Trivialnamn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Ett trivialnamn (eng. trivial names eller common names), ibland vulgärnamn, är inom kemi och biologi, till skillnad från rationella namn, ett icke-systematiskt namn. Det innebär att det inte följer något specifikt regelsystem i en nomenklatur.[1] Dessa namn brukar uppfattas som det mer vardagliga namnet på exempelvis växter, djur, kemikalier, sjukdomar, anatomi eller företeelser.

Inom kemin används, särskilt i den organisk-kemiska litteraturen, rationella namn som beskriver molekylstrukturen hos ett ämne. Det är ett viktigt verktyg för att särskilt i skrift entydigt kunna beskriva kemiska ämnen. Trots det används dock fortfarande trivialnamn i många sammanhang. De härrör från äldre tiders kemister vilka saknade kunskap om ämnens molekylstruktur och i stället ofta gav ämnen namn utifrån t.ex. dess egenskaper eller ursprung. Det kan vara namn som äppelsyra (från äpple), träsprit (från träråvara) och morfin (sömngivande).[1]

Till trivialnamn hör också den grupp av namn som en gång varit handelsnamn men vars betydelse har förändrats till en mer generisk betydelse, s.k. degenererade varumärken.[2][3] Dit hör t.ex. aspirin och heroin som båda ursprungligen utgjorde varumärken hos Bayer AG[4] liksom nylon och teflon – namn på polymerer som ursprungligen registrerats som varumärken av Du Pont respektive The Chemours Company.[5]

Lista på trivialnamn inom kemin[redigera | redigera wikitext]

I den följande listan upptas även några latinska benämningar, som man kan finna i äldre litteratur, särskilt alkemirelaterat.

