Hållbar utveckling

Från Wikipedia
Vindkraftverk utanför Belgiens kust.

Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. En hållbar utveckling bygger på tre dimensioner: det sociala, miljön och ekonomin. Hållbar utveckling syftar till att de naturliga systemens förmåga att förse samhällen och människor med naturresurser och ekosystemtjänster upprätthålls. Begreppet hållbar utveckling började användas i större skala efter att Brundtlandrapporten släpptes 1987. Målet är att människans liv skall kunna genomlevas på en planet med begränsade resurser. Målsättningen innefattar ett idealt läge för samhället där levnadsvillkor och resursanvändning möter mänskliga behov utan att äventyra hållbarheten i ekosystem och miljön så att även framtida generationer kan få sina behov tillgodosedda.[1]

Hållbar utveckling knyter ihop hållbarheten i ekosystemen med de sociala och ekonomiska utmaningar som mänskligheten står inför. Forskare inom många områden har belyst tillväxtens gränser[2][3] och ekonomer har lagt fram alternativ till en steady state[4] för att hantera problemen med konsekvenserna av den mänskliga utvecklingen på jorden.

Historia[redigera | redigera wikitext]

År 1970 började ”hållbarhet” användas för att beskriva en ekonomi ’’i jämvikt med grundläggande ekologiska stödsystem’’.[5] Begreppet ’‘hållbar utveckling’’ introducerades internationellt av Lester Brown 1981, men fick internationell spridning i samband med FN-rapporten ’‘Vår gemensamma framtid’’ (1987), kallad Brundtlandrapporten.[6] I rapporten myntade kommissionen vad som har blivit den mest citerade definitionen av hållbar utveckling: ’’Utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov’’.[7]

Hållbarhetsmål[redigera | redigera wikitext]

Vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro år 1992 antogs den internationella handlingsplanen Agenda 21 som i stor utsträckning byggde på principen om hållbar utveckling, där syftet var att arbeta tillsammans för att motverka natur- och miljöförstöring, fattigdom och bristande demokrati och för att arbeta gemensamt i ett globalt partnerskap för hållbar utveckling.[8] Efter FN:s milleniemöte i september 2000 antogs milleniemålen, åtta konkreta mål som skulle uppfyllas till år 2015. Målen är formulerade efter principen om hållbar utveckling och handlade om att minska social utsatthet och samtidigt säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling.[9]

Den 25 september 2015 antogs De globala hållbarhetsmålen av FN. Syftet med målen är att fram till 2030 uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling.[10]

Sedan 2003 finns begreppet med i Sveriges Grundlag (Regeringsformen 1 kap. 2 § "Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer")[11]. Den svenska regeringen har också inrättat en Agenda 2030-delegation som jobbar med de Globala målen för hållbar utveckling.[12]

Tre dimensioner[redigera | redigera wikitext]

Ett diagram som anger relationen mellan de tre hållbarhetsdimensionerna, där ekonomi innesluts i både den sociala och den ekologiska världen. Samtidigt innesluts även den sociala världen i den ekologiska. [13]

Hållbar utveckling handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och övriga ekosystems produktionsförmåga och att minska den negativa påverkan på naturen och människors hälsa. Hållbarheten gäller tre olika dimensioner:

  • Social hållbarhet, som handlar om att sträva mot ett samhälle där grundläggande mänskliga rättigheter uppfylls.
  • Miljömässig eller ekologisk hållbarhet, som handlar om att hushålla med naturresurser för människor och andra organismer, utan att skada naturliga systems möjligheter att förse samhällen och människor med naturresurser och ekosystemtjänster på lång sikt.
  • Ekonomisk hållbarhet, som handlar om att motverka fattigdom, och att alla ska ha råd att tillgodose sina grundläggande behov i relation till jordklotets ändliga resurser, det vill säga en ekonomisk utveckling som inte medför negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala hållbarheten. Forskning om ekonomisk hållbarhet kan handla om nationalekonomisk forskning, om socioekonomisk utveckling, om hållbar produktion och konsumtion samt hur de finansiella systemen kan bidra till ett hållbart samhälle.[14]

Teman[redigera | redigera wikitext]

Den blå pärlan, fotograferad från Apollo 17 (1972), blev snabbt en symbol för miljövård och hållbar utveckling.

Svag och stark hållbarhet[redigera | redigera wikitext]

Definitionen av hållbarhet är föremål för diskussion. Man pratar om två sorters hållbarhet: svag och stark. Stark hållbarhet innebär att samhället inte tär på naturresurserna, medan de som förordar svag hållbarhet nöjer sig med att samhällets totala kapital inte minskar. Svag hållbarhet mäts genom att samhällets kapital delas upp på realkapital (Kr), naturkapital (Kn), human-kapital (Kh) och socialt kapital (Km). Samhällets totala kapital är K = Kr + Kn + Kh + Km och så länge K inte minskar är utvecklingen hållbar. Vid stark hållbarhet kan naturkapital och annat kapital inte räknas mot varandra på samma sätt, och begreppet ”kritiskt naturkapital” används.[15]

Systemteori[redigera | redigera wikitext]

På senare tid har systemteori tillämpats. Detta har lett till ett antal nya begrepp som införlivats i diskussionen:

Vagga till vagga[redigera | redigera wikitext]

Vagga till vagga (Cradle2cradle) är ett designparadigm med principen att alla material antingen kan återvinnas eller komposteras, alltså elimineras avfall som den traditionella betydelsen.[17]

