Annedal, Göteborg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Annedal.
Annedal, nr 17
Stadsdel
Vy från Norra Guldheden, oktober 2010. Nilssonsberg återfinns i mitten av bilden.
Vy från Norra Guldheden, oktober 2010. Nilssonsberg återfinns i mitten av bilden.
Land Sverige
Kommun Göteborg
Stad (tätort) Göteborg
Stadsdelsnämnd Majorna-Linné
Koordinater 57°41′36.77″N 11°57′32.88″Ö / 57.6935472°N 11.9591333°Ö / 57.6935472; 11.9591333
Area 27 hektar
Statistikkod primärområde 108, stadsdelsnummer 17
Map-icon.svg Se kartdata överlagrat på...
Google
Kartdata


Annedal är markerat med rött på kartan över Göteborgsområdet.
Carl Grimbergsgatan, mars 2010
Barnbördshuset

Annedal är en stadsdel och ett primärområde i Göteborgs kommun, tillhörande stadsdelsnämndsområdet Majorna-Linné. Stadsdelen ligger innesluten mellan Landala- och Guldhedsbergens branter i öster, Nilssonsberg i norr och Kommendantsängen i väster[1]. Stadsdelen har en areal på 27 hektar.[2]

Byggnadsminnesmärkt bostadshus på Föreningsgatan i Kvarteret Päronet. Byggnaden uppfördes 1901–02 efter ritningar av arkitekten Louis Enders.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Annedal fick sitt namn efter den herrgård som fram till 1870-talet låg ungefär vid Västergatan 2 i kv. 2 Päronet, norr om Spekebergsängen.[3] Herrgården kallades Anneberg efter dåvarande ägaren, handelsmannen Hans Andersson Swebelius (död 1791) fru Anna Hedvig, född Moberg. Herrgården fick alltså heta Anneberg och Spekebergsängen kallades "Anne Dahl" redan 1786 (Annedahl 1819).[4]

Fram till början av 1870-talet fanns här mest ängs- och betesmark, förutom i närheten av Nilssonsberg där markerna var uppodlade. Innan stadsdelen fick sitt namn låg den oreglerade så kallade Albostaden söder och sydost om Nilssonsberg.[5] Annedal tillhörde historiskt Örgryte och låg på Älvsborgs Kungsladugårds[6] och Krokslätt Norgårdens ägor.

Vid ett laga skifte den 23 december 1863, skildes den 818 662 kvadratfot stora hemmansdelen från det övriga hemmanet.[7] Genom ett kungligt brev den 3 november 1870 stadgades att 3/80 mantal av frälsehemmanet Krokslätt Nordgården "... före innevarande års utgång... " skulle skiljas från Örgryte socken och införlivas med Göteborgs stads område.[8]

Staden köpte också egendomen Ryet i de södra delarna av det blivande Annedal och en stadsplan upprättades för hela området samma år. På förslag av tillförordnade stadsingenjören Brandel beslöt stadsfullmäktige den 28 november 1871 att stadsdelens namn skulle vara Annedal. Förstaden Annedal bestod av jordegendomarna Eden och Ryet. År 1872 godkändes den stadsplan för området som Robert Söderqvist uppgjort.

Bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

Annedal var från början en utpräglad stadsdel för arbetare, på gränsen till medelklass. I de södra delarna uppfördes institutioner som Folkskoleseminariet och Epidemisjukhusområdet med Barnbördshuset. Annedalskyrkan, som egentligen ligger söder om stadsdelsgränsen, invigdes 1910.

De allra första landshövdingehusen i kvarteret Ananasen byggdes 1876-1881, och en nyhet för den tiden var att flera hus uppfördes av byggnadsföreningar och bostadsbolag. Vid Seminariegatan byggdes de första arkitektritade landshövdingehusen i nationalromantisk stil.

Vid Rygatan 16 i Annedal öppnades Sveriges första "Änkehem", den 19 januari 1909.[9]

Rivning och nybyggnation[redigera | redigera wikitext]

1961 började hus köpas upp för sanering i Annedal och 1967 revs bebyggelsen på Nilssons berg. Fyra år senare antogs den hårt kritiserade stadsplanen, varefter det övriga Annedal började rivas från norr till söder. All träbebyggelse var i princip borta år 1973; endast stiftelsehusen och Annedalsskolan sparades. I stället uppfördes omkring 1 800 lägenheter i 8-vånings lamellhus.[10] De kvarvarande landshövdingehusen och villorna vid Linnéplatsen revs dock först i början av 1980-talet.

