I kommunen finns ett flertal fjäll och landskapet är också rikt på sjöar. Det inkluderar också Sveriges största glaciär. Viktiga näringsgrenar är turismen liksom testverksamheten för bilar.
Arjeplogs kommun är till invånarantalet Norrbottens läns minsta kommun och befolkningstrenden är negativ. Socialdemokraterna har varit största parti i samtliga val och har också genomgående styrt kommunen själva eller i koalition med andra partier.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[5] Vid kommunreformen 1971 bildades Arjeplogs kommun av Arjeplogs landskommun.
Tätorten Arjeplog omges av såväl vatten som berg. I kommunens centrala delar finns Öberget, med utsikt över samhället, samt Renberget och Akkelis, som har toppstugor med vidsträckt utsikt. Sulitelmamassivet i kommunens nordvästra hörn inhyser såväl Sveriges största glaciärSállajiegŋa och den högsta punkten i Arjeplogs kommun, Stortoppen på ca 1860 meter över havet.
I Arjeplogs kommun finns 8 727 sjöar och vattendrag, vilket gör kommunen till Sveriges vattenrikaste kommun. Bland vattendragen finns de tre älvarnaPite älv, Skellefte älv och Laisälven. Av dessa är det endast Skellefte älv som är reglerad. Sveriges djupaste insjö, Hornavan, finns med i Skellefteälvens sjösystem. En intressant sjö med rikt fågelliv är Tjålmejaure. Allt vatten i Arjeplogs sjösystem är drickbart.
Arjeplogs kommun styrdes efter valet 2014 av Socialdemokraterna vilka styrde i minoritet.[10] Efter valet 2018 gick Socialdemokraterna framåt och fick ytterligare ett mandat i kommunfullmäktige utöver de mandat partiet haft under föregående mandatperiod. Efter att ha tillfrågat samtliga andra partier i kommunfullmäktige, men fått nekande svar, fortsatte partiet att styra i minoritet.[11]
Största parti har i de flesta val varit Socialdemokraterna, som blev största parti i valen 1970–1994 samt valen 2006–2014. Socialdemokraterna hade även egen majoritet i valet 2010. Vänsterpartiet blev det största partiet i valen 1998 och 2002. Kommunens näst största parti har växlat mellan Vänsterpartiet och Centerpartiet. Vänsterpartiet var det näst största partiet i valen 1970–1979, 2006 samt 2014. Centerpartiet blev kommunens näst största parti i valen 1982-1994 samt 2010. Socialdemokraterna blev det näst största partiet i valen 1998 och 2002.
Flera riksdagspartier har saknat representation i Arjeplogs kommunfullmäktige under långa perioder. Moderaterna fanns representerade från valet 1970 till och med valet 1991. Kristdemokraterna fanns representerade i fullmäktige från valet 1970 till och med valet 1998, förutom vid valet 1976 då partiet tillfälligt åkte ut ur fullmäktige. Miljöpartiet har saknat representation i kommunfullmäktige förutom vid valen 2006 och 2010 då de vann ett mandat. Miljöpartiet åkte ut ur fullmäktige vid valet 2014. Sverigedemokraterna fick ett mandat i kommunfullmäktige 2014, men detta mandat blev obesatt. Ett lokalt parti, Arjeplogs Fria Demokrater, fanns representerade i kommunfullmäktige från 1976 och åkte ut vid valet 2006. Arbetarpartiet kommunisterna fanns representerade under mandatperioden 1979-1982.
Fram till 2006 hade orterna Laisvall, Slagnäs och Mellanström egna valdistrikt. I samband med valet 2006 skedde dock en sammanslagning av samtliga valdistrikt i Arjeplogs kommun.[13]
Totalt har kommunstyrelsen nio ledamöter, varav fyra tillhör Socialdemokraterna, tre tillhör Vänsterpartiet medan Centerpartiet och Liberalerna har en ledamot vardera.[14]
Näringslivet i kommunen har förändrats kraftigt över tid. Under koloniseringen på 1700- och 1800-talen spelade jordbruket en viktig roll, men har senare in i det närmaste försvunnit. Skogsbruket, liksom rennäringen, finns dock fortfarande kvar om än i mindre omfattning. Gruvindustrin, som tidigare varit en viktig del av det lokala näringslivet, försvann när Laisvallgruvan stängdes I oktober 2001. Under början av 2000-talet och fram till början av 2020-talet har offentliga sektorn blivit allt viktigare där sysselsättningen ökade från 24 till drygt 35 procent. År 1974 blev Silvervägen, döpt efter silvergruvan i Nasafjäll där det bröts silver på 1600-talet och åren 1770–1810, färdigställd. Vägen har bidragit till den ökande turistnäringen. Lika många som sysselsattes inom turistnäringen sysselsattes inom testverksamheten för bilar där Arjeplog blivit världscentrum för vintertest av bilar och bilkomponenter.[18]
Från nordöst går Silvervägen (väg 95) mot norska gränsen i väster.[18]Inlandsbanan passerar i utkanten av kommunen och har trafik under sommaren. Under juli går också ett gammalt ånglok mellan Arvidsjaur och Slagnäs.[19] Därtill finns Arvidsjaurs flygplats med nationell trafik till Stockholm.[20]
Folkmängden förändrade sig sedan obetydligt fram till 1810. En snabb utveckling av befolkningen tog fart från 1880-talet och nådde sin absoluta topp på 1960-talet för att därefter dala till dagens nivå.[22]
Arjeplogs kommuns befolkning 1810–1990.
Befolkningsutvecklingen i Arjeplogs kommun 1970–2020[23]
År
Folkmängd
1970
4 379
1975
4 192
1980
4 041
1985
3 927
1990
3 753
1995
3 697
2000
3 384
2005
3 159
2010
3 161
2015
2 887
2020
2 718
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 316, eller 10,87 % av befolkningen (hela befolkningen: 2 907 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 191, eller 5,80 % av befolkningen (hela befolkningen: 3 291 den 31 december 2002).[24]
Följande länder är de 7 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Arjeplogs kommun. Personer födda i länder med färre än 20 folkbokförda i hela riket eller 10 i kommunen är dolda av sekretesskäl och är av SCB förda under gruppen "övriga födelseländer".[25]
I tätorten finns bland annat Silvermuseet, med den största samlingen av samiskt silver. Samlingen inkluderar till exempel 700 silverföremål skapade under medeltiden och fram till 1900-talet.[29] Museet skapades av "lappmarksdoktorn" Einar Wallquist.
^ [abcd] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
^Folk-numern uti i några fler Församlingar i Lappmarken meddelt af Pehr Högström; Theol. Doct, Prost i Skelefta. Originaltryck ur Vetenskapliga akademins samlingar, 1777
Sverige
Tyskland
Norge
Thailand
Eritrea
Finland
Afghanistan
Wikimedia Commons har media som rör Arjeplogs kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 