Hoppa till innehållet

Elaidinsyra

Från Wikipedia
Elaidinsyra
Strukturformel för elaidinsyra3D-modell
Systematiskt namn(E)-octadec-9-ensyra
Övriga namn(E)-9-octadecenoic acid
(9E)-octadecenoic acid
trans-9-octadecenoic acid
18:1 trans-9
C18:1 trans-9
Kemisk formelC18H34O2
Molmassa282,46 g/mol
Utseendefärglöst, vaxartat fast ämne
CAS-nummer112-79-8
Egenskaper
Densitet0,8734 g/cm³
Smältpunkt45 °C
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Elaidinsyra (från grekiskans elaion, "olja") är en enkelomättad fettsyra med strukturformeln HOOC-(CH2)7-CH=CH-(CH2)7-CH3, med dubbelbindningen (mellan kolatomerna 9 och 10) i transkonfiguration. Den är trans-isomeren av oljesyra, vilket innebär att dessa två fettsyror har samma summaformel. Triglyceriden av elaidinsyra heter elaidin.

Elaidinsyra har väckt uppmärksamhet eftersom den är ett viktigt transfett som finns i hydrerade vegetabiliska oljor, och transfetter har varit inblandade i hjärtsjukdomar.[1]

Förekomst och bioaktivitet

[redigera | redigera wikitext]

Elaidinsyra förekommer mest vid industriell hydrering av fleromättade fettsyror.[2] Den förekommer också i små mängder i get- och komjölk (ca 0,1 procent av fettsyrorna)[3] och i vissa kött.[4]

Den har vid förtäring som en effekt på kolesterolnivån att höja LDL och sänka HDL genom att öka aktiviteten hos plasmakolesterylestertransferprotein (CETP).[5]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Elaidic acid, 5 december 2023.
  1. ^ Tardy, Anne-Laure; Morio, Béatrice; Chardigny, Jean-Michel; Malpuech-Brugère, Corinne (2011). ”Ruminant and industrial sources of trans-fat and cardiovascular and diabetic diseases”. Nutrition Research Reviews 24 (1): sid. 111–7. doi:10.1017/S0954422411000011. PMID 21320382. 
  2. ^ Wendeu-Foyet, Gaëlle; Bellicha, Alice; Chajès, Véronique; Huybrechts, Inge; Bard, Jean-Marie; Debras, Charlotte; Srour, Bernard; Sellem, Laury; et al. (2023). ”Different Types of Industry-Produced and Ruminant Trans Fatty Acid Intake and Risk of Type 2 Diabetes: Findings From the NutriNet-Santé Prospective Cohort”. Diabetes Care 46 (2): sid. 321–330. doi:10.2337/dc22-0900. PMID 36542554. 
  3. ^ ”Fatty acid composition of caprine milk: major, branched-chain, and trans fatty acids”. J. Dairy Sci. 82 (5): sid. 878–84. 1999. doi:10.3168/jds.S0022-0302(99)75306-3. PMID 10342226. 
  4. ^ Stillwell, William (2016). ”Chapter 23. Membranes and Human Health”. An Introduction to Biological Membranes – Composition, Structure and Function (2). Elsevier. doi:10.1016/B978-0-444-63772-7.00023-3 
  5. ^ ”Plasma cholesteryl ester transfer protein activity is increased when trans-elaidic acid is substituted for cis-oleic acid in the diet”. Atherosclerosis 106 (1): sid. 99–107. 1994. doi:10.1016/0021-9150(94)90086-8. PMID 8018112. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]