Svenska elektrikerförbundet

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Svenska Elektrikerförbundet)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Svenska elektrikerförbundet
Information
OrdförandeJonas Wallin
Vice ordförande(1) Per-Håkan Waern, (2) Ulf Carlsson
Historia
Grundat1906
HuvudkontorHagagatan 2, Stockholm
Antal medlemmar23 827 (2013)[1]
HuvudorganisationLandsorganisationen, LO. Anslutning 1927.
Övrigt
Webbplatswww.sef.se
Förbundstidning Elektrikern. Stockholm: Elektrikern. 1907-. Libris 3678780 
Elektrikerförbundets kontor på Hagagatan 2

Svenska elektrikerförbundet (SEF), även kallat Elektrikerna, är ett fackförbund inom LO. Förbundet bildades den 17 september 1906 och organiserar omkring 26 000 medlemmar. Förbundets tidning heter Elektrikern och utkommer nio gånger per år.

Organiserade yrkesgrupper[redigera | redigera wikitext]

Förbundet organiserar anställda inom branscherna hissreparationer, svagström, datanät, brandlarm, säkerhetslarm, kabel-TV, industriservice, kraft och belysning i bostäder, offentliga lokaler och industrilokaler, privata kraftverk, radioreparationer, TV-reparationer, videoreparationer samt reparation och service av vitvaror. [2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Stockholms elektriska montörförening var yrkesgruppens första fackförening och den bildades 1895. Man anslöt sig till Svenska järn- och metallarbetareförbundet 1902. Men missnöje med avtalen ledde till utträde 1906 och man började planera för ett eget yrkesförbund. Den 17 september 1906 bildades så Svenska elektriska arbetareförbundet på en konstituerande kongress i Stockholm. Första ordförande blev Gustav Rudolf Nilsson.

  • 1917 ansluter sig hissmontörerna till förbundet
  • 1920 ansluter sig även kraftverkselektrikerna
  • 1939 överfördes järnbrukselektrikerna till Svenska metallindustriarbetareförbundet enligt industriförbundsprincipen.
  • 1947 namnbyte till Svenska elektrikerförbundet.
  • 1970 överfördes de statligt anställda kraftverkselektrikerna till nybildade Statsanställdas förbund.
  • 1980 hade förbundet 27343 medlemmar, varav 27248 män och 95 kvinnor. [3]
  • 2011 bästa avtalet inom LO enligt LO-tidningen [4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Pejer, Mats. ”Medlemstappet fortsätter neråt”. Arbetet 2014 (1): sid. 10. 
  2. ^ LO:s webbplats
  3. ^ Nordin, Rune (1981). Den fackliga arbetarrörelsen. 1, Uppkomst och utveckling (1. uppl.). Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 256335. ISBN 91-518-1470-6 
  4. ^ http://arbetet.se/2011/10/21/hog-lon-ger-starkare-stallning/

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Welander Lars-Olof, red (1999). Enskilda byråns handböcker. Fackliga organisationer - LO. Skrifter utgivna av Riksarkivet, 1402-4705 ; 10. Stockholm: Riksarkivet. Libris 2625630. ISBN 91-88366-43-X 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]