Industri

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ej att förväxla med bransch.
För musikstilen, se industrial.

Industri (av latinets industria, ivrig verksamhet, flit, företagsamhet) är framställning av produkter genom att råvaror förädlas.[1] Därutöver finns mer detaljerade som råvaruindustri, textilindustri, byggindustri, bilindustri med flera.

I vidare benämning är industri all form av storskaligt näringsliv - som exempel finns begreppen turistindustri, nöjesindustri och filmindustri. Den vidare betydelsen har sitt ursprung i påverkan från engelska, där ordet industry har en bredare innebörd än vad ordet industri har haft i svenska.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Människor har tillverkat föremål sedan förhistorisk tid, men under årtusendena har de framför allt gjort det för det egna hushållet - se självhushåll. Under neolitiska revolutionen uppstod byar och senare städer, där en samhällsklass av professionella hantverkare blev den första industrin. Men det var först på 1700-talet som industrin blev en central del av samhället.

Ordet industri kommer av latinets industria, som betyder flit, idoghet, företagsamhet. I äldre svenska har också ordet "slöjd" använts i betydelsen tillverkning,[2] liksom "manufaktur" som kommer av latinets ord för hantverk.[3] Ett känt exempel är att Chalmers tekniska högskola under 1800-talet bar namnet "slöjdinstitut". Dagens fabriker har vuxit fram ur det småskaliga hantverket. Pådrivande faktorer för storskaligheten har varit svårtillgängliga råvaruresurser som gruvor och tillgången på mekanisk kraft genom vattenhjul, väderkvarnar och ångmaskiner. När det blev aktuellt att skilja mellan storskalig industri och småskaligt hantverk, infördes beteckningen hemslöjd eller husflit för det senare.

Medeltid och tidig modern tid[redigera | redigera wikitext]

Under medeltiden ökades takten radikalt för nya uppfinningar, innovationer i sättet att hantera traditionella produktionsmedel och ekonomisk tillväxt. Papperstillverkning, en kinesisk teknologi från 200-talet, fördes till Mellanöstern när en grupp kinesiska papperstillverkare tillfångatogs på 700-talet.[4] Pappersteknologin spreds till Europa genom umayyadernas erövring av Hispania.[5] Ett pappersbruk etablerades på Sicilien på 1100-talet. I Europa erhölls fibern för tillverkning av pappersmassa från linne- och bomullstrasor. Lynn Townsend White Jr. hedrade spinnrocken med att öka utbudet av trasor, vilket ledde till billigt papper, vilket var en faktor i utvecklingen av tryckerier.[6]

Bell Aircraft Corporations monteringsverkstad 1944

Den industriella revolutionen[redigera | redigera wikitext]

Kopparverksarbetare i Åtvidaberg, 1899–1900.

Den industriella revolutionen kallas de omfattande sociala, ekonomiska och teknologiska förändringar som tog sin början i Storbritannien i mitten av 1700-talet. Ironbridge i Shropshire, vid gränsen mellan England och Wales är den plats man brukar hänvisa till som den Industriella revolutionens vagga. Det är ett världsarv.[7]

Den industriella revolutionens framsteg fick allt större betydelse när ångdrivna fartyg[8] och järnvägar blev vanligare.[9] Under 1800-talet spreds omvälvningen till Västeuropa, Nordamerika och Japan och senare till resten av världen.[10] Konsekvensen blev omfattande förflyttningar av befolkningen, från landsbygden till städernas industrisamhällen som byggdes upp[11] (se urbanisering).[12]

Biltillverkning

Andra industriella revolutionen[redigera | redigera wikitext]

Andra industriella revolutionen kallas ibland tiden 1871-1914, som bland annat präglades av utbredningen av elektricitet och förbränningsmotorer. Åren som valts att använda för denna tid är den mellan fransk-tyska kriget 1871 och första världskriget, som bröt ut 1914 och slutade 1918.[13]

Typer av industri[redigera | redigera wikitext]

Det finns många sätt att klassificera industrier. Vanligen avses, som ovan, tillverkningsindustri, där råvaror förädlas till produkter,[14] till skillnad från tjänsteproduktion.

Tung industri är ett begrepp med olika betydelser; rent allmänt syftar det på industri med tunga insatsvaror och produkter; särskilt metallvaror.[15] Basindustri är ett snarlikt begrepp.

