Curt von Gottberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Curt von Gottberg
Curt von Gottberg (längst till vänster) och Erich von dem Bach-Zelewski vid en inspektion av Ordnungspolizei i Minsk år 1943.
Curt von Gottberg (längst till vänster) och Erich von dem Bach-Zelewski vid en inspektion av Ordnungspolizei i Minsk år 1943.
HH-SS-Obergruppenfuhrer-Collar.png Obergruppenführer
Född 11 februari 1896
Preußisch Wilten, Ostpreussen, Preussen, Kejsardömet Tyskland
Död 31 maj 1945 (49 år)
Lutzhöft bei Grundhof, Flensburg, Tyskland
Inträde september 1932
Tjänstetid 1932–1945
Befäl 1) SS- och polischef Weissruthenien
2) Högre SS- och polischef Russland-Mitte
3) Generalkommissarie för Generalbezirk Weissruthenien
Utmärkelser Ribbon of Knight's Cross of the Iron Cross.png Riddarkorset av Järnkorset
DeutschesKreuzinGold.jpg Tyska korset i guld

Curt von Gottberg, född 11 februari 1896 i Preußisch Wilten, död 31 maj 1945 i Flensburg, var en tysk Obergruppenführer. Han innehade från mars 1943 till juli 1944 den högsta civila och militära makten i det av Tyskland ockuperade Vitrutenien.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Curt von Gottberg stred i första världskriget och entledigades som löjtnant. Inom kort anslöt han sig till frikåren Marinebrigade Ehrhardt och deltog med denna i Adolf Hitlers ölkällarkupp i november 1923. Under 1920-talet provade von Gottberg på olika arbeten, bland annat var han inblandad i ett bosättningsprojekt i Ostpreussen. I början av 1930-talet anförtroddes han av Reichsführer-SS Heinrich Himmler med ledningen av det väpnade SS-förbandet Politische Bereitschaft Ellwangen.[1]

von Gottberg förlorade 1936 en fot i en alkoholrelaterad olyckshändelse och Himmler ådömde då honom ett treårigt alkoholförbud.[2][1] Himmler lät bekosta en benprotes[3] och von Gottberg återfick en stor del av sin rörelseförmåga. Den 1 juli 1937 utnämndes von Gottberg till chef för bosättningsmyndigheten (Siedlungsamt) inom SS-Rasse- und Siedlungshauptamt (RuSHA), SS:s ras- och bosättningsorganisation. Två år senare blev han chef för bosättningspolitiken i Riksprotektoratet Böhmen-Mähren. Målsättningen var att tyska bosättare skulle placeras ut i protektoratet och att så kallade icke germaniseringsbara tjecker skulle fördrivas till tyska riket som tvångsarbetskraft.[4] von Gottberg blev emellertid plötsligen avskedad efter att ha försökt ta över ett företag grundat av jordbruksminister och förutvarande chefen för RuSHA, Walther Darré och förmodligen även för att ha fallit offer för en intrig som iscensatts av denne.[5][6]

Enligt den tyske historikern Peter Longerich utgör von Gottberg "ett idealiskt exempel på en SS-ledare som befann sig i nästan fullkomligt, existentiellt beroende av Himmler". Han var "kroppsligt nedbruten" och alkoholiserad. Enligt Longerich utvecklade von Gottberg "ett oerhört starkt behov av hävdelse och själslig 'avlastning', som bara Himmler kunde tillfredsställa".[5] Longerich avslutar:

Och Himmler såg till att von Gottberg var foglig; ibland genom klander och avsättning från tjänst, ibland genom att bortse från felsteg och ofta genom att ge honom chans till upprättelse.[5]

Andra världskriget[redigera | redigera wikitext]

Under befäl av Erich von dem Bach förövade Kampfgruppe von Gottberg tillsammans med SS-regementet Dirlewanger och Kaminskijbrigaden omfattande massakrer på partisaner, judar och romer i Vitryssland.[7][5] Tillsammans med von dem Bach var von Gottberg SS:s främsta strateger beträffande partisanbekämpning, av Himmler benämnt "Bandenbekämpfungsunternehmen". I Vitryssland förklarades hela regioner som partisanområden och von Gottberg beordrade:

Varje partisan, jude och zigenare är att betrakta som fiende.[8]

Den 22 september 1943 dödades generalkommissarien för Vitryssland, Wilhelm Kube, och von Gottberg efterträdde då denne. Som vedergällning för mordet på Kube dödade SS mer än 1 000 manliga invånare i Minsk.[9]

I andra världskrigets slutskede greps von Gottberg av brittiska soldater och internerades i Flensburg; han begick självmord där i maj 1945.[7]

Befordringshistorik[redigera | redigera wikitext]

Curt von Gottbergs befordringshistorik[10]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Curt von Gottbergs utmärkelser[10]

Första världskriget
Tredje riket

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Longerich 2009, s. 305
  2. ^ Longerich 2009, s. 285
  3. ^ Snyder 2011, s. 272
  4. ^ Longerich 2009, s. 369
  5. ^ [a b c d] Longerich 2009, s. 306
  6. ^ Longerich 2009, s. 370
  7. ^ [a b] Klee 2007, s. 193
  8. ^ Order den 7 december 1942. Klee 2007, s. 193 ”Als Feind ist anzusehen jeder Bandit, Jude, Zigeuner.”
  9. ^ Sakaida 2003, s. 51
  10. ^ [a b] Miller, Michael D.; Collins, Gareth. ”SS-Obergruppenführer und General der Polizei (A–G)” (på engelska). Axis Biographical Research. Arkiverad från originalet den 26 december 2014. https://web.archive.org/web/20091028181122/http://geocities.com/~orion47/SS-POLIZEI/SS-Ogruf_A-G.html. Läst 26 december 2014. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Karl Schäfer
SS- och polischef Weissruthenien
1942–1943
Efterträdare:
Erich Ehrlinger
Företrädare:
Erich von dem Bach
Högre SS- och polischef Russland-Mitte
1944
Efterträdare:
Företrädare:
Wilhelm Kube
Generalkommissarie för Generalbezirk Weissruthenien
1943–1944
Efterträdare: