Emil Hawerman
Gustaf Emil Hawerman, född 31 oktober 1825, död 28 november 1891, var en svensk byggmästare och arkitekt, huvudsakligen verksam i Stockholm under 1800-talets andra hälft.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Emil Hawerman blev 1852 murmästare vid Murmästareämbetet och var anställd hos sin morbror arkitekt Fredrik Blom vid överintendentsämbetet där han tillsammans med Victor Ringheim uppförde byggnaden för Sjökarteverket på Skeppsholmen.[1]
Han drev egen arkitektverksamhet i Stockholm och uppträdde både som arkitekt, byggherre och byggmästare under 1800-talets andra hälft. Ett exempel för hans verksamhet är hörnet Humlegårdsgatan / Grev Turegatan i kvarteret Riddaren där han ritade och byggde fyra fastigheter intill varandra (Riddaren 8, 14, 15 och 16) med början 1862. Han var lärare vid Konstakademiens byggnadsskola och ledamot i Stockholms byggnadsnämnd samt medlem i Konstnärsklubben. Från 1859 var han medlem i Stockholms Byggnadsförening.
Familj[redigera | redigera wikitext]
Emil Hawerman var gift med Emelie Wilhelmina Lallerstedt. Deras son var arkitekt Ernst Hawerman. Emils bröder, Johan Adolf Hawerman och Ludwig Hawerman var också arkitekter. Bröderna var söner till instrumentdirektören A F Hawerman i Karlskrona och Fredrika Blom, född i Karlskrona 1784. De var systersöner till arkitekterna Fredrik Blom och Gustav Adolf Blom. Emil Hawerman är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm där han gravsattes den 4 december 1891.[2]
Noter[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Emil Hawerman.
