Hållbar utveckling

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Hållbar utveckling (engelska: sustainable development) ett begrepp som introducerades av Lester Brown 1981 och fick sin internationella spridning i samband med FN-rapporten Vår gemensamma framtid (1987), kallad Brundtlandrapporten. FN-rapporten definierar hållbar utveckling som en utveckling som ... tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.

I dagligt tal används ofta termen hållbarhet (engelska: sustainability) för att beskriva hållbar utveckling.

Hållbarhetsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Tre dimensioner[redigera | redigera wikitext]

Hållbar utveckling handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska negativ påverkan på naturen och människors hälsa. Man talar om tre olika dimensioner:

  • Social hållbarhet, som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls.
  • Ekonomisk hållbarhet, som handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt.[1]
  • Ekologisk hållbarhet, det kan till exempel betyda att ekonomisk tillväxt inte får ske till priset av ett segregerat och ojämlikt samhälle och en förstörd miljö. Samhället bör i stället anpassas efter vad miljön och människors hälsa tål och där vi långsiktigt investerar i dessa resurser.

Svag och stark hållbarhet[redigera | redigera wikitext]

Definitionen av hållbarhet är föremål för diskussion. Man pratar om två sorters hållbarhet: svag och stark. Stark hållbarhet innebär att samhället inte tär på naturresurserna, medan de som förordar svag hållbarhet nöjer sig med att samhällets totala kapital inte minskar. Svag hållbarhet mäts genom att samhällets kapital delas upp på realkapital (Kr), naturkapital (Kn), human-kapital (Kh) och socialt kapital (Km). Samhällets totala kapital är K = Kr + Kn + Kh + Km och så länge K inte minskar är utvecklingen hållbar. Vid stark hållbarhet kan naturkapital och annat kapital inte räknas mot varandra på samma sätt, och man pratar om ett nödvändigt ”kritiskt naturkapital”.

Systemteori[redigera | redigera wikitext]

På senare tid har systemteori tillämpats. Detta har lett till ett antal nya begrepp som införlivats i diskussionen:

Vagga till vagga[redigera | redigera wikitext]

Vagga till vagga (Cradle2cradle) är ett designparadigm där principen är att alla material antingen kan återvinnas i oändlighet eller komposteras, alltså elimineras avfall som koncept[3].

Politiken[redigera | redigera wikitext]

Enligt FN och EU ska alla länder ha en strategi för hållbar utveckling. EU har också uppmanat alla länder att ha ett råd för hållbar utveckling.[källa behövs] I Sverige var det Hållbarhetsrådet som var det rådet, det lades ner 2007.[4] Regeringen inrättade sedan en kommission för hållbar utveckling som vars uppdrag gällde fram till 2009.

Miljöstäder[redigera | redigera wikitext]

På flera platser i världen byggs det städer med hållbarhetsprofil. I Kina byggs staden Caofedian[5], i Förenade Arabemiraten byggs Masdar City[6], och i Kanada stadsdelen Toronto Waterfront[7].

I Stockholm finns projekten Hammarby Sjöstad, Norra Djurgårdsstaden, Järva och Lövholmen-Liljeholmen[8]. Hammarby Sjöstads hållbarhet har ifrågasatts.[9]

Ingen global definition för hållbar byggnation finns i nuläget[10].

Miljöbyggnader[redigera | redigera wikitext]

I Luleå håller det kommunala bostadsbolaget Lulebo [11] på att bygga två hyreshus på Lulsundsberget och ett i centrum på området Hönan. Hyreshusen kommer att vara miljöcertifierade enligt Miljöbyggnad [12] på silvernivå. [13]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Per Jacobsson. ”Mot ett hållbart samhälle”. Kungliga Tekniska högskolan. http://www.kth.se/hallbar. 
  2. ^ The nine planetary bounderies Stockholm resilience Centre. Hämtat 16.8.2012
  3. ^ Ohlin, Jonas. ”Sopfritt Kretslopp”. SvD. http://www.svd.se/naringsliv/sopfritt-kretslopp_6751955.svd. Läst 21/4 2013. 
  4. ^ Hellgren, Jenny (2008-08-20). ”2007: Regeringen avvecklar Hållbarhetsrådet”. Boverket. http://www.boverket.se/templates/Page.aspx?id=3858&epslanguage=SV. Läst 2008-10-21. 
  5. ^ Ranhagen, Ulf. will-be-climate-neutral/ ”Swecos hemsida”. http://www.swecogroup.com/en/Sweco-group/Solutions/Sustainable-City/The-new-Caofeidian-eco-city- will-be-climate-neutral/. Läst 23/1 2012. 
  6. ^ ”Masdar Citys hemsida”. http://www.masdarcity.ae/en/27/what-is-masdar-city-/. Läst 23/1 2012. 
  7. ^ ”Toronto Waterfronts hemsida”. http://www.waterfrontoronto.ca/about_us. Läst 23/1 2012. 
  8. ^ ”Stockholm Stad”. http://bygg.stockholm.se/Hallbar-stad/Miljoprofilomraden/. Läst 21/4 2013. 
  9. ^ By, Ulrika (13 april 2013). ””Om alla bodde som i Hammarby sjöstad vore det en katastrof””. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/sthlm/om-alla-bodde-som-i-hammarby-sjostad-vore-det-en-katastrof. 
  10. ^ Department of Economic and Social Affairs. ”Buildings and construction as tools for promoting more sustainable patterns of consumption and production.”. FN. http://www.iisbe.org/system/files/private/K.%20Taipaale%20-%20SB%20Innovation%20Brief%20UN%20March%202010.pdf. Läst 21/4 2013. 
  11. ^ Lulebos miljöpolicy
  12. ^ Miljöbyggnad
  13. ^ Hönanbygget - så här kommer det att se ut


Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]