Ekologisk ekonomi
Ekologisk ekonomi är ideologiskt synsätt på ekonomiska frågor som motsätter sig den neoklassiska ekonomin, inte minst på grund av att den neoklassiska ekonomins fokus på ekonomisk tillväxt som övergripande mål. Den är även i konkurrens med den etablerade miljöekonomin, som finns representerad vid många nationalekonomiska institutioner.
Med ekologisk ekonomi i vid mening avses ett tvärvetenskapligt förhållningssätt och ett helhetsperspektiv. För att uppnå en långsiktigt hållbar ekologisk utveckling inom alla områden menar man att det krävs att politik och näringsliv upphör med att se miljöfrågorna som ett delområde. Miljön bör i stället integreras i alla frågor och alltid tas hänsyn till innan beslut fattas. Man vill vara öppen mot andra samhällsvetenskaper och menar att ekonomin har mycket att hämta andra vetenskapsteoretiska förhållningssätt. Inom denna breda grupp finns både de som menar att ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling inte går att förena och sådana som menar att en styrd tillväxt, som mer syftar till kvalitet och effektivitet, mycket väl går att förena med hållbar utveckling på miljöområdet. Inom denna breda gren finns det både de som anser att en hållbar utveckling går att förena med förekomsten av ränta och de som menar att hållbar utveckling kräver en räntefri ekonomi.
Ekologiska ekonomer har som gemensam nämnare att de är tillväxtkritiker, eftersom de framhåller vikten av att ekonomin håller sig inom naturens gränser. Nära kopplat till detta finns dock även kritik av konsumtionssamhället i stort, banksystemet och materialismen. Några kända företrädare är: Margrit Kennedy, Herman Daly och Michael Rowbotham.
Globala geokemiska kretslopp
Ett biogeokemiskt kretslopp är inom ekologi och geovetenskap den cirkulation som varje grundämne, förening eller molekyl företar, då den färdas genom de biotiska och abiotiska delarna av ett ekosystem. Sådana cykliska kretslopp kan åskådliggöras i schematiska modeller som beskriver ämnets väg genom naturen. Alla ämnen som finns i organismer är delar av biogeokemiska kretslopp, och tiden som det tar för en molekyl att fullborda ett "varv" i cykeln kan ta olika lång tid, i många fall upp till flera miljoner år. De viktigaste kretsloppen eller cyklerna är: kolets kretslopp. Några av de viktigaste kretsloppen är:
- vattnets kretslopp
- kvävets kretslopp
- syrets kretslopp
- fosfors kretslopp
- svavlets kretslopp
- vätets kretslopp
Källor
- Delin Staffan, red (1985). Ekologisk ekonomi: för ett samhälle i balans. Delsbo: Åsak. Libris 7667598. ISBN 91-7830-018-5
- Kennedy, Margrit; Påsse Marianne (1989). Ekonomi utan ränta och inflation: att skapa ett penningsystem som fungerar för alla. Visioner (Korpen), 99-0877015-2. Göteborg: Korpen. Libris 8374330. ISBN 91-7374-083-7
- Kennedy, Margrit; Creutz Helmut, Modin Ulf (1993). Pengar utan ränta och inflation: ett bytesmedel som tjänar alla. Göteborg: Korpen. Libris 7638991. ISBN 91-7374-622-3
- Bonde, G. E. (1933) (på norska). Totalitetsøkonomien: en populær fremstilling av Samfundslivets nye evangelium, B. Dybwad Brochmann's livssyn og samfundslære. Bergen: Det frie samfunds forlag. Libris 10666659
- Delin, Staffan (1982). Naturens teknik och människans (1. uppl). Stockholm: LT. Libris 7252777. ISBN 91-36-01975-5
- Delin, Staffan (1984). På vetenskapens grund. De nya verktygen, 99-0495456-9. Stockholm: Akademilitt. Libris 8374478. ISBN 91-7410-298-2
- Delin, Staffan (1996). I den bästa av världar: en bok om ekologi, kretslopp och ekonomi. Jönköping: Brain Books. Libris 7771831. ISBN 91-88410-47-1 (inb.)
- Bergström, Sören (1994). Naturekonomi: manöverutrymmet mellan resursförbrukning och kvalitetsanspråk. Stockholm: Carlsson. Libris 7666333. ISBN 91-7798-775-6