Erik Hofrén

Från Wikipedia
Version från den 21 maj 2017 kl. 13.11 av Bulver (Diskussion | Bidrag) (Lagt till/utökat Vidare läsning)

Johan Erik Hofrén, född 1936 i Kalmar, är en svensk arkeolog och museiman. Han är son till konsthistorikern Manne Hofrén.

Erik Hofrén blev fil.kand. vid Lunds universitet 1958 och fil.lic. i historisk arkeologi 1963, också i Lund. År 1963 blev han intendent vid Malmö museum med särskilt ansvar för stadsmiljöfrågor. 1967 flyttade han till Falun för att tillträda tjänsten som landsantikvarie och chef för Dalarnas museum. Under 1980-talet var han ledamot av Statens kulturråds styrelse samt utsågs till chef för Tekniska museet i Stockholm, ett uppdrag han inte hann tillträda när han istället blev erbjuden att bli direktör för det nybildade Arbetets museum i Norrköping. Han var initiativtagare till bland annat Framtidsmuseet i Borlänge och Ekomuseum Bergslagen. Sedan år 2005 är Hofrén engagerad i ett Sidaprojekt som särskilt berör demokratiutveckling i Lettland och Vitryssland. Hofrén har medverkat i många statliga utredningar och som särskild utredare: ”Frågor till det industriella samhället” (SOU 1999:18). För närvarande är han verksam inom museivetenskap vid Strömstad akademi.

Källor

Vidare läsning

  • Museet som makt och motstånd : festskrift till Erik Hofrén 10 april 1996 / [sammanställd av Örjan Hamrin ...]. Norrköping: Arbetets museums vänner. 1996. Libris 7451200. ISBN 91-630-4241-X 
  • Wingborg, Olle (1996). ”Från bygatan till Vintergatan : en vandring bland Erik Hofréns skrifter och artiklar”. Museet som makt och motstånd  : festskrift till Erik Hofrén 10 april 1996 (1996): sid. [193]-197.  Libris 8791096