat, Mg(CO3) i växlande proportioner |
| Thinner | |
| Vanillin | 4-hydroxi-3-metoxibensenaldehyd |
| Vattenglas | Natriumsilikat-tetrahydrat, Na2[SiO2(OH2)] · 4 H2O |
| Vinsten, cremor tartari | Kaliumvätetartrat, KH(C4H4O8) |
| Vinsyra, acidum tartaricum | 2,3-dihydroxybutandisyra, C4H6O7 |
| Vit arsenik | Arseniktrioxid As2O3, arsenicum album, acidum arsenicosum |
| Vitriololja | (Koncentrerad) svavelsyra, H2SO4 |
| Zinkvitriol (Vitvitriol) |
Zinksulfat, ZnSO4 |
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Danielsson, Bengt; Svensson, Uno (1998). Organisk-kemisk nomenklatur. Stockholm: Apotekarsocieten. sid. 1–2. ISBN 91-8627-478-3
- ^ ”Trademarks”. Patent- och Registreringsverket. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171009092344/https://www.prv.se/en/prv-for-entrepreneurs/glossary/trademarks/. Läst 8 oktober 2017.
- ^ Eklund, Martin; Engblom, Alexandra (7 juni 2007). ”Degeneration av varumärken – Orsaker, konsekvenser och förebyggande åtgärder” (PDF). Examensarbete i Rättsvetenskap. Karlstads universitet. sid. 34. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:4864/FULLTEXT01.pdf. Läst 27 augusti 2018.
- ^ Huttner, Erica (29 november 2012). ”Generic Tradenames”. http://www.thelinguafile.com/2012/11/generic-trademarks.html#.Wdp29GwUmCh. Läst 8 oktober 2017.
- ^ Gratton, Sarah-Jayne; Gratton, Dean A. (2004). Marketing Wireless Products. Elsevier. sid. 72. ISBN 0-7506-5936-X