I processindustri tillverkas produkter, halvfabrikat och material genom fysikaliska och kemiska processer. Dit räknas bland annat stålindustri, pappersindustri och kemisk industri, livsmedelsindustri, sågverk.[16]

I verkstadsindustri sammansätts maskiner och andra produkter som genom montering.[17]

Arbetsmiljön inom tillverkningsindustrin[redigera | redigera wikitext]

Tillverkningsindustrin har utmaningar beträffande hälsa och säkerhet. I USA är National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH) som en prioriterad industrisektor inom National Occupational Research Agenda (NORA) för att identifiera risker och tillhandahålla strategier för arbetsmiljöfrågor.[18][19]

I Sverige är Arbetsmiljöverket tillsynsmyndighet för arbetsmiljön.[20]

De 5 viktigaste industriländerna[redigera | redigera wikitext]

Plats Namn[21]
1 Kina
2 USA
3 Japan
4 Tyskland
5 Sydkorea.

Tillverkningssektorn har förändrats. Detta har medfört nya möjligheter och svårigheter för industrin. Alla stora industriländer i världen har fördelar och nackdelar när det gäller deras kapacitet för global tillverkning. Industri kommer att förbli den största skillnaden när stora industriländer utvärderas betraäffande konkurrenskraft. En studie om framtida global konkurrenskraft, av Deloitte Global och US Committee on Competitiveness, förutspådde att USA skulle komma att ersätta Kina som den mest konkurrenskraftiga industrinationen i världen 2020. 2016 års globala tillverkningskonkurrensindex förutspådde att de största industrinationerna i världen skulle komma att förbli stabil fram till 2020, med viss handel av rankningar. Deloitte-studien bad globala VD:ar att ranka de främsta industriländerna när det gäller nuvarande och framtida konkurrenskraft. Enligt rapporterna förväntas USA komma på första plats följt av Kina, Tyskland, Japan och Indien.[22][21]

Lista över olika länders industriproduktion[redigera | redigera wikitext]

Detta är de 50 viktigaste 50 länderna efter industriproduktionens totala värd i US-dollar för respektive år enligt Världsbanken.[23]

Plats Land eller region Miljoner $US År
 Världen 13,739,251 2019
1 Kina Kina 3,853,808 2020
2 USA USA 2,341,847 2019
3 Japan Japan 1,027,967 2018
4 Tyskland Tyskland 678,292 2020
5 Sydkorea Sydkorea 406,756 2020
6 Indien Indien 339,983 2020
7 Italien Italien 280,436 2020
8 Frankrike Frankrike 241,715 2020
9 Storbritannien Storbritannien 227,144 2020
10 Indonesien Indonesien 210,396 2020
11 Ryssland Ryssland 196,649 2020
12 Mexiko Mexiko 185,080 2020
13 Kanada Kanada 159,724 2017
14 Irland Irland 153,311 2020
15 Spanien Spanien 143,052 2020
16 Brasilien Brasilien 141,149 2020
17 Turkiet Turkiet 135,596 2020
18 Schweiz Schweiz 133,766 2020
19 Thailand Thailand 126,596 2020
20 Nederländerna Nederländerna 99,940 2020
21 Polen Polen 99,146 2019
22 Saudiarabien Saudiarabien 90,774 2020
23 Australien Australien 76,123 2020
24 Malaysia Malaysia 75,101 2020
25 Singapore Singapore 69,820 2020
26 Österrike Österrike 67,881 2020
27 Sverige Sverige 67,146 2020
28 Filippinerna Filippinerna 63,883 2020
29 Belgien Belgien 63,226 2020
30 Egypten Egypten 58,790 2020
31 Venezuela Venezuela 58,237 2014
32 Bangladesh Bangladesh 57,283 2019
33 Nigeria Nigeria 54,760 2020
34 Tjeckien Tjeckien 53,189 2020
35 Argentina Argentina 53,094 2020
36 Puerto Rico Puerto Rico 49,757 2020
37 Danmark Danmark 47,762 2020
38 Vietnam Vietnam 45,273 2020
39 Israel Israel 42,906 2019
40 Algeriet Algeriet 40,796 2019
41 Rumänien Rumänien 38,404 2020
42 Iran Iran 38,174 2019
43 Finland Finland 37,520 2020
44 Förenade Arabemiraten Förenade arabemiraten 36,727 2019
45 Sydafrika Sydafrika 34,804 2020
46 Pakistan Pakistan 30,452 2020
47 Colombia Colombia 29,894 2020
48 Peru Peru 29,701 2019
49 Ungern Ungern 27,956 2020
50 Portugal Portugal 27,408 2020