Trivialnamn Systematiskt namn
Alabaster 1) Kalciumsulfat, CaSO4 (Jämför gips)
2) Kalciumkarbonat (kalksten), CaCO3
Alumina Aluminiumoxid
Alun, Alumen Kaliumaluminiumsulfat, (KAl(SO4))2 · 12H2O
Ambrettmysk 2,6-dinitro-3-metoxi-4-(tertbutyl)toluen
Anisol metylfenyleter (metaoxibensen), C6H5·O·CH3
Bikarbonat Natriumvätekarbonat, NaHCO3
Blodlutsalt (Se Gult blodlutsalt resp Rött blodlutsalt)
Borax Natriumtetraborat, natrium tetraboracicum Na2B4O7
Brunsten Mangandioxid, MnO2
Calcium carbonicum Hahnemanni Kalciumkarbonat framställt ur ostronskal
Coramin Pyridin-3-karboxylsyra-N,N-dietylamid
C-vitamin Askorbinsyra
Dilutin Obestämd blandning av flera lätta kolväten + vätmedel; (varumärke tillhörande Shell)
Eter dietyleter, etoxyetan, C2H5·O·C2H5
F-syra 2-naftol-7-sulfonsyra
Gips Kalciumsulfat-dihydrat, CaSO4 · 2 H2O
Glaubersalt Natriumsulfat, Na2(SO4)
Glycerol =
glycerin
Propan-1,2,3-triol, C3H5(OH)3
Gult blodlutsalt Kaliumferrocyanid, ferrocyankalium, K4Fe(CN)6 · 3H2O
Hexogen Trimetylentrinitramin
Hjorthornssalt
Ammonium carbonicum
Ammoniumvätekarbonat, (NH4)H(CO3) + ammoniumkarbamat i växlande proportioner
Hydrokinon Para-dihydroxibensen
Ipsapyron (2-[4-(4-pyromidin-2-ylpipirazin-1-yl)butyl]-1,2bensotiazol-3(2H)-on1,1-dioxid
Järnvitriol
(Grönvitriol)
Järn(II)sulfat, FeSO4
Kalk (bränd, osläckt) Kalciumoxid, CaO
Kalk (släckt) Kalciumhydroxid, Ca(OH)2
Kalksten (Se krita)
Kalomel Merkuroklorid, kvicksilverklorur, Hg2Cl2 (Jämför sublimat nedan)
Karbol(syra) Fenol, C6H5OH
Karborondum Kiselkarbid, SiC
Karlsbadersalt Magnesiumsulfat, MgSO4
Kattguld Pyrit, FeS2
Kaustiksoda Natriumhydroxid, Na(OH)
Kopparvitriol
(Blåvitriol)
Kopparsulfat, CuSO4
Kresol Metylfenol, (CH3)C6H4(OH)
Kristallolja
Kristallsoda Natriumkarbonat-dekahydrat, Na2(CO3) · 10 H2O
Krita Kalciumkarbonat, Ca(CO3)
Kräkvinsten, kräksalt
Tartarus emeticus =
Tartarus stibiatus, antimonium tartaricum
Kaliumantimontartrat, KSb(C4H4O8)
Lacknafta En obestämd blandning av ett antal lätta kolväten
Lustgas Kväveoxidul, N2O
Lutpulver Natriumhydroxid, Na(OH)
Magnesia Magnesiumkarbonat, MgCO3 eller Magnesiumoxid, MgO
Mirbanolja
(Bittermandelessens)
nitrobensen, (äldre beteckning: Nitrobenzol)
Mönja Blyoxid, Pb2O3 = 2Pb+2O · Pb+4O4
Neville-Winthers syra 1-naftol-4-4sulfonsyra
Nylonsalt hexametylen-diamin-adipat = caprolactam, C6H11ON
Oxiran Etylenoxid
Pentyl Pentaerytrittetranitrat, PETN
Pottaska Kaliumkarbonat, K2CO3
Resorcin Meta-dihydroxibensen
Rochellesalt (Se Seignettesalt)
Rött blodlutsalt Kaliumhexacyanoferrat, ferricyankalium, ferricyanid, K3Fe(CN)6
Rött kvicksilver Kvicksilversulfid, HgS
Salmiak
Ammonium muriaticum
Ammoniumklorid, (NH4)Cl
Salpeter Kaliumnitrat, KNO3
Salubrin Etyletanoat, CH3COOC2H5; (varumärke tillhörande Hardford Daily Care)
Schäffers syra 2-naftol-6-sulfonsyra
Seignettesalt =
Rochellesalt
Kaliumnatriumtartrat-tetrahydrat, KNa(C4H4O6) · 4 H2O
Skedvatten Salpetersyra, HNO3
Skolkrita (Se gips)
Soda (kaustik, kalcinerad) Natriumkarbonat, Na2(CO3)
Sublimat Merkuriklorid, kvicksilverklorid, HgCl2 (jämför kalomel ovan)
Stearin Fettsyrorna stearinsyra C17H35COOH och palmitinsyra C15H31COOH
Svart diamant Borkarbid, B4C
Teflon (PTFE) Polytetrafluoretylen; (varumärke tillhörande DuPont)
Tetra Koltetraklorid, CCl4
Tetryl Metyltrinitrofenylnitroamin
Tri Trikloretylen
Trädgårdskalk Kalciumkarbonat, CaCO3 + magnesiumkarbonat, Mg(CO3) i växlande proportioner
Thinner
Vanillin 4-hydroxi-3-metoxibensenaldehyd
Vattenglas Natriumsilikat-tetrahydrat, Na2[SiO2(OH2)] · 4 H2O
Vinsten, cremor tartari Kaliumvätetartrat, KH(C4H4O8)
Vinsyra, acidum tartaricum 2,3-dihydroxybutandisyra, C4H6O7
Vit arsenik Arseniktrioxid As2O3, arsenicum album, acidum arsenicosum
Vitriololja (Koncentrerad) svavelsyra, H2SO4
Zinkvitriol
(Vitvitriol)
Zinksulfat, ZnSO4
  1. ^ [a b] Danielsson, Bengt; Svensson, Uno (1998). Organisk-kemisk nomenklatur. Stockholm: Apotekarsocieten. sid. 1-2. ISBN 91-8627-478-3 
  2. ^ ”Trademarks”. Patent- och Registreringsverket. https://www.prv.se/en/prv-for-entrepreneurs/glossary/trademarks/. Läst 8 oktober 2017. 
  3. ^ Eklund, Martin; Engblom, Alexandra (7 juni 2007). ”DEGENERATION AV VARUMÄRKEN”. sid. 34. Arkiverad från [file:///C:/Users/UX303UB-DQ062T/AppData/Local/Microsoft/Windows/INetCache/IE/9AOXQU7B/FULLTEXT01.pdf originalet] den 12 augusti 2013. https://web.archive.org/web/20130812155911/http://c/. Läst 8 oktober 2017. 
  4. ^ Huttner, Erica (29 november 2012). ”Generic Tradenames”. http://www.thelinguafile.com/2012/11/generic-trademarks.html#.Wdp29GwUmCh. Läst 8 oktober 2017. 
  5. ^ Gratton, Sarah-Jayne; Gratton, Dean A. (2004). Marketing Wireless Products. Elsevier. sid. 72. ISBN 0-7506-5936-X