Hindås

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hindås
Tätort
Det nationalromantiska stationshuset i Hindås
Det nationalromantiska stationshuset i Hindås
Land Sverige Sverige
Landskap Västergötland
Län Västra Götalands län
Kommuner Härryda kommun, Bollebygds kommun
Distrikt Björketorps distrikt
Koordinater 57°42′27″N 12°28′32″Ö / 57.70750°N 12.47556°Ö / 57.70750; 12.47556
Area 493,393 hektar (2015)[2]
 - Härryda kommun 438,761 hektar (2015)[2]
 - Bollebygds kommun 54,632 hektar (2015)[2]
Folkmängd 3 019 (2017)[1]
 - Härryda kommun 2 751 (2015)[2]
 - Bollebygds kommun 150 (2015)[2]
Befolkningstäthet 6,119 inv./hektar
 - Härryda kommun 6,27 inv./hektar
 - Bollebygds kommun 2,746 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T4392[2]
GeoNames 2706392
Ortens läge i Västra Götalands län
Red pog.svg
Ortens läge i Västra Götalands län
Wikimedia Commons: Hindås
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Hindås är en tätort i Härryda kommun, omkring tre mil öster om Göteborg. Orten ligger vid Västra Nedsjön och Mölndalsån börjar här. Här finns en station på järnvägen mellan Göteborg och Borås, en del av Kust till kust-banan. Den öppnades den 15 december 1894.

Hindås kyrka i jugendstil

Historia[redigera | redigera wikitext]

I Hindås finns många byggnader från tidigt 1900-tal i stilarna jugend och nationalromantik. Exempel på detta är Hindås kyrka, stationshuset och flera villor som byggdes som fritidshus för välbeställda göteborgare. Liknande områden som växte upp längs samma järnväg är Långenäs och Pixbo.

Idrottsplatsen i Hindås invigdes den 26 maj 1927 av polisdomaren Ivar Berger från Göteborg. Två pojklag från trakten spelade en öppningsmatch.[3]

Hindås ligger högt och var tidigare snösäkert. Därför var orten ett populärt vinterutflyktsmål för västsvenskar och en av Sveriges stora backhoppningsorter. Det finns två hoppbackar i anslutning till hotellet Hindåsgården. Sedan våren 2015 arbetar Erik Boströms stiftelse för hoppbackarnas bevarande. Den stora hoppbacken byggd i betong 1932 är ett landmärke för Hindås och insamling pågår för att anordna belysning av backen.

Under Hindås storhetstid som turistort fanns det minst tolv hotell och pensionat. Idag finns det två kvar, Hindåsgården (f d Idrottsgården) och Hjortviken (f d Hindås Hotell och dessförinnan Turisthotell). Hindås Sanatorium och Turisthotell öppnades 1906 och var då norra Europas största trähotell. Denna stora byggnad brann ner 1935 och året innan hade Idrottsgården brunnit ner. Bägge hotellen byggdes upp igen, dock inte som träbyggnader.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Den största delen av Hindås tillhör historiskt Björketorps socken i Bollebygds härad, men de västliga delarna ligger i Härryda socken i Sävedals härad. Efter en gränsreglering 1952 ligger hela orten i Björketorps socken.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Hindås 1960–2015[4]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
559
1965
  
660
1970
  
898
1975
  
1 260
1980
  
1 365
1990
  
1 877 281
1995
  
1 933 284
2000
  
2 001 287
2005
  
2 064 289
2010
  
2 244 291
2015
  
2 901 493
Anm.: sammanvuxen med Tullebo 2015

Vägförbindelser[redigera | redigera wikitext]

Idrott och friluftsliv[redigera | redigera wikitext]

Hindås Kanot & Friluftsklubb, Hindås Skidklubb, Hindås Innebandyklubb, Hindås Scoutkår, IFK Hindås fotboll, Hindås Gymnastikförening och IFK Hindås Schack är några föreningar i Hindås.

Vildmarksleden är en vandringsled som numera är cirka 42 km lång. Den går från Hindås station till Skatås motionscentrum i Göteborg.[5]

1958 hade det brasilianska och det sovjetiska fotbollslandslaget sina VM-läger i Hindås.

