Oljesyra

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Oljesyra
Oljesyra.3D-modell.
Systematiskt namn (9 Z )-oktadek-9-ensyra
Övriga namn Oleinsyra
Kemisk formel C18H34O2
Utseende Svagt gul eller brunaktigt gul oljig vätska med isterliknande lukt
CAS-nummer 112-80-1
Egenskaper
Densitet 0,895 g/cm³
Löslighet (vatten) Olöslig g/l
Smältpunkt 13 - 14 °C
Kokpunkt 360 °C
Faror
Huvudfara Självantändningsrisk
SI-enheter & STP används om ej annat angivits


Oljesyra, eller olein, är en enkelomättad fettsyra, en så kallad omega 9-fettsyra, som finns i olika växter och djur. Ämnet har formeln C18H34O2 (eller CH3(CH2)7CH=CH(CH2)7COOH).[1] Den mättade formen av syran är stearinsyra.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Oljesyra är en omättad, alifatisk fet syra, som förekommer som glycerid i de flesta fettämnen och mest i de flytande. Kemiskt ren är den vattenklar och luktfri, och stelnar vid 4 °C till en kristallinsk massa, som smälter vid 14 °C. Den är lätt destillerbar med överhettad vattenånga vid 250 °C.

Oljesyran är olöslig i vatten, men löslig i alkohol och eter. Alkohollösningen reagerar neutralt med lackmus. Den kommersiella varan är ljusgul till mörkbrun, mer eller mindre klar och av ganska växlande kvalitet.[2]

Framställning[redigera | redigera wikitext]

Olein erhålls som biprodukt vid stearinsyratillverkning. Som råmaterial används ox- eller fårtalg, svinfett, benfett, tran, palmolja eller andra växtoljor. Fettämnena tillsätts något vatten och 2 – 4 % kalciumoxid, magnesiumoxid eller zinkoxid och behandlas i autoklav under högt tryck. Därvid spaltas fettämnet i fri fettsyra och glycerin och en given mängd kalk-, magnesium- eller zinktvål. Glycerinvattnet avtappas och metalltvålarna spaltas med svavelsyra till fri fettsyra och metallsalter. De fria fettsyrorna tvättas och bearbetas därpå i olika fraktioner av stearin- och palmitinsyra samt olein. [2]

Användning[redigera | redigera wikitext]

De bästa kvaliteterna av olein används inom textilindustrin samt för tillverkning av infettningsolja.

De mörkare och mera förorenade kvaliteterna kan användas för tillverkning av textilsåpa, som emulgatorer vid tillverkning av borrolja samt till flytande tvål med eller utan tillsatser av fettlösande kolväten. [2]


Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bishop, Paul L. (2000). Pollution Prevention: Chapter 2 - Properties and Fates of Environmental Contaminants, instructional slides to accompany Pollution Prevention:Fundamentals and Practice, by Paul L. Bishop (ISBN 0-07-366147-3). Retrieved 2005-03-07.
  2. ^ [a b c] Meyers varulexikon, Forum, 1952