Epidemisjukhuset, Göteborg

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Epidemisjukhuset
Sjukhus
Epidemisjukhuset.
Epidemisjukhuset.
Land Sverige
Län Västra Götalands län
Kommun Göteborgs kommun
Ort Annedal
Adress Konstepidemins väg
Koordinater 57°41′26.04″N 11°57′23.55″Ö / 57.6905667°N 11.9565417°Ö / 57.6905667; 11.9565417
Arkitekt Adrian C. Peterson,
Otto Dymling
Färdigställande 1886, 1896, 1906, 1917, 1920
Byggnadsmaterial tegel, trä

Epidemisjukhuset i Göteborg anlades i Annedal år 1886 och var verksamt till år 1970. Därefter tog Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset över lokalerna.[1] Verksamheten flyttades med tiden till andra platser och paviljonger på området när verksamheten stängdes ner. 1987 flyttade föreningen Konstepidemin in i lokalerna.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Föregångaren var Möllerska plantaget, som togs i bruk som epidemisjukhus i samband med koleraepidemin 1834 och användes som sådant fram till år 1886, då det flyttade till de nya lokalerna i Annedal.[3]

Epidemisjukhuset uppfördes på en bergsplatå under åren 1884–1886 efter ritningar av Adrian C. Peterson. De ursprungliga byggnaderna omfattade kontor, två sjukhuspaviljonger, en isoleringspaviljong, tvättstuga, stall och bårhus, vilka uppfördes i tegel. Huvudbyggnaden var i två till tre våningar, medan övriga byggnader hade en till två våningar. Från Möllerska plantaget flyttades delar av ett par träpaviljonger. En utvidgning av sjukhuset skedde år 1896, varvid en observationsklinik av sten uppfördes. Ytterligare utökningar skedde åren 1906 och 1917. Träpaviljongerna, som uppfördes år 1906, ritades av Otto Dymling. Ett landshövdingehus med personalbostäder uppfördes år 1920 i 1920-talsklassicism.[4]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Rubin, Tomas (1985). Från epidemisjukhus till konstepidemi : Göteborgs gamla epidemisjukhus' historia. Göteborg :Sjukvårdsförvaltningen,1985. Libris länk. http://libris.kb.se/bib/551949 
  2. ^ Konstepidemin : boken. Konstepidemin förlag. 2013. ISBN 9789163741241. OCLC 940858946. https://www.worldcat.org/oclc/940858946. Läst 9 januari 2019 
  3. ^ Tom Wennberg et al. (2016). ”Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2016:16” (pdf). Göteborgs stadsmuseum. sid. 3. http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/10445/Arkeologisk%20rapport%202016%3B16.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 20 juni 2020. 
  4. ^ Lönnroth (1999), s. 232–233

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Lönnroth Gudrun, red (1999). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. D. 1. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. sid. 232–233. Libris länk. ISBN 9189088042 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]