Emilie da Fonseca

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Emilie da Fonseca Muller, senare gift Bratz, född 31 december 1803 i Köpenhamn, död 8 maj 1884 i Kristiania, var en norsk (ursprungligen dansk) skådespelerska och operasångerska. Hon tillhörde de första av sin yrkesgrupp i Norge, och nämns också bland de främsta artisterna på Norges nationalscen under din samtid.

Dotter till Abraham da Fonseca (ca. 1776-1849) och Marie Sofie Kiærskou (1784-1863). Hon och den yngre systern, Ida Henriette, utbildades av Giuseppe Siboni, sångmästare vid Köpenhamns Opera och elev till Rossini. Hon debuterade som Susanna i Figaros bröllop vid Operan i Köpenhamn i oktober 1827 och anställdes där samma år med sin syster Ida.

Hon lämnade Köpenhamn 1831 för att inte stå i skuggan av sin syster Ida och anställdes vid den nygrundade Christiania Teater (fram till 1837 kallad Strömbergs teater) i Oslo i Norge. Hon uppträdde även vid konserter arrangerade av det musikaliska sällskap som just då arrangerade uppförandet av enskilda scener ur berömda operor i Oslo. Hon sjöng arior ur Semiramide, La donna del lago, Tancredi, L’Italiana in Algeri, La gazza ladra, Aureliano in Palmira och Barberaren i Sevilla. Tancredi sattes upp för henne på Christiania Teater 1838.

Källor[redigera | redigera wikitext]