Elisabeth Christina av Braunschweig-Wolfenbüttel

Från Wikipedia
Elisabeth Christina av Braunschweig-Wolfenbüttel
Elisabeth Christina av Braunschweig-Wolfenbüttel
Född28 augusti 1691[1][2][3]
Braunschweig[4]
Död21 december 1750[1][2][3] (59 år)
Wien[4]
BegravdKungliga kryptan i Österrike
Medborgare iTysk-romerska riket
SysselsättningPolitiker, regerande drottning
Befattning
Consort of the Holy Roman Empire
Consort of Hungary
Consort of Bohemia
Consort of Austria
Gemål, Tyskland
Consort of Croatia
MakeKarl VI
(g. 1708–)[5]
BarnLeopold Johan av Österrike (f. 1716)[6]
Maria Teresia av Österrike (f. 1717)
Maria Anna av Österrike (f. 1718 och 1718)
Maria Amalia av Österrike (f. 1724 och 1724)[6]
FöräldrarLudvig Rudolf av Braunschweig-Lüneburg
Christine Louise av Oettingen-Oettingen
SläktingarCharlotta Christina av Braunschweig-Wolfenbüttel (syskon)
Antoinette Amalie av Braunschweig-Wolffenbüttel (syskon)
Utmärkelser
Stjärnkorsorden
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Elisabeth Christina av Braunschweig-Wolfenbüttel, född 28 augusti 1691, död 21 december 1750; tysk-romersk kejsarinna och titulärdrottning av Spanien, gift i Barcelona 1708 med Karl VI. Hon var regent i Katalonien i Spanien mellan 1711 och 1713.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Elisabeth Christina var dotter till hertig Ludvig Rudolf av Braunschweig-Wolfenbüttel och Christine Louise av Oettingen. Hennes farfar hade ambitionen att arrangera en hög status åt henne genom äktenskap, och påbörjade 1703 förhandlingar med hennes blivande svägerska, kejsarinnan Wilhelmina Amalia, om äktenskap med Karl av Österrike. Karl hade år 1700 gjort anspråk på Spaniens tron och befann sig därför i Spanien, där han försökte erövra tronen från sin medtävlare.

Spanien[redigera | redigera wikitext]

Elisabeth Christina beskrivs som intagande och bildad. För att kunna bli drottning av Spanien konverterade hon år 1707 till katolicismen i Bamberg i närvaro av kejsarfamiljen. Hon gjorde ett gott intryck genom sin vänlighet och anspråkslöshet, och efter konverteringen framställdes frieriet formellt. Hon vigdes med Karl med hans bror kejsar Josef I (tysk-romersk kejsare) som ombud 23 april 1708, och reste sedan via Genua till Spanien, där en andra vigsel skedde i Barcelona. Elisabeth Christina blev omtyckt både av sin make och allmänheten och fick en del inflytande över politiken. Hon trivdes dock inte med Spaniens kultur och hovetikett.

Elisabeth Christina var berömd för sin skönhet och kallades "vita Liesl" på grund av sin ovanligt vita hy. Karl, som hade ett förhållande med grevinnan Althan vid tiden för bröllopet, blev förälskad i henne på grund av hennes skönhet vid deras första möte. Då Karl blev tysk-romersk kejsare, lämnade han Spanien 27 november 1711 och gjorde henne till regent och generalguvernör i Katalonien under sin frånvaro.

Kejsarinna[redigera | redigera wikitext]

Karl beslöt två år senare att ge upp sina anspråk på den spanska tronen, och 19 mars 1713 lämnade hon Spanien och reste till Linz i Österrike, där hon blev krönt. Man höll sedan en påkostad välkomstprocession för henne i Wien. Paret levde i ett lyckligt familjeliv i Wien. Elisabeth Christina befann sig under hela sitt äktenskap under stark press på att föda en son: även sedan hon biologiskt sett inte kunde förväntas få fler barn, ska Karl ha vidhållit sina förhoppningar om att få en son, något hon hela tiden var medveten om och som gjorde hennes tillvaro påfrestande. Hon beskrivs som en kvinna vars enda fel var att hon inte kunde föda en levande son, och i Wien kallades hon godhjärtad, naturlig och vacker fram till att hon så småningom blev överviktig, och det sades att Maria Theresia fick sitt ointresse för kläder från henne.

Änkekejsarinna[redigera | redigera wikitext]

Hon blev änkekejsarinna då maken vid sin död 1740 efterträddes av hennes dotter. Relationen mellan henne och Maria Theresia har traditionellt sett beskrivits som kärleksfull, men det finns i själva verket inget som stöder det: Maria Theresia var känd för att ofta och kraftfullt understryka hur mycket hon tyckte om de personer hon älskade, något hon exempelvis gjorde om sin syster; men trots detta är inga berömmande ord kända av Maria Theresia om Elisabeth Christina. Hon besökte dock sin mor punktligt i enlighet med det dagliga schema som upprättades av hennes rådgivare, och umgicks med henne i enlighet med den strikta spanska hovetikett som hon annars enbart använde sig av vid formella tillfällen.

Elisabeth Christina avled av hjärtsvikt till följd av fetma och reumatism. Hon led under de sista åren av sitt liv av depression.

Barn[redigera | redigera wikitext]

  1. Leopold (född o död 1716)
  2. Maria Teresia av Österrike (1717–1780)
  3. Maria Anna (1718–1744)
  4. Maria Amalia (1724–1730)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Find a Grave, Elisabeth Christine von Braunschweig-Wolfenbüttel, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, Elisabeth Christine Prinzessin von Braunschweig-Wolfenbüttel, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Habsburg, Elisabeth Christine von Braunschweig, vol. 6, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 175.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, 1220351437749153-1, läst: 14 augusti 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Elisabeth Christine of Brunswick-Wolfenbüttel, 25 oktober 2009.
  • Ferdinand Spehr: Elisabeth Christine. In: Allgemeine Deutsche Biographie (ADB). Band 6, Duncker & Humblot, Leipzig 1877, S. 11 f.
  • Crankshaw, Edward: Maria Theresa. Longmans. London (1969)
Företrädare:
Wilhelmina Amalia av Braunschweig-Lüneburg
Tysk-romersk kejsarinna (ej regent)
1711–1740
Efterträdare:
Maria Amalia av Österrike
Företrädare:
Maria Lovisa av Savojen
Drottning av Neapel (ej regent)
1713–1735
Efterträdare:
Maria Amalia av Sachsen