Ribosom

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Figur 1: Stora (1) och lilla (2) enheten ihopsatta
Figur 2:Schematisk bild över en typisk eukaryot cell, som visar cellens subcellulära komponenter. Organeller: (1) Nukleol (2) Cellkärna (3) Ribosom (4) Vesikel (5) Korniga endoplasmatiska nätverket (6) Golgiapparaten (7) Cellskelettet (8) Glatta endoplasmatiska nätverket (9) Mitokondrie (10) Vakuol (11) Cytoplasma (12) Lysosom (13) Centriol

Ribosomer är de enzymer i cellerna där peptider, långa kedjor av aminosyror, bildas. Denna process kallas också translation och utgör det centrala steget i proteinsyntesen. Aminosyrornas ordningsföljd i peptiden bestäms av den genetiska informationen i form av budbärar-RNA (mRNA). Ribosomerna förekommer dels fritt i cellens cytoplasma dels bundna till cellens endoplasmatiska nätverk.

Struktur[redigera | redigera wikitext]

En ribosom består av en mindre och en större enhet (Figur 1) som var och en är uppbyggda av stora RNA-molekyler (ribosom-RNA, rRNA) och flera mindre proteiner. Den exakta uppbyggnaden och formen varierar något mellan olika former av celler. Hos eukaryoter brukar de båda delarna betecknas 40S (mindre enheten, 2,5 miljoner dalton) respektive 60S (större enheten, 4 miljoner dalton) medan delarna hos prokaryoter betecknas 30S respektive 50S efter respektive dels sedimenteringshastighet i en centrifug (Se enheten svedberg).

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Ribosomer förekommer dels fritt i cellens cytosol, och i mitokondrier och kloroplaster, dels (i eukaryoter) bundna till cellkärnans eller endoplasmanätets membran. De fria ribosomerna kan samlas kring en gemensam mRNA-tråd och bilda en så kallad polysom (polyribosom). Dessa ribosomer producerar vanligtvis proteiner som används i cytosolen eller i de organeller de förekommer. De membranbundna ribosomerna producerar vanligtvis proteiner som används i cellkärnan eller som transporteras via endoplasmanätet för att utsöndras från cellen till dess omgivning eller användas i cellmembranet.

Funktion[redigera | redigera wikitext]

Ritningen för det protein som ska tillverkas är en molekyl budbärar-RNA (mRNA) som transporterats från cellkärnan till ribosomerna. I figur 3 visas hur den större och mindre ribosomdelen samlas vid start-kodonet (vid 5'-änden) av mRNA-molekylen. Varje kodon, det vill säga följd av 3 baser, i mRNA-molekylen specificerar enligt den genetiska koden en viss aminosyra. För varje typ av aminosyra finns en specifik variant av transport-RNA-molekyl (tRNA), som dels binder den givna aminosyran, dels exponerar en komplementerande bassekvens som matchar kodonets. Ribosomen använder sådana tRNA-molekyler för att bit för bit foga samman aminosyror till ett protein. Vid proteinsyntesen förflyttar sig ribosomerna stegvis längs budbärar-RNA-molekylen och bygger upp proteinet en aminosyra i taget. Ofta är flera ribosomer samtidigt aktiva på olika positioner längs en mRNA-molekyl.

Figur 3: En ribosom (2) translaterar en mRNA-molekyl (1) till en polypeptidkedja (3). mRNA-molekylen börjar med ett start-kodon (AUG) och slutar med ett stop-kodon (UAG).