Sergelgatan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sergelgatan, 1965

Sergelgatan är en gågata mellan Hötorget och Sergels torgNorrmalm i Stockholm.

Sergelgatan från norr, kring 1950. Sergelhuset och Nya Elementarskolan.

Gatan har sitt namn efter skulptören Johan Tobias Sergel (1740-1814), som hade sin ateljé på nummer 1. I sin tidigare skepnad gick Sergelgatan söderut endast till Mäster Samuelsgatan, men går nu fram, över Sergels gamla ateljé, till Sergels Torg. Gatan fick sitt namn i namnrevisionen 1885. Äldsta kända namn från år 1638 är Östra Skådegränden.

Nuvarande sträckning (cirka 250 meter) från Hötorget i norr genom Hötorgscity till Sergels Torg i söder fick Sergelgatan 1955-1966[1] i samband med omdaningen av Stockholms City. Gatunivån sänktes då med ca fyra meter och Mäster Samuelsgatan fördes med en viadukt över gatan. Sven Markelius, som var ansvarige arkitekt och stadsplanedirektör mellan 1944 och 1954, ville utforma Sergelgatan som ett gångstråk mellan Hötorget och Sergels torg, med Hötorgsskraporna på ena sidan och i den lägre bebyggelse på den andra sidan skulle Stockholms Stadsteater lysa upp Sergelgatan med en glasad foajé. Teatern skulle ha en stor och en liten scen[2]. Av dessa planer blev det till slut bara den mindre teatern kvar, Sergelteatern, som huvudsakligen användes som biograf.

Under en period på 1950-talet diskuterades även en överdäckning av Sergelgatan efter amerikanskt mönster, som skulle fungera som en galleria. Förslaget stannade dock kvar i skisstadiet, galleriaidén hade ännu inte funnit fotfäste hos de svenska affärsmännen.[3] Sergelgatan blev dock ett av de tidigare exemplen på gågator i Sverige.

Mitt på Sergelgatan finns sedan några år en kopia av bronsskulpturen Non violence (det knutna pistolloppet) av Carl Fredrik Reuterswärd och Sergelminnet av Göran Strååt.

Sergelgatan mot söder, en höstkväll 1986.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Andersson, Henrik O.; Bedoire, Fredric (1977) [1973]. Stockholms byggnader: en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm (3). Stockholm: Prisma. sid. 147. Libris 7406664. ISBN 91-518-1125-1 
  2. ^ Sven Markelius, arkitekt, Arkitektur Förlag, 1989, sida 141
  3. ^ Sven Markelius, arkitekt, Arkitektur Förlag, 1989, sida 146

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]