Endoplasmatiska nätverket

Från Wikipedia
Version från den 22 januari 2016 kl. 11.06 av Dieselmotorvagnar (Diskussion | Bidrag) (Rullade tillbaka redigeringar av 217.115.39.3 (diskussion) till senaste version av 194.165.226.10)
Olika organeller i den eukaryota cellen

Endoplasmatiska nätverket eller endoplasmanätet, även kallat ER (av endoplasmatisk, ’i cytoplasman’, och latinets retikulum, ’litet nät’), är en organell som kan uppta upp till 10%[1] av eukaryota celler. Det endoplasmatiska nätverket består av ett stort antal veck av tunna membran i cellens cytoplasma. Vecken är sammanhängande så att de helt innesluter ett inre område, ER-lumen, som avgränsas från cytosolen och andra organeller, med hjälp av membranen. I dessa sitter även ett flertal olika enzymer och andra proteiner.

Man delar in endoplasmanätet i två undergrupper kallade kornigt endoplasmatiskt retikel[2] (förkortat RER, av engelskans rough ER) respektive slätt endoplasmatiskt retikel[3] (förkortat SER, av engelskans smooth ER).


Kornigt endoplasmatiskt retikel

Kornigt (även kallat strävt[4] eller granulärt[5]) ER karakteriseras av att det har ribosomer knutna till utsidan vilka vid proteinsyntes, via ett kanalprotein (translokon) för in den växande peptidkedjan in i det korniga ER. De proteiner som tillverkas i ER skall antingen utsöndras från cellen, verka i lysosomer, ER eller i Golgiapparatens membran eller bli bundna till cellens yttre membran. Proteiner som skall stanna kvar inne i cellen bildas i stället av ribosomer fria i cytoplasman.

Slätt endoplasmatiskt retikel

Slätt (eller glatt[6]) ER har till skillnad från kornigt ER inga ribosomer knutna till sig. Här tillverkas i stället lipider (fetter) och fosfolipider till cellmembran. Membranbundna proteiner infogas också här. Slätt ER har också roll som nedbrytare av gifter (speciellt i levern är detta en framträdande roll). I de celler som lagrar glukos i form av glukogen (lever och muskler) så sker nedbrytning av glukogenet med hjälp av glukos-6-fosfatas också här. I ER sker även den så kallade konformationsändring (veckning) som proteiner behöver för att nå sin funktionella form, samt att det binds en sockergrupp till proteinet med hjälp av enzymet dolichol. Denna sockergrupp fungerar som markör för proteinet och talar om vart det skall ta vägen i senare led. ER bildar vesikler (blåsor) av membran vilka innehåller proteiner och dessa kan vandra till golgiapparaten för vidare behandling av proteiner eller direkt till cellmembranet för utsöndring.

Källor