Annedals församling och distrikt[redigera | redigera wikitext]

Annedals församling, som även omfattar bland annat stadsdelen Guldheden, har 17 102 invånare (2009).[11] Stadsdelen hade 3 889 invånare år 1977.[12]

1 januari 2016 inrättades distriktet Annedal, med samma omfattning som Annedals församling hade 1999/2000, och vari denna stadsdel ingår.

Ortnamn och gatunamn[redigera | redigera wikitext]

Bergen mellan Annedal och Landala kallades för Stora Bulleråsen på 1600-talet.[13]

Byggnadskvarter och gator[redigera | redigera wikitext]

Byggnadskvarter[redigera | redigera wikitext]

Annedal omfattade 1923 följande byggnadskvarter:

  • N:o 1 Äpplet
  • N:o 2 Päronet
  • N:o 3 Krikonet
  • N:o 4 Plommonet
  • N:o 5 Aprikosen
  • N:o 6 Ollonet
  • N:o 7 Persikan
  • N:o 8 Druvan
  • N:o 9 Bananen
  • N:o 10 Citronen
  • N:o 11 Ananasen
  • N:o 12 Brödfrukten
  • N:o 13 Mandeln
  • N:o 14 Oliven
  • N:o 15 Apelsinen
  • N:o 16 Pomeransen
  • N:o 17 Fikonet
  • N:o 18 Dadeln
  • N:o 19 Valnöten
  • N:o 20 Hasselnöten
  • N:o 21 Kastanjen
  • N:o 22 Kokosnöten.

[14]

Gator[redigera | redigera wikitext]

Gator, torg, trappor med mera. Helt eller delvis inom stadsdelen.

  • (Albogatan. Fick sitt namn 1872. Utgången i samband med de omfattande saneringarna av stadsdelen.)
  • Albotorget (1974).
  • (Annebergsgatan. Namnet 1867, som 1872 ändrades till Haga Kyrkogata för dess norra del och Carl Grimbergsgatan för den södra.)
  • Annedals Trappor (1883).
  • Axel Krooks Gångväg (2008).
  • Besvärsgatan (1883).
  • Besvärsgången (2008).
  • Brunnsgatan (1876).
  • Carl-Erik Hammaréns Backe (1997).
  • Carl Grimbergsgatan (1941). Mellan 1867 och 1941, södra delen av Annebergsgatan.
  • Dag Hammarskjöldsleden
  • Folke Bernadottes Gata (1958).
  • Folkskolegatan (1872&2013). Namnet togs ur bruk då stadsplanen ändrades på 1970-talet, men återinfördes 2013.
  • Föreningsgatan
  • Haga Kyrkogata (1867).
  • Hagge Geigerts Trappor (2011).
  • Haraldsgatan (1904). År 1997 ändrades en del av gatan till Konstepidemins Väg.
  • (Karlsrogatan (1882). Utgått.)
  • Konstepidemins Väg (1997).
  • (Klockaregatan (1878). Utgått.)
  • Lilla Bergsgatan (1870).
  • Muraregatan (1883).
  • Nilssonsberg. Återupptaget namn (1939&1973), nu på gångvägar inom 23:e kvarteret Körsbäret.
  • Seminariegatan (1882).
  • Skanstorget
  • Spekebergsgatan (1923). Krokslättsgatan 1872-1923.
  • Sprängkullsgatan
  • Västergatan
  • Övre Husargatan

[15][16]

Nyckeltal[redigera | redigera wikitext]

Annedal

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för primärområde 108 Annedal år 2016[17]
Annedal Hela Göteborg
Folkmängd &&&&&&&&&&&04210.&&&&&04 210 &&&&&&&&&0556640.&&&&&0556 640
Befolkningsförändring 2015–2016 &&&&&&&&&&&&0-20.1000000- 19 &&&&&&&&&&&08450.&&&&&0+ 8 450
Andel födda i utlandet 14,0 % 25,2 %
Medelinkomst &&&&&&&&&0315700.&&&&&0315 700 kr &&&&&&&&&0285900.&&&&&0285 900 kr
Arbetslöshet 3,0 % 5,7 %
Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år) 24,2 25,5
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 46,2 % 34,8 %
Andel bostäder byggda 1971-1980 79,2 %
Andel bostäder i allmännyttan 3,0 % 26,6 %
Antal färdigställda bostäder 2016 &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00
Andel bostäder i småhus 0,6 % 19,1 %


Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, [del I], red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1999 ISBN 91-89088-04-2, s. 228
  2. ^ Statistisk årsbok Göteborg 1981, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
  3. ^ Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i väster, [Första delen], C R A Fredberg (1921). Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6, s. 844
  4. ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II - ortnamnen på Göteborgs Stads område, Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1925 s. 2
  5. ^ Karta öfver Göteborg sammandragen efter äldre och nyare kartor år 1872 af Rob. Söderqvist, Göteborgs stad: search.arkivnamnden.org/repository/kartor/centrum/FIa5681.djvu
  6. ^ Karta öfver alla de ägor som för närvarande tillhöra Krono Säteri Hemmanet Gamla Elfsborgs Kongs Ladu Gård, Lantmäterimyndigheternas arkiv: akt 14-GBG-84 Blad 1-5 (kartan)1846-1850 av A.H.Wetterström http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?archive=REG&showmap=true&searchType=v&nbOfImages=136&sd_base=lm14&sd_ktun=0004s4wc&mdat=1312930273
  7. ^ Göteborgs Stadsfullmäktiges handlingar år 1868, N:is 1 - 35, Göteborg 1868, N:o 26, s. 6.
  8. ^ Donationsjorden i Göteborg och vissa närstående kameralistiska institut, Esbjörn Janson, Göteborgs Fastighetskontor, Göteborg 1988 ISBN 91-7970-264-3, s. 77, 79-80
  9. ^ Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Ludw. Simonson Boktryckeri, Göteborg 1952 s. 394
  10. ^ Göteborgs utbyggnad : några bidrag till Göteborgs stadsbyggnadshistoria. Utveckling och planering i industriregioner, 99-0460320-0 ; 3. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. 1977. sid. 54. Libris 447535 
  11. ^ Nationalencyklopedin på internet (abonnemang). Sökord : Annedal
  12. ^ Göteborgsguiden, Svenska Turistföreningen & Göteborgs Stads informationsavdelning 1979, s. 251
  13. ^ Göteborgs historia : Grundläggningen och de första hundra åren : Från grundläggningen till enväldet (1619-1680), [Del l:l], professor Helge Almquist, Skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum genom jubileumsutställningens publikationskommitté, Göteborg 1929, s. 189f, "Detalj ur J. Rodenburgs befästningsplan av år 1639." Fortifikationsarkivet.
  14. ^ Förteckning över av magistraten den 15 juni 1923 fastställda beteckningar å byggnadskvarter och tomter inom Göteborgs stad.. Göteborg: Lindgren & söner. 1923. Libris 1472782 , s. 9
  15. ^ Annedal, Gösta Carlsson, Warne Förlag, Partille 2004 ISBN 91-86425-61-7, s. 163f
  16. ^ Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7
  17. ^ Göteborgsbladet 2017: Majorna-Linné [pdf]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Medlemsblad / Föreningen Gamla Annedalspojkar. Göteborg: Föreningen Gamla Annedalspojkar. 1948-2000. Libris 1903021 
  • Carlson, Gösta (2004). Annedal. Sävedalen: Warne. Libris 9511295. ISBN 91-86425-61-7 
  • Enmark, Romulo (1984). ”Bo och leva i Annedal - kvarteret Ananasen”. För hundra år sedan  : skildringar från Göteborgs 1880-tal (1984): sid. 140-158  : ill.  Libris 10103282
  • Enmark, Romulo (1986). Mamma pappa barn : om en arbetarbefolkning i Göteborg. [1]. Skrifter från Etnologiska föreningen i Västsverige, 0283-0930 ; 1. Göteborg: Etnologiska fören. i Västsverige. Libris 575673 
  • Enmark, Romulo (1987). Mamma pappa barn : om en arbetarbefolkning i Göteborg. 2, Arbetarfamilj i empiri och teori. Skrifter från Etnologiska föreningen i Västsverige, 0283-0930 ; 2. Göteborg: Etnologiska fören. i Västsverige. Libris 575674. ISBN 91-85838-04-7 
  • Fredberg, Carl Rudolf A:son (1919-1920). Det gamla Göteborg : lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag. D. 1. Göteborg. sid. 581-604. Libris 2054906. http://runeberg.org/gamlagot/1/0581.htm 
  • Ljungmark, Lars (1996). ”Utvandring från en förändrad församling, industristyrd utvandring och "det kontrollerade äventyret"”. Göteborgs-emigranten (Göteborg  : Göteborgs-emigranten, 1988-) 1996 (5),: sid. 19-36  : ill., tab. ISSN 0284-8848. ISSN 0284-8848 ISSN 0284-8848.  Libris 2325725
  • Schulz, Solveig (1988). ”Argument i den göteborgska stadsförnyelsedebatten”. Göteborg / [redaktör : Christina Engfors] (Stockholm  : Arkitekturmuseet, 1988): sid. 90-107  : ill.  Libris 2384248

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

KML is from Wikidata