Erik Sjöborg

Erik Axel Mattias Sjöborg, född 20 mars 1878 i Göteborg, död 14 augusti 1959, var en svensk diplomat och jurist.

Biografi

Han avlade mogenhetsexamen i Göteborg 1895 och blev jur. utr. kand. i Uppsala 1901. Han gjorde därefter karriär inom Svea hovrätt och Jordbruksdepartementet. Han var därefter president i Blandade domstolarna i Egypten 1913-1918. Han utnämndes till revisionssekreterare 1916. Han övergick till den diplomatiska banan och tjänstgjorde vid den svenska beskickningen i Washington. 1920 blev han chef för UD:s rättsavdelning. 1920 till 1922 var han president i fransk-tyska skiljedomstolen samt i andra skiljedomstolar i de tvister som hade uppstått sedan första världskriget. 1922 blev han utnämnd till envoyé. Han blev kabinettssekreterare vid UD 1922 fram till 1928.

Från 1928 var han svensk minister i Rom fram till 1937 då han förflyttades till Nederländerna med placering i Haag fram till 1940. Från 1940 till 1944 var han svenskt sändebud hos den nederländska exilregeringen i London. Efter andra världskriget var han 1947 kontrollant vid folkomröstningen i vissa av Italien till Frankrike avträdda områden. 1949 var han observatör vid en folkomröstning i Främre Indien. Han fungerade också som svensk representant vid en lång rad internationella konferenser och vid sammanträden inom Nationernas Förbund. Han hade en viktig position som sakkunnig för utrikesförvaltningens omorganisation 1927 och vid utarbetandet av svenska vitböcker 1945 till 1947.

Han gifte sig 1928 med Dagmar Wikström.

Referenser

• Nils Bohman och Torsten Dahl Svenska män och Kvinnor, Bonniers (1943 till 1955)