Elektriker

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Elektriker i arbete

En elektriker är en hantverkare som framförallt arbetar med installation och service av elektriska anläggningar.

Det finns fyra huvudtyper av elektriker:

  • Installationselektriker, arbetar huvudsakligen med elinstallation i nybyggnationer.
  • Serviceelektriker, utför service och små utbyggnader av redan befintliga anläggningar.
  • Industrielektriker, jobbar med underhåll framförallt vid industrier och fabriker.
  • Svagströmselektriker/kommunikationselektriker, utför huvudsakligen svagströmsinstallationer såsom data, tele, larm och passagesystem.

En elektriker i film- och tv-inspelningssammanhang fungerar generellt som ljussättare och har då en mer konstnärlig roll.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera typer av behörigheter för elektriker, det är även vanligt att man arbetar helt utan behörighet. Elsäkerhetsverket har ställt en rad krav på vilket innehåll och längd utbildning ska innehålla för godkännas vid ansökan. För att få en behörighet måste man vara godkänd i vissa teoretiska ämnen samt även jobba mångsidigt inom elyrket en viss tid under överinseende av en elinstallatör med minst samma behörighet som man ämnar söka. För en begränsad behörighet är det vanligt att den teoretiska delen går att läsa på ett elprogram på gymnasiet, men man kan också läsa eftergymnasial vuxenutbildning, hos privata utbildningsföretag samt på universitet. När man har både den teoretiska och praktiska delen klar kan man ansöka om behörighet hos Elsäkerhetsverket, man har då rätt att utföra arbete under överinseende av en annan elinstallatör. För att vidareutbilda sig till elinstallatör krävs ytterligare praktik och teoretiska kunskaper som sedan måste godkännas av elsäkerhetsverket.

Auktorisation och rätt att utföra elinstallationsarbete[redigera | redigera wikitext]

Vem som får utföra elinstallationsarbete är reglerat i elsäkerhetslagen[1], (2016:732).

Elinstallationsarbete som avser utförande, ändring eller reparation av starkströmsanläggning får, med några få föreskrivna undantag, endast utföras av auktoriserad elinstallatör eller av en person som omfattas av ett elinstallationsföretags egenkontrollprogram. Vanligen har elektriker inte någon auktorisation som elinstallatör och får då endast utföra elinstallationsarbete när denne utför arbetet inom sin anställning. När elinstallationsföretag ska utföra elinstallationsarbete på någon annans anläggning, det vill säga på uppdrag av kund, ska företaget vara registrerat i Elsäkerhetsverkets företagsregister för den verksamhetstyp som arbetet avser.

De olika auktorisationerna som utfärdas av Elsäkerhetsverket

  • A - Fullständig auktorisation, alla elinstallationsarbeten
  • AL - Auktorisation Lågspänning, elinstallationsarbete i anläggningar för högst 1000 V AC eller 1500 V DC
  • B - Begränsad auktorisation, Elinstallationsarbeten på lågspänningsanläggningar begränsat till arbete i befintlig gruppledning som innebär
  1. att installera och flytta ljusarmaturer, elkopplare och uttag med tillhörande kablar,
  2. att fast ansluta elektrisk utrustning som förbrukar el med tillhörande don samt förläggning och anslutning av kablar som tillhör donen, samt
  3. att koppla loss elektrisk utrustning som förbrukar el med tillhörande don och kablar.

Typer av elektriker[redigera | redigera wikitext]

Montör eller Installationselektriker[redigera | redigera wikitext]

Montör eller installationselektriker kallas de som fullgjort el-utbildning och därefter en lärlingstid. Montörer kan arbeta självständigt med de typer av elinstallationsarbeten som anges i företagets egenkontrollprogram, exempelvis utföra installationer i bostäder och kontor.

Industrielektriker[redigera | redigera wikitext]

Arbetar på industrier, är ofta specialiserade på motorstyrningar och annat som hör industrin till.

Distributionselektriker[redigera | redigera wikitext]

Arbetar med elinstallationer från produktionen i kraftverk till elmätare hos nyttjaren.

Svagströmselektriker[redigera | redigera wikitext]

Arbetar med datanät, säkerhet och brandlarm.

Montörer[redigera | redigera wikitext]

Tekniker[redigera | redigera wikitext]

Specialiserad inom ett visst område, t.ex. säkerhet.

Det finns ofta inga vattentäta skott mellan de olika yrkesområdena. En vanlig elektriker kan mycket väl göra installationer på industrier och en elektriker som visar sig vara duktig på svagströmsinstallationer kan mycket väl ta hand om t.ex. brandlarmsinstallationer på ett bygge för en underentreprenörs räkning. Däremot är ofta en tekniker specialiserad på sitt område och har spetskompetens, detsamma gäller för distributionselektriker.

Lön[redigera | redigera wikitext]

Elektriker tillhör de mest välavlönade bland LO:s medlemmar. En elektriker brukar tjäna runt 25 000 kronor i månaden vartill ackordstillägg ofta förekommer. Den totala slutsumman varierar över landet och mellan företag, men en ledande montör som är duktig på att läsa ackordsprislistan kan ofta mäta upp ett tillägg på 7-8 000 kronor. En serviceelektriker har normalt en högre grundlön, uppemot 29-30 000 kronor i månaden, men har normalt inget ackordstillägg. En kompetent tekniker kan tjäna en bra bit över 30 000 kronor i månaden.

Lägstalön, enligt avtal 1 maj 2017[2][redigera | redigera wikitext]

  • Lärling steg 1 (1-720 timmar) 13 989 kr/mån.
  • Lärling steg 2 (721-lärlingstidens slut) 16 201 kr/mån.
  • 1:a året i yrket 17 528 kr/mån.
  • 2:a året i yrket 21 804 kr/mån.
  • 3:e året i yrket och därefter 24 706 kr/mån.
  • Servicemontörer 26 291 kr/mån.
  • Tekniker 26 886 kr/mån.

Lokala förhandlingar ligger ofta några tusenlappar över avtalen, speciellt i storstäderna.

Lön för restid, enligt avtal 1 april 2016[2][redigera | redigera wikitext]

  • Lärling steg 1 (1-720 timmar) 63,81 kr/tim.
  • Lärling steg 2 (721-lärlingstidens slut) 73,61 kr/tim.
  • 1:a året i yrket 89,45 kr/tim.
  • 2:a året i yrket 100,23 kr/tim.
  • 3:e året i yrket och därefter 107,74 kr/tim.
  • Servicemontörer 107,74 kr/tim.
  • Tekniker 107,74 kr/tim.

Framtid[redigera | redigera wikitext]

Precis som många andra branscher står elbranschen inför extremt stora pensionsavgångar inom en 5-10 årsperiod. Föryngring är därför något som står högt på dagordningen för alla i branschen. Yrket är också extremt mansdominerat och man arbetar aktivt för en jämnare könsfördelning.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Regeringskansliet. ”Regeringskansliets rättsdatabaser”. rkrattsbaser.gov.se. http://rkrattsbaser.gov.se/sfst/adv?fritext=&sbet=2016:732&rub=&org=&upph=false. Läst 23 juni 2018. 
  2. ^ [a b] ”Installationsavtalet 2017”. https://www.sef.se/siteassets/nyheter/341174urpe_2017-04-27_09-55-31.pdf. Läst 16 maj 2017. 
  3. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110130121827/http://www.sef.se/Ung/L%C3%B6nsamtyrkesval.aspx. Läst 28 oktober 2009. 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]