Personer från orten[redigera | redigera wikitext]

Den tyske författaren Kurt Tucholsky bodde under 1930-talet i Hindås. Musikern Egon Kjerrman och skådespelaren Claes Malmberg har också bott på orten. Musikern Timo Räisänen är bosatt där idag.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tätorter 2015; befolkning 2010-2017, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017, läs online
  2. ^ [a b c d e f g h i j k] Tätorter 2015 som delas av kommungräns, Statistiska centralbyrån, 25 oktober 2016, läs online, läst: 5 juni 2017
  3. ^ Hvar 8 dag : illustreradt magasin, Tjugoåttonde årgången, [3 oktober 1926 - 25 september 1927], D F Bonnier, Göteborg 1927, s. 578
  4. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  5. ^ Natur i Härryda kommun, Härryda kommun, läst 19 mars 2018

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Andersson, Ester; Engström Karl, Arontzon Gösta (1984). Så bodde å' levde da' förr i tia': torpinventering i Björketorps socken. Skrifter / utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; 15. Uddevalla: Bohusläns mus.. Libris 7657879. ISBN 91-7686-015-9
  • Boman, Ester (1936). Helpensionen Tyringe, Hindås: Historik 1909-1936. Göteborg: Elander. Libris 8219080 
  • Börjesson, G.; Magnusson, Åke; Sahlin, Enar (1997). Björketorps socken: Rävlanda - Hällingsjö - Hindås. Björketorps sockens hembygdsförening. ISBN 91-6305175-3 
  • Carlson, Lars-Börje; Fors Anders (2008). Hindås: gamla bilder berättar. D. 1, Från 1900-talets början. Hindås: Kulturhållplats Hindås. Libris 11287957. ISBN 978-91-977847-0-2 
  • Carlson, Lars-Börje; Fors Anders (2009). Hindås: gamla bilder berättar. D. 2, Från skogsbygd till friluftscentrum. Hindås: Kulturhållplats Hindås. Libris 11751063. ISBN 978-91-977847-1-9 
  • Carlson, Lars-Börje; Fors Anders (2010). Hindås: gamla bilder berättar. D. 3, En gång västra Sveriges centrum för rekreation och friluftsliv. Hindås: Kulturhållplats Hindås. Libris 12076763. ISBN 978-91-977847-2-6 
  • A.-B. Hindås sanatorium och turisthotell: 55 min. järnvägsresa från Göteborg eller Borås. [Hindås]. 1908. Libris 9893136 
  • Hägglund, Kent (2001). Ester Boman, Tyringe helpension och teatern: drama på en reformpedagogisk flickskola 1909-1936. Studies in educational sciences, 1400-478X ; 47. Stockholm: HLS förl. Libris 8375748. ISBN 91-7656-512-2 
  • Larsson, Bertil, Buerås soldattorp i Hindås, 2014. Om Hjelms torp. 34 sidor ringinbunden. ISBN 978-91-637-4872-1
  • Larsson, Bertil (2010 Bertil Larsson]). Bland folk, grosshandlare och qvacksalvare i Björketorps socken och närhet: bygden som järnvägen skapade. [. Libris 12194612. ISBN 978-91-631-6307-4 (inb.) 
  • Larsson, Bertil (2004). Från Nedsiöohs till Neckahölja: en historia kring [Hindås och] Kvarnberget i gränstrakter mellan Härryda och Björketorps socknar (2. uppl.). [: Bertil Larsson]. Libris 9972661. ISBN 91-631-6306-3 
  • Larsson, Bertil (2002). Hindåsbygden i tid och rum. [: [B. Larsson]. Libris 8400345. ISBN 91-631-0454-7 (korr.) (inb.) 
  • Larsson, Bertil (medförfattare) (2005). Bollebygds härad. [Borås: [Årsbok med tema Bollebygd med omgivningar utgiven av: De sju häradernas kulturhistoriska förening] 
  • Magnusson, Åke (2005). Vägnamnen berättar: vägar och gator i Härryda kommun (1. uppl.). Mölnlycke: Härryda kommun. Libris 10067713. ISBN 91-970650-1-3 (inb.) 
  • Thorstensson, Rune; Andreasson Kerstin (1996). Hindås: miljöer och personer från en gången tid. [Hindås]: [R. Thorstensson]. Libris 2265087 

Torpregister finns i Bertil Larssons bok Bland folk, grosshandlare och qvacksalvare.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]