Einar Åberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Einar Gustaf Vilhelm Åberg, född 20 april 1890 i Göteborg, Göteborgs och Bohus län, död 6 oktober 1970 i Norrviken, Sollentuna församling, Stockholms län, var en svensk antisemitisk pamflettist och agitator.

Åberg blev antisemit 1922 och figurerade i många olika antisemitiska och nationalsocialistiska föreningar och partier, dock utan att vara medlem i någon. Han hade också tidigt flera internationella kontakter, bland annat med Ku Klux Klan i USA. I oktober 1941 köpte Åberg en bokhandel på Beridarebangatan 25, nuvarande Sergelgatan och skrev i skyltfönstret ett meddelande där han nekade judar tillträde. Detta orsakade upprörda reaktioner och Åberg blev dömd till böter för förargelseväckande beteende.[1]

Sveriges antijudiska kampförbund[redigera | redigera wikitext]

I november 1941 bildade Åberg "Sveriges antijudiska kampförbund", ett starkt antisemitiskt parti som dock mest bestod av Åberg själv.[2] Första punkt i förbundets stadgar var: "förbundets mål är: judendomens i Sverige totala förintelse".[2] Mellan 1941 och 1945 dömdes han vid nio tillfällen till böter för sin antisemitiska agitation.

Efter kriget[redigera | redigera wikitext]

Åberg fortsatte med sin verksamhet även efter krigsslutet, då han specialiserade sig på att trycka upp och sprida antisemitiska flygblad och broschyrer. Dessa översattes till många olika språk och spreds till flera länder. När Förintelsen blev allmänt känd sommaren 1945 var Åberg en av de första att förneka att den ägt rum, en åsikt han fortsatte att torgföra långt efter krigsslutet.

Lex Åberg[redigera | redigera wikitext]

Åbergs publicistiska verksamhet väckte starka reaktioner utomlands. Svenska beskickningar runt om i världen uppvaktades med påpekanden om att Åbergs antisemitiska verksamhet kunde medföra viss skada för Sverige i utlandet. Detta var en av anledningarna till att lagstiftningen om hets mot folkgrupp infördes i Sverige 1948 (lagen kallades från början också för "Lex Åberg"). Åberg var också den första personen som dömdes enligt denna lag. Sammanlagt dömdes han sex gånger för hets mot folkgrupp. Vanligtvis blev påföljden böter men 1954 och 1956 dömdes han till sammanlagt tre månaders fängelse. 1961 skall Åberg varit på möte med den esoteriska Hitlerdyrkaren Savitri Devi då hon besökte Sverige. Han åtalades sista gången 1960 och lade slutligen ned sin verksamhet 1964 på grund av sjukdom.

1990 bildades en fond kallad Einar Åbergs Minnesfond som idag finns registrerad i Linköping.

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Antisemitisk bokhandlare”. Sverige och förintelsen. Forum för levande historia. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100826144709/http://www.svefor.se/1_0_1.php?id=232. 
  2. ^ [a b] Lena Berggren (2000). Nationell upplysning: drag i den svenska antisemitismens idéhistoria. ISBN 91-7203-875-6 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]