Eva Ekeblad

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Eva Ekeblad

Eva Ekeblad, född De la Gardie 10 juli 1724 i Stockholm, död 15 maj 1786 i Lidköping, var en svensk grevinna och vetenskapsman. Hon blev 1748 den första kvinna som blev invald i svenska Vetenskapsakademien. Hon är kanske mest känd för att i Sverige ha varit den första att beskriva hur man kan göra brännvin av potatis.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Eva De la Gardie var dotter till greve Magnus Julius De la Gardie (1674-1741) och Hedvig Catharina Lillie (1695-1745), syster till kapten Carl Julius De la Gardie, genom den yngre brodern svägerska till Cathérine Charlotte De la Gardie och Hedvig Taube. Hon gifte sig nyåret 1741 med riksrådet greve Claes Claesson Ekeblad.

Maken var ofta frånvarande, och Eva Ekeblad ansvarade för godsens förvaltning under hans frånvaro. Hon deltog som hans representant i lantbostämmorna på Mariedals och Stola herresäten och övervakade dess fogdar. På Stola betraktades hon som en temperametsfull och respektingivande godsägare som effektivt övervakade sina fogdar. I Stockholm blev det ekebladska palatset "ett rum för kulturella mottagningar".[1] Bland de aktiviteter som hölls där var Johan Helmich Romans svenska mässa. Eva Ekeblad var där känd som "en av de få societetsdamer vars heder ansågs vara obefläckad." [1] Denna definition gavs av Spanske ministern i Stockholm markis de Puentefuertes maka.

Vetenskaplig verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Eva Ekeblad valdes som första kvinnan in i Vetenskapsakademien 3 december 1748. Hon deltog dock aldrig själv i något av akademins möten. Akademien uppmanade henne och ”hela könet” att fortsätta ägna sig åt uppfinningar som hade med hushållet att göra, och deras utnämning av henne kan bedömas ha varit ett sätt att visa upp ett föredöme för andra kvinnor: »hela könet att närmare vara uppmärksamme uti varjehanda hushållsväsendet rörande» Från den 19 januari 1751 definierades hon dock tillsammans med prins Fredrik Adolf i ett protokoll som hedersledamot snarare än som ordinarie ledamot.

Hennes arbetsfält var mycket nyttoinriktat, helt i linje med frihetstidens merkantilistiska inriktning. Hennes mest uppmärksammade inlägg var en beskrivning av brännvinsbränning av potatis, forskningsresultat som hon lade fram för vetenskapsakademien år 1746. Det var för denna upptäckt hon valdes in i akademien. Brännvinsbränning med potatis som råvara förekom dock i Tyskland sedan 1680-talet. Bland hennes forskning fanns den om hur man bäst tillverkar tvål för att bleka bomull från 1751. Hon propagerade även för potatisen i flera andra sammanhang. Övriga användningsområden var bland annat som källa till potatisstärkelse, något som bland annat kunde användas till puder från 1752.

Barn[redigera | redigera wikitext]

  • Claes Julius Ekeblad (1742-1808)
  • Hedvig Catharina (1746-1812)
  • Eva Magdalena (1747-1824)
  • Beata Charlotta (1748-1771)
  • Agneta Sofia (1750-1824)
  • Ebba Maria (1752-1839)
  • Brita Lovisa (1754-1755)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] http://gustav.air-nifty.com/furuya/files/wolff_2.pdf

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]