Arjeplog

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Arjeplog
Tätort
Centralort
Arjeplogs kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Lappland
Län Norrbottens län
Kommun Arjeplogs kommun
Distrikt Arjeplogs distrikt
Koordinater 66°02′N 17°57′Ö / 66.033°N 17.950°Ö / 66.033; 17.950
Area 227 ha (2015)[1]
Folkmängd 1 822 (2015)[1]
Befolkningstäthet 8,03 inv./ha
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T8512[2]
GeoNames 2725372
Ortens läge i Norrbottens län.
Red pog.svg
Ortens läge i Norrbottens län.
Wikimedia Commons: Arjeplog

Arjeplog (lulesamiska Árjepluovve[3], nordsamiska Árjepluovve sydsamiska Aarjepluevie, umesamiska Árjjepluovve) är en tätort med 1 822 invånare (2015) i mellersta Lappland, Norrbottens län, och centralort i Arjeplogs kommun.

Orten är belägen mellan de stora insjöarna Hornavan (Sveriges djupaste sjö) och Uddjaur i Skellefteälvens avrinningsområde.

Från berget Galtispuoda strax utanför Arjeplog är midnattssolen synlig 10 juni–3 juli, trots att Arjeplog ligger några mil söder om norra polcirkeln. Silvervägen som går mellan Skellefteå och Bodø passerar genom Arjeplog och har fått sitt namn efter silvergruvan i Nasafjäll.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Namnet, tidigast belagt 1636[4] som namn på samebyn och 1640[5] på kyrko- och marknadsplatsen, är en försvenskning av Árjepluovve. Efterleden är pluovve, 'blöt myr'. Förleden kan antingen vara árjee, 'behov (som skall tillgodoses)' då med tolkningen 'myren där man samlades för att betala skatt' eller hárijje, 'ås'.[6]

Arjeplog är känt för bland annat "lappmarksdoktorn" Einar Wallquists skapelse Silvermuseet, som invigdes 1965.

Arjeplog är kyrkby i Arjeplogs socken som när 1862 års kommunreform genomfördes i Lappland 1874 bildade Arjeplogs landskommun. Landskommunen bildade 1971 utan förändring Arjeplogs kommun med Arjeplog som centralort.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Den av Statistiska centralbyrån avgränsade tätorten Arjeplog med gränserna från tätortsavgränsningen 2015.
Befolkningsutvecklingen i Arjeplog 1920–2015[7][8][9][10][11][12][13][14][15][16][17][18]
År Folkmängd Areal (ha)
1920
  
300 ##
1930
  
409 ##
1935
  
640 ##
1940
  
657 ##
1945
  
830 ##
1950
  
1 222 ##
1960
  
1 355 103
1965
  
1 614 126
1970
  
1 638 138
1975
  
1 840 190
1980
  
1 979 244
1990
  
2 094 243
1995
  
2 135 247
2000
  
1 988 247
2005
  
1 947 229
2010
  
1 977 229
2015
  
1 822 227
Anm.: 1920-1935 benämnd Arjeplogs kyrkostad.
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

I samband med tätortsavgränsningen 1975 avgränsades tätorten på den nya ekonomiska kartan.[15]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Större delen av Europas och delar av Asiens bilindustri har valt Arjeplog som centrum för vinterprover. Den är idag den mest betydelsefulla privata näringen i kommunen. Från december till slutet av mars kommer cirka 2 300 ingenjörer och tekniker till Arjeplog för att arbeta med att prova bilar under vinterförhållanden.[19] Testindustrin har kommit att bli en stark drivande kraft för ekonomin i Arjeplog. I dag förlitar sig ett stort antal företag i Arjeplog på bilindustrin.

Närmaste flygplats är Arvidsjaur flygplats som vintertid har direktflyg ifrån bl.a Tyskland.

Transportstyrelsen har ett kontor i Arjeplog som tillhör avdelningen Trafikregistret.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

I kommunen finns en gymnasieskola, Hornavanskolan.

Personer med anknytning till Arjeplog[redigera | redigera wikitext]

Se Kategori:Personer från Arjeplogs kommun.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 22 november 2016
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 5 november 2013
  3. ^ ”Sametinget.se Ortnamn med lulesamisk stavning. http://www.sametinget.se/1670. Läst 13 september 2014. 
  4. ^ "Arieploo" - Länsräkenskaper 1631-1820, Norrlands län 1635: Mantalslängd för Pite lappmark 1636, fol. 195. Riksarkivet, Stockholm.
  5. ^ "AriePlogh" - Bergskollegii arkiv: Registratur 1640 under d. 22 juli, fol. 117. Riksarkivet, Stockholm.
  6. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 
  7. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, II, Befolkningsagglomerationer, trosbekännelse, stamskillnad, utrikes födelseort, främmande statsborgarskap, lyten m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1925. sid. 83. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_2.pdf. Läst 24 december 2016 
  8. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 136. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014 
  9. ^ (PDF) I. Allmänna folkräkningen den 31 december 1935, Folkmängden kommunvis efter kön, civilstånd och större åldersgrupper. Befolkningsagglomerationer. Obefintliga. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1937. sid. 89. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Sarskilda_folkrakningen_1935_1936_1.pdf. Läst 3 mars 2015 
  10. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 234. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 
  11. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 225. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014 
  12. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 19 maj 1952. sid. 237. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 24 december 2016 
  13. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 82 
  14. ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 75 
  15. ^ [a b] (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. Tätorternas areal och folkmängd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 46. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_2_4.pdf. Läst 24 december 2016 
  16. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 57. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 24 december 2016 
  17. ^ (PDF) Tätorter 1990, Befolkning och areal i tätorter och glesbygd; Reviderade uppgifter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 26 februari 1992. sid. 54. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. Läst 24 december 2016 
  18. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=b285018a-ec55-4aa1-8740-29e588410a4e. Läst 24 december 2016. 
  19. ^ Här avslöjas alla världens bilnyheter Dagens Nyheter 2008-03-22

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]