Hoppa till innehållet

Enskogssångare

Från Wikipedia
Enskogssångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSkogssångare
Parulidae
SläkteLeiothlypis
men se text
ArtEnskogssångare
L. virginiae
Vetenskapligt namn
§ Leiothlypis virginiae
Auktor(Baird, 1860)
Utbredning
     Häckningstid      Vintertid
Synonymer
  • Vermivora virginiae
  • Oreothlypis virginiae
  • Virginias skogssångare

Enskogssångare[2] (Leiothlypis virginiae) är en fågel i familjen skogssångare inom ordningen tättingar som förekommer i sydvästra Nordamerika.[3]

Utseende och läten

[redigera | redigera wikitext]

Enskogssångare är en mycket liten (11–12 cm) skogssångare, likt dess nära släkting nashvilleskogssångaren med spetsig näbb, kort stjärt, tydlig vit ögonring och en liten röd hjässfläck som dock oftast är dold. Fjäderdräkten skiljer sig dock genom att vara genomgående grå utom gult på över- och undergumpen och en olivgul fläck på bröstet. Även de gråaste nashvilleskogssångarna är åtminstone något grönaktiga ovan. Den klara men svaga sången är mörkare och mindre ordnad än nashvilleskogssångarens, i engelsk litteratur återgiven som: "seedi seedi seedi seedi silp silp suwi suwi". Lätena liknar nashvilleskogssångarens.[4]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Fågeln häckar i bergstrakter i sydvästra USA och övervintrar till sydvästra Mexiko.[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Tidigare placerades enskogssångare i släktet Vermivora men DNA-studier visar att den inte är nära släkt med typarten i Vermivora, blåvingad skogssångare.[6] Numera placeras den därför i ett annat släkte, Leiothlypis.

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Beståndet uppskattas bestå av 900 000 vuxna individer.[7]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Mary Virginia Childs Anderson (1833-1912), fru till arméläkaren Dr William Wallace Anderson.[8] Tidigare kallades den Virginias skogssångare även på svenska, men justerades 2023 till ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[2]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2020 Leiothlypis virginiae . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.
  2. ^ [a b] BirdLife Sverige (2023) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.1). doi :  10.14344/IOC.ML.9.1.
  4. ^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 331. ISBN 0-679-45120-X 
  5. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
  6. ^ Lovette, I.J., J.L. Pérez-Emán, J. Sullivan, R.C. Banks, I.Fiorentino, S. Córdoba-Códoba, M. Echeverry-Galvis, F.K. Barker, K.J. Burns, J. Klicka, S.M. Lanyon, and E. Bermingham (2010), A comprehensive multilocus phylogeny for the wood-warblers and a revised classification of the Parulidae (Aves), Mol. Phylogenet. Evol. 57, 753-770.
  7. ^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019
  8. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]