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Manufacturing, 23 november 2021.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”band 9”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "industri". sid. 436–437 
  2. ^ ”band 16”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "slöjd". sid. 637 
  3. ^ ”band 13”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "manufaktur". sid. 352 
  4. ^ ”Timeline: 8th century”. http://www.oxfordreference.com/view/10.1093/acref/9780191735516.timeline.0001. Läst 23 november 2021. 
  5. ^ de Safita, Neathery (juli 2002). ”A Brief History Of Paper.”. http://users.stlcc.edu/nfuller/paper/. Läst 23 november 2021. 
  6. ^ Marchetti, Cesare. ”A Postmortem Technology Assessment of the Spinning Wheel: The Last 1000 Years, Technological Forecasting and Social Change, 13; pp. 91–93 år=1978”. http://www.cesaremarchetti.org/archive/scan/MARCHETTI-079.pdf. Läst 23 november 2021. 
  7. ^ ”The Iron Bridge”. Ironbridge. https://www.ironbridge.org.uk/our-story/the-iron-bridge/. Läst 23 november 2021. 
  8. ^ ”band 20”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "ångfartyg". sid. 352 
  9. ^ ”Railroad History”. Encyclopaedia Britannica. https://www.britannica.com/technology/railroad/Railroad-history. Läst 23 november 2021. 
  10. ^ ”band 9”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "industriella revolutionen". sid. 441 
  11. ^ ”band 9”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "industrisamhälle". sid. 444 
  12. ^ ”Impact of the Industrial revolution”. Encyclopaedia Britannica. https://www.britannica.com/topic/urbanization/Impact-of-the-Industrial-Revolution. Läst 23 november 2021. 
  13. ^ Mokyr, Joel. ”The Second Industrial Revolution, 1870-1914”. faculty.wcas.northwestern.edu. https://faculty.wcas.northwestern.edu/~jmokyr/castronovo.pdf. Läst 23 november 2021. 
  14. ^ ”band 18”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "tillverkningsinustri". sid. 270 
  15. ^ Kenton, Will (25 februaru 2021). ”Heavy Industry”. Investopedia. https://www.investopedia.com/terms/h/heavy_industry.asp. Läst 23 november 2021. 
  16. ^ ”band 15”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "processindustri". sid. 286 
  17. ^ ”band 19”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "verkstadsindustri". sid. 366 
  18. ^ ”Manufacturing Program | NORA | CDC” (på amerikansk engelska). www.cdc.gov. 11 februari 2019. Arkiverad från originalet den 3 april 2019. https://web.archive.org/web/20190403174921/https://www.cdc.gov/nora/councils/manuf/default.html. Läst 23 november 2021. 
  19. ^ ”National Occupational Research Agenda for Manufacturing | NIOSH | CDC” (på amerikansk engelska). www.cdc.gov. 4 februari 2019. Arkiverad från originalet den 18 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190618084046/https://www.cdc.gov/nora/councils/manuf/researchagenda.html. 
  20. ^ ”Historik - Arbetsmiljö nu och då”. Arbetsmiljöverket. 5 oktober 1921. https://www.av.se/om-oss/125-ars-jubileum/. 
  21. ^ [a b] ”Global Manufacturing Competitiveness Index | Deloitte | Manufacturing”. https://www2.deloitte.com/global/en/pages/manufacturing/articles/global-manufacturing-competitiveness-index.html. Läst 23 november 2021. 
  22. ^ ”UNIDO Statistics Data Portal”. https://stat.unido.org/cip/?_ga=2.165931005.250164366.1633426210-602870229.1633426210. 
  23. ^ ”Manufacturing, value added (current US$)”. Världsbanken. https://data.worldbank.org/indicator/NV.IND.MANF.CD?most_recent_value_desc=true. Läst 23 november 2021. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]