Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[8] Vid kommunreformen 1971 bildades Arjeplogs kommun av Arjeplogs landskommun.
Folkmängden förändrade sig sedan obetydligt fram till 1810. En snabb utveckling av befolkningen tog fart från 1880-talet och nådde sin absoluta topp på 1960-talet för att därefter dala till dagens nivå.[12]
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 316, eller 10,87 % av befolkningen (hela befolkningen: 2 907 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 191, eller 5,80 % av befolkningen (hela befolkningen: 3 291 den 31 december 2002).[14]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Arjeplogs kommun 2 907 personer. Av dessa var 290 personer (10,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[15]
Arjeplogs kommun är till ytan landets fjärde största kommun, lite större än landskapet Skåne. Endast Kiruna kommun, Gällivare kommun och Jokkmokks kommun är större. Dock är Arjeplogs kommun den kommun i Sverige som har lägst befolkningstäthet: 0,25 invånare per kvadratkilometer. Skulle alla invånare bo jämnt fördelade i kommunen skulle detta innebära att varje person skulle bo drygt två kilometer från närmaste granne.
I Arjeplogs kommun finns 8 727 sjöar och vattendrag, vilket gör kommunen till Sveriges vattenrikaste kommun. Bland vattendragen finns de tre älvarnaPite älv, Skellefte älv och Laisälven. Av dessa är det endast Skellefte älv som är reglerad. Sveriges djupaste insjö, Hornavan, finns med i Skellefteälvens sjösystem. En intressant sjö med rikt fågelliv är Tjålmejaure.
Allt vatten i Arjeplogs sjösystem är drickbart. Under vintern ägnar sig många biltillverkare åt biltestning på sjöarnas isar.
Floran i Arjeplogs kommun består till största delen av fjällflora. Det finns ett antal fridlystaväxter inom kommunen. Fjällhed är den i särklass mest skyddade naturtypen i Norrbottens län. I kommunen finns 15 speciellt skyddade områden i form av nationalparkenPieljekaise, 13 naturreservat och ett djurskyddsområde. Totalt upptar dessa områden en yta av 150 210 hektar. Sulitelma massivet i kommunens nordvästra hörn inhyser såväl Sveriges största glaciär Salajekna och den högsta punkten i Arjeplogs kommun, Stortoppen på ca 1860möh.
Största parti har i de flesta val varit Socialdemokraterna, som blev största parti i valen 1970-1994 samt valen 2006-2014. Socialdemokraterna hade även egen majoritet i valet 2010. Vänsterpartiet blev det största partiet i valen 1998 och 2002. Kommunens näst största parti har växlat mellan Vänsterpartiet och Centerpartiet. Vänsterpartiet var det näst största partiet i valen 1970-1979, 2006 samt 2014. Centerpartiet blev kommunens näst största parti i valen 1982-1994 samt 2010. Socialdemokraterna blev det näst största partiet i valen 1998 och 2002.
Flera riksdagspartier har saknat representation i Arjeplogs kommunfullmäktige under långa perioder. Moderaterna fanns representerade från valet 1970 till och med valet 1991. Kristdemokraterna fanns representerade i fullmäktige från valet 1970 till och med valet 1998, förutom vid valet 1976 då partiet tillfälligt åkte ut ur fullmäktige. Miljöpartiet har saknat representation i kommunfullmäktige förutom vid valen 2006 och 2010 då de vann ett mandat. Miljöpartiet åkte ut ur fullmäktige vid valet 2014. Sverigedemokraterna fick ett mandat i kommunfullmäktige 2014, men detta mandat blev obesatt. Ett lokalt parti, Arjeplogs Fria Demokrater, fanns representerade i kommunfullmäktige från 1976 och åkte ut vid valet 2006. Arbetarpartiet kommunisterna fanns representerade under mandatperioden 1979-1982.
Arjeplogs kommun styrs efter valet 2014 av Socialdemokraterna. Partiet styr i minoritet.[18]
Totalt har kommunstyrelsen 10 ledamöter, varav 4 tillhör Socialdemokraterna, 2 tillhör Centerpartiet, 2 tillhör Vänsterpartiet och 1 tillhör Liberalerna.[19]
Fram till 2006 hade orterna Laisvall, Slagnäs och Mellanström egna valdistrikt. I samband med valet 2006 skedde dock en sammanslagning av samtliga valdistrikt i Arjeplogs kommun.[20]
^ [ab] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2018 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2018, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
^Folk-numern uti i några fler Församlingar i Lappmarken meddelt af Pehr Högström; Theol. Doct, Prost i Skelefta. Originaltryck ur Vetenskapliga akademins samlingar, 1777
Sverige
Norge
Tyskland
Afghanistan
Europeiska unionen: Övriga länder
Finland
Somalia
Thailand
Irak
Turkiet
Sovjetunionen
Danmark
Iran
Bosnien och Hercegovina
Island
/
Polen
Kina
Syrien
Wikimedia Commons har media som rör Arjeplogs kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 
