Elin Sundberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Elin Magdalena Sundberg, född 30 augusti 1880, död 13 december 1965, var en svensk arvtagerska och företagare, under senare delen av sitt liv bosatt på Tjörn.[1] Hon byggde för egna medel ett godtemplarhus, senare folkskola och samlingslokal i Kyrkesund och testamenterade sitt hem Villa Solfrid till en stiftelse, så att det skulle bevaras som ett museum.

Elin Sundbergs far Olle Eliasson Sundberg (1837–1892) och farbror Andreas Eliasson Sundberg (1845–1932) betecknas som "guldgrävare" men skall ha fått sin förmögenhet från en silvergruva i Queensland, Australien, som de drev tillsammans.[2] De var födda i Västra Sunna, Klövedals socken, Tjörn. Efter återkomsten till Sverige bosatte sig Olof Sundberg på Bremsegården på Klåverön vid Marstrand (Lycke socken), medan brodern bodde vid Stenungsund. Elin Sundbergs mor Anna Kristina Rutgersdotter (1852–1883) var från Valla socken på Tjörn. Elins äldre syster Mathilda, gift Båysen (1878–1968), utbildade sig till konstnär och övertog efter giftermål tillsammans med sin man Bremsegården. Själv utbildade sig Elin i konststoppning både i Stockholm och på kontinenten. Hon hade från 1930-talets början sin ateljé – Lappcentralen – en trappa upp på Kungsgatan 17 i Göteborg.[3][4]

Båda föräldrarna dog i tuberkulos medan Elin ännu var barn. Denna motgång och arvet efter dem, som gjorde henne ekonomiskt oberoende, bidrog till att hon utvecklades till en egensinnig person med "alternativa" idéer. Hon var troende spiritist, vegetarian, kritisk till etablerad läkekonst och intresserade sig för homeopati och örtmedicin. Hennes sociala engagemang fick henne att engagera sig för kvinnans ställning i samhället och inom nykterhetsrörelsen. Hon förblev ogift livet ut.

I Sumpen, alltså i centrala Kyrkesund, lät hon för egna medel bygga ett godtemplarhus, som hyrdes ut till folkskola på orten.[5] Godtemplarhuset är idag ortens samlingslokal, nu under namnet Lokalen Sumpen.[6]

Villa Solfrid[redigera | redigera wikitext]

Som 36-åring lät Elin Sundberg bygga Villa Solfrid, ett borglikt stenhus på en öde myr i närheten av faderns föräldragård Rusmut i Västra Sunna utanför KyrkesundTjörn. De kala klipporna och den sanka myren förvandlades till en grönskande självförsörjande trädgård och blomstrande park.

Efter Sundbergs död i december 1965 bildades i enlighet med hennes testamente en stiftelse med ändamålet att för framtiden bevara testators hem "för att belysa levnadsförhållandena under 1900-talet". [7]

År 2005 bildades en vänförening för att stödja stiftelsen i dess verksamhet.[8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Netterfors, Gunnar (2014). Elin Sundberg: en kvinna före sin tid (1. uppl.). Göteborg: Netterfors ord & bild. Libris 17882552. ISBN 9789198183702 , s. 32.
  2. ^ Det är troligt att malmen också innehöll guld i mindre mängder
  3. ^ Gulin, Sven (1977). Göteborgs hjärta: en bok om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan. D. 1, Kungsgatan, dess kvarter och omgivning från Carolus Rex till Västra Hamngatan. Göteborg: [Gulins/Pepita]. sid. 132. Libris 164477 
  4. ^ Lönnroth Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. sid. 306. Libris 9326427. ISBN 91-89088-12-3 
  5. ^ Svensk läraretidning 3 september 1924 refererar konflikten mellan på ena sidan skolmyndigheterna (domkapitlet) och fiskarbefolkningen, som krävde skola i Sumpen, och på den andra bönderna, som inte ville betala för den.
  6. ^ Lokalen Sumpen, hemsida[död länk]
  7. ^ Nilsson, Arne (1998). Sundsfrun. Guldgrävardottern på Tjörn. Författarens förlag. sid. 286. ISBN 9163055465 
  8. ^ Elin Sundbergs vänförening.

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Gulin, Sven (1977). Göteborgs hjärta: en bok om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan. D. 1, Kungsgatan, dess kvarter och omgivning från Carolus Rex till Västra Hamngatan. Göteborg: [Gulins/Pepita]. sid. 132. Libris 164477 
  • Lönnroth Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. sid. 306. Libris 9326427. ISBN 91-89088-12-3 
  • Netterfors, Gunnar (2014). Elin Sundberg: en kvinna före sin tid (1. uppl.). Göteborg: Netterfors ord & bild. Libris 17882552. ISBN 9789198183702 
  • Nilsson, Arne (1998). Sundsfrun. Guldgrävardottern på Tjörn. Författarens förlag. sid. 286. ISBN 9163055465 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]