Ester Boman

Från Wikipedia
Ester Boman
Född26 april 1879[1][2]
Hovmantorps församling[2], Sverige
Död29 september 1947[1] (68 år)
Högalids församling[2], Sverige
Medborgare iSverige[3]
SysselsättningSkolgrundare[1], rösträttsaktivist, folkskollärare[3][1], småskollärare[1]
Befattning
Styrelseledamot, centralstyrelsen i landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt[3]
Ordförande, Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Vimmerby (1908–1910)[4]
Kommunalfullmäktigeledamot, Björketorps socken (1909–)[5]
Redigera Wikidata

Ester Katarina Boman, född 26 april 1879, död 29 september 1947[6], var en svensk reformpedagog.

Boman grundade 1909 Tyringe helpension för flickor i Hindås och var dess rektor till skolan lades ned 1936. Hon var särskilt tillkallad som sakkunnig i 1918 års skolkommission och 1927 års skolsakkunniga. 1939-1943 var Boman pedagogisk konsult vid Stockholms barnavårdsnämnd och undervisade i barnpsykologi vid skolor och skyddshem för unga flickor.

Boman verkade framgångsrikt för omläggning av skolans inre arbete efter moderna metoder. I sin skola genomförde hon koncentrationsläsning och sovring i lärostoffet till förmån för kunskaper om samtida förhållanden och främjande av eget arbete hos eleverna, bland annat genom individualisering av undervisningen, grupparbete och självbestämmande. Praktiskt arbete fick stort utrymme och vid ett särskilt småbarnshem fick de äldre eleverna hjälpa till i verksamheten, för att väcka elevernas intresse för pedagogiska frågor rörande småbarns fostran.

I det internationella arbetet inom New Education Fellowship tog Boman livligt del genom föredrag, utställningar och film. I Uppfostran genom undervisning (1932) beskrev hon sina erfarenheter av det nya undervisningssystemet.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Ester Katarina Boman, läst: 2 oktober 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Sveriges dödbok 1860–2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018, Boman, Ester Katarina, läst: 20 augusti 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Årsberättelser för Landsföreningen och Lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt 1908, Oskar Eklunds boktryckeri, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Årsberättelser för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt, Oskar Eklunds boktryckeri, läs online, läst: 27 april 2021.[källa från Wikidata]
  5. ^ Nils Lundström, Svenska kvinnor i offentlig verksamhet : porträtt och biografier, 1924, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Sveriges dödbok 1901-2014

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]