Tillämpning av hållbar utveckling[redigera | redigera wikitext]

På flera platser i världen byggs det städer med hållbarhetsprofil. I Kina byggs till exempel staden Caofeidian,[18] i Förenade Arabemiraten byggs Masdar City,[19] och i Kanada stadsdelen Toronto Waterfront.[20] I Sverige byggs till exempel stadsdelarna Västra Hamnen i Malmö[21] och Norra Djurgårdsstaden.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Per Elvingsson. ”Hållbar utveckling”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%A5llbar-utveckling. Läst 8 april 2015. 
  2. ^ D. H. Meadows, D.L. Meadows, J. Randers och W.W. Behrens III (1972). The Limits to Growth. Universe Books, New York. ISBN 0-87663-165-0 
  3. ^ D. H. Meadows, J. Randers och D. L. Meadows (2004). Limits to Growth: The 30-Year Update. Chelsea Green Publishing. ISBN 978-1-931498-58-6 
  4. ^ Daly, H. E. (1973). Towards a Steady State Economy. Island Press, Washington, D.C 
  5. ^ Stivers, R. (1976). The Sustainable Society: Ethics and Economic Growth. Westminster Press, Philadelphia 
  6. ^ Brundtland Commission (1987). Report of the World Commission on Environment and Development. United Nations 
  7. ^ Smith, Charles; Rees, Gareth (1998). Economic Development (2:a upplagan). Macmillan, Basingstoke. ISBN 0-333-72228-0 
  8. ^ FN (Juni 1992). ”Agenda 21 (pdf)”. unep.org. https://sustainabledevelopment.un.org/content/documents/Agenda21.pdf. 
  9. ^ ”Millennium Development Goals: 2013 Progress Chart”. FN. 19 februari 2013. https://www.un.org/millenniumgoals/pdf/report-2013/2013_progress_english.pdf. Läst 13 april 2019. 
  10. ^ ”Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development: Sustainable Development Knowledge Platform”. sustainabledevelopment.un.org. https://sustainabledevelopment.un.org/post2015/transformingourworld. Läst 5 september 2016. 
  11. ^ ”Lag (2002:903) om ändring i regeringsformen”. https://www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20020903.pdf. Läst 15 april 2016. 
  12. ^ ”Agenda 2030-delegationen”. Arkiverad från originalet den 19 april 2017. https://web.archive.org/web/20170419193637/http://agenda2030delegationen.se/. Läst 19 april 2017. 
  13. ^ Scott Cato, M. (2009). Green Economics. London: Earthscan, pp. 36–37. ISBN 978-1-84407-571-3.
  14. ^ ”Mistra Center for Sustainable Markets”. www.hhs.se. https://www.hhs.se/en/research/institutes/misum-startpage/. Läst 5 september 2016. 
  15. ^ Eva Alfredsson (redaktör), Bengt Kriström, Mattias Ankarhem (2006). ”Samhällsekonomiska aspekter och mått på hållbar utveckling”. ITPS skriftserie för Swedish Institute for Growth Policy Studies (ITPS) (Danagårds Grafiska, Ödeshög) A2006:009: sid. 25. ISSN 1652-0593. Arkiverad från originalet den 18 april 2015. https://web.archive.org/web/20150418112338/http://www.tillvaxtanalys.se/download/18.56ef093c139bf3ef89027b2/1349863427637/samhallsekonomiska-aspekter-och-matt-pa-hallbar-utveckling-06.pdf. Läst 9 april 2015.  Arkiverad 18 april 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  16. ^ ”The nine planetary bounderies”. Stockholm resilience Centre. Arkiverad från originalet den 30 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110830234347/http://www.stockholmresilience.org/research/researchnews/tippingtowardstheunknown/thenineplanetaryboundaries.4.1fe8f33123572b59ab80007039.html. Läst 16 augusti 2012. 
  17. ^ Ohlin, Jonas. ”Sopfritt Kretslopp”. SvD. http://www.svd.se/naringsliv/sopfritt-kretslopp_6751955.svd. Läst 21 april 2013. 
  18. ^ Ranhagen, Ulf. ”Swecos hemsida”. Arkiverad från originalet den 19 april 2015. https://web.archive.org/web/20150419182336/http://www.swecogroup.com/en/Sweco-group/Solutions/Sustainable-City/. Läst 23/1 2012. 
  19. ^ Syeda Tuhin Ara Karim. ”Masdar Citys hemsida” (på engelska). Academia.edu. Jale Sari Anhalt University. http://www.academia.edu/1740945/sustainable_developments_masdar_city_one_planet_living_principles. Läst 9 april 2015. 
  20. ^ ”Toronto Waterfronts hemsida” (på engelska). Arkiverad från originalet den 19 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120119130237/http://www.waterfrontoronto.ca/about_us. Läst 23 januari 2012. 
  21. ^ ”Västra Hamnen Malmö stad”. Arkiverad från originalet den 24 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180324223954/https://malmo.se/Stadsplanering--trafik/Stadsplanering--visioner/Utbyggnadsomraden/Vastra-Hamnen-.html. Läst 24 mars 2018. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Anna Friberg, "Löftet om hållbar utveckling. Politiskt språkbruk och tidsligheter i svensk klimatdebatt." Lychnos. Årsbok för idé- och lärdomshistoria 2022, sid.31–52.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]