Einar Wallquist

Från Wikipedia
Version från den 3 november 2017 kl. 22.17 av Nescionomen (Diskussion | Bidrag) (Gjorde redigering 41922910 av 78.69.27.133 (diskussion) ogjord 90 är korrekt)
Einar Wallquist på 1930-talet.

Einar Wallquist, ofta kallad Lappmarksdoktorn, född 5 januari 1896 i Steneby församling,[1] död 21 december 1985 i Arjeplog, var en svensk läkare som blev känd som författare, museiman och konstnär.

Biografi

Einar Wallquist växte upp på Långeds bruk som son till disponenten Carl Edvard Wallquist och Amalia Wallquist (född Johansson). En bror var Gunnar Wallquist, sedermera professor vid Kungliga Tekniska Högskolan.

Einar Wallquist utbildade sig till läkare och tillträdde tjänsten som provinsialläkare i Arjeplogs kommun 26 år gammal år 1922. År 1962, efter 40 år som läkare i Arjeplog, pensionerades han. Einar Wallquist skrev ett tjugotal böcker där flera sedermera översatts till ett flertal språk. Debutboken Kan doktorn komma? publicerades 1935, och följdes av en lång rad böcker som skildrar livet och människorna i fjäll- och lappmarker under 1900-talets första hälft. Efter en av sina böcker blev Wallquist ofta kallad Lappmarksdoktorn i pressen. Boken Kan doktorn komma? blev filmatiserad av Rolf Husberg 1942. Wallquist skrev även en läkarbok för hemmen.

Einar Wallquist var mycket intresserad av den samiska kulturen och nybyggarkulturen, och började samla in äldre föremål från den trakt där han verkade. År 1965, tre år efter Wallquists pensionering som läkare, invigdes hans skapelse Silvermuseet i Arjeplog. Einar Wallquist var verksam som museiman fram till sin död knappt nittio år gammal i december 1985. Sedan 1995 har även Wallquists hem, Doktorsgården, varit öppet varje sommar för guidade visningar.

Einar Wallquist utnämndes 1946 till riddare av första klass av Sankt Olavs Orden "for særlig fremragende fortjenester av Norges sak under krigen".[2] Wallquist blev även känd som konstnär och har haft utställning bland annat på konstmuseet Prins Eugens Waldemarsudde.

Einar Wallquist var ogift men lät adoptera två barn från orten, år 1926 sonen Alrik Wallquist och år 1936 dottern Stina Wallquist.

Bibliografi

Se även

Referenser

Fotnoter

  1. ^ Wallquist, Einar i Vem är det 1985
  2. ^ "St. Olav til svenske statsborgere", Verdens Gang, 27 november 1946, sid 2

Tryckta källor

  • Kihlberg, Kurt (1995). Drömmen om lappmarken : möten med människor och natur i legendernas och myternas land. Rosvik: Nordkalotten. Libris 7796428. ISBN 91-972178-4-0 (inb.) 
  • Kihlberg, Kurt (2001). Lappland: the dream and yearning of the mountain rambler = Lappland : fjällvandrarens dröm och längtan. Rosvik: Förlagshuset Nordkalotten. Libris 8383776. ISBN 91-972178-7-5 
  • Kihlberg, Kurt (1992). Lappmarksdoktorns land : bildberättelse om Einar Wallquist och folket i hans fjällbygd. Rosvik: Nordkalotten. Libris 7449045. ISBN 91-630-1190-5 (inb.) 
  • Kihlberg, Kurt; Pirak, Lars; McMillen, Paul (2007). Made in Sápmi: en bok till Lars Pirak : en värld av samisk konst och slöjd : a world of Sami art and handicraft. Rosvik: Nordkalotten. Libris 10506500. ISBN 91-974896-3-8 
  • Kihlberg, Kurt; McMillen, Paul (2000). Norrbotten är Norrbotten: the land of the midnight sun and the northern lights : midnattssolens och norrskenets land. Rosvik: Förlagshuset Nordkalotten. Libris 7796429. ISBN 91-972178-5-9 
  • Kihlberg, Kurt (1993). Den stora boken om Lappmarksdoktorn Einar Wallquist och folket i hans litterära hemprovins ([Ny, omarb. och utök. uppl.]). Rosvik: Nordkalotten. Libris 8383774. ISBN 91-972178-0-8 

Vidare läsning

  • Bergman, Ingela (2006). ”Doktorn i Arjelog : ett personligt porträtt av Einar Wallquist”. Parnass (Stockholm) 2006:1,: sid. 24-27 : ill.. 1104-0548. ISSN 1104-0548.  Libris 10123582
  • Forsgren, Eric (2001). ”Lappmarksdoktorn - en legend”. Återseenden : Norrland i ett TV-perspektiv (2001): sid. 162-173 : ill..  Libris 11308761
  • Josefsson, Isabella (1990). "Lappmarksdoktorn" Einar Wallquist : något om hans liv och hans verk : [novellerna] : bibliografi. [Svenljunga]: [I. Josefsson]. Libris 1238887 
  • Öhman, Lennart (1998). ”Läkaren som blev kung i sin bygd.”. Norrbotten 1998,: sid. 132-144 : ill.. 0546-3467. ISSN 0546-3467.  Libris 2794660

Externa länkar