Erich Koch
| Erich Koch | |
 Erich Koch i oktober 1938.
| |
| Tid i befattningen 1928–1945 | |
| Företrädare | Bruno Gustav Scherwitz |
|---|---|
Rikskommissarie för Reichskommissariat Ukraine
| |
| Tid i befattningen 20 augusti 1941–6 oktober 1943 | |
| Efterträdare | Curt von Gottberg |
Rikskommissarie för Reichskommissariat Ostland
| |
| Tid i befattningen 26 september 1944–2 februari 1945 | |
| Företrädare | Hinrich Lohse |
| Född | 19 juni 1896 Elberfeld, Rhenprovinsen, Preussen, Tyskland |
| Död | 12 november 1986 (90 år) Barczewo, Olsztyns vojvodskap, Polen |
| Gravplats | Ermland-Masuriens vojvodskap[1] |
| Nationalitet | Tysk |
| Politiskt parti | NSDAP |
| Residens | Rivne, Ukraina |
Erich Koch, född 19 juni 1896 i Elberfeld, död 12 november 1986 i Barczewo, var en tysk nazistisk politiker. Han var Gauleiter i Ostpreussen 1928–1945 och rikskommissarie för det av Nazityskland ockuperade Ukraina 1941–1944.[2]
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Koch var under från 1941 till 1944 rikskommissarie i Reichskommissariat Ukraine. Hans första åtgärd som rikskommissarie var att stänga alla skolor. "Ukrainska barn behöver inga skolor. Det som är nödvändigt för dem att lära sig får de veta från sina tyska herrar."[3] Kochs ökända brutalitet speglas i citatet, "Om jag träffar en ukrainare värd att sitta vid mitt bord, måste jag skjuta honom först."[4] I egenskap av Ukrainas härskare var Koch medansvarig för massakern i Babij Jar den 29 till den 30 september 1941, då 33 771 ukrainska judar mördades.
Koch åtalades aldrig vid Nürnbergrättegångarna. År 1950 utlämnades Koch från Storbritannien till Polen. Först efter nio år åtalades han och dömdes till döden den 9 mars 1959. Han dömdes enbart för krigsbrott förövade i Polen.[5] Straffet omvandlades till livstids fängelse och han dog en naturlig död 90 år gammal i fängelset i Barczewo i nordöstra Polen den 12 november 1986. Trots att Koch hade ansvaret för mordet på miljontals människor, från Baltikum till Svarta Havet, ställdes han aldrig inför rätta för krigsbrott i Ukraina och Baltikum. Hans krigsbrott blev heller aldrig helt kartlagda. I det självständiga Ukraina har spekulationer bland nationalisterna förekommit om att Stalin inte ville se Koch och hans medarbetare vittna om styrkan hos de ukrainska nationalisterna under kriget.[6]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ hämtat från: belarusiskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ Klee 2007, s. 322.
- ^ Wistrich 2002, s. 142.
- ^ Norman Davies: Europe at War, Macmillan, 2006
- ^ Holocaust Education & Archive Research Team, www.HolocaustResearchProject.org
- ^ Sobor na krovy. (Blodig självständighet), 3 DVD om ukrainsk självständighet, Telecon, Kiev, 2007
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Bedürftig, Friedemann (2008). Tredje riket från uppgång till fall: en uppslagsbok. Stockholm: Ersatz. ISBN 978-91-88858-32-0
- Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. ISBN 978-3-596-16048-8
- Wistrich, Robert S. (2002) (på engelska). Who's Who in Nazi Germany. London: Routledge. ISBN 0-415-26038-8
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Erich Koch.
