Émilie du Châtelet

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Uppslagsordet Du Chatelet är en omdirigering hit. För kratern på Venus, se Lista över kratrar på Venus.
Émilie du Châtelet
Målning av en kvinna som sitter vid ett skrivbord med böcker.
Émilie du Châtelet, målad av Maurice Quentin de La Tour
Född17 december 1706
Död10 september 1749 (42 år)
Yrke/uppdragForskare, matematiker, fysiker, författare
Känd förEn av de första kvinnliga forskarna

Gabrielle Émilie Le Tonnelier de Breteuil, Marquise du Châtelet , Émilie du Châtelet, född 17 december 1706, död 10 september 1749, var en fransk matematiker, fysiker och författare. Hon var välkänd under sin levnadstid men på grund av hennes långvariga och uppmärksammade kärleksförhållande med den franska upplysningsförfattaren Voltaire var hon länge efteråt sedd som bihang till denna stora tänkare och hennes verk och prestationer skymdes.[1] Under 2000-talet har hennes publikationer och forskning belysts och hon räknas idag som en av de första kvinnliga forskarna.[2]

Vetenskapliga undersökningar och publikationer[redigera | redigera wikitext]

Värme och Ljus[redigera | redigera wikitext]

Kring 1738[3] publicerade Émilie, som första kvinna, sin uppsats Dissertation sur la nature et la propagation du feu i en skrivartävling sponsrad av Académia Royale des Sciences. Uppsatsen grundar sig på hennes undersökningar kring eld, och beskriver bland annat vad som senare kommer att bli känt som infraröd strålning. Hon vann inte tävlingen men artikeln publicerades likväl och bemöttes positivt [4].

Institutions de Physique[redigera | redigera wikitext]

Hennes bok Institutions de Physique (“Lektioner i fysik”) gavs ut 1740 och presenterades som en genomgång av nya tankar inom vetenskap och filosofi för hennes 13-åriga son, och omfattar komplexa tankegods av dåtidens stora vetenskapsmän. I denna bok förklarar hon doktriner av Descartes, Leibniz och Newton. Hon kombinerade även teorier av Gottfried Leibniz med praktiska observationer av Willem 's Gravesande för att påvisa att energin för ett objekt i rörelse är proportionellt till dess massa och kvadraten av dess hastighet (E ~ mv2), och inte direkt proportionellt som det tidigare hade beskrivits av Newton, Voltaire och andra. Denna publikation förärade henne en plats som medlem i vetenskapsakademien i Bologna 1746.

Principia[redigera | redigera wikitext]

Samma år som hon dog slutförde hon ett arbete som idag anses vara hennes största bedrift[5] vilket är en fransk översättning, med egna kommentarer, av Newtons Principia, som även innehåller hennes slutsatser kring mekanik och energiprincipen. Det blev en viktig arbete för att göra Newtons idéer mer tillgängliga och hennes översättning är fortfarande den franska standardöversättningen av detta verk.

Bildrag till filosofin[redigera | redigera wikitext]

Utöver det hon bidrog till fysiken så publicerade Émilie du Châtelet många filosofiska verk som blev stora under sin tid. Hon är, inom filosofin, ihågkommen i stor del för hennes kritik av de franska materialisterna och av den engelska filosofen John Locke. [6] Hennes översättning och kommentar på den anglo-holländska filosofen Bernard Mandevilles bok The Fable of the Bees blev hennes första litterära verk.[6] I förordet argumenterar hon rikligt för kvinnors utbildning och menar på att ett nekande av utbildning till kvinnor förhindrar dem från att bli framstående inom akademiska och vetenskapliga ämnen[7]. Hon skrev: "Jag erkänner att om jag vore kung hade jag utfört följande experiment. Jag hade korrigerat detta ovett som har förminskat hela halva människosläktet. Jag skulle få kvinnor att delta i alla mänsklighetens privilegier, särskilt sinnets"[7].

Försättsblad till Voltaires Eléments de la philosophie de Newton från 1738 där Châtelet avbildas som Voltaires musa som speglar Newtons himmelska insikt ner på Voltaire.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Hon var dotter till Louis Nicolas le Tonnelier de Breteuil, en hög ämbetsman inom Louis XIV hov. Hans position placerade honom i det franska hovets sociala centrum vilket gav familjen en mycket hög status. Hennes mor, Gabrielle Anne de Froulay, växte upp i ett kloster.

Hennes far gav henne samma utbildning som hennes två bröder vilket omfattade fäktning, ridning, och gymnastik men även i språk så att hon vid tolv ås ålder talade latin, italienska, grekiska och tyska; och hon kom att publicera franska översättningar av grekiska dramer och filosofi. Däremot fick hon inte, till skillnad från sina bröder, lektioner i matematik och metafysik. Trots detta utvecklade hon ett intresse för matematik och vetenskap och hennes far introducerade henne till flera vetenskapsmän inom den franska societeten[4], bland annat den franska författaren Bernard Le Bovier de Fontenelle.

Giftemålet och kärleksaffärerna[redigera | redigera wikitext]

20 juni 1725 gifte hon sig med militären Marquis Florent-Claude du Chastellet, och blev därmed Marquise du Chastellet (stavningen Châtelet introducerades av Voltaire, och är numera standard). Giftermålet var arrangerat och efter att hon fött tre barn så bestämde sig de båda att leva skilda liv och Émilie kunde fortsätta utbilda sig, forska och leva sitt eget liv. I överklassens Frankrike vid denna tiden var det accepterat för både män och kvinnor att ha älskare och älskarinnor. Émilie hade tre kärleksaffärer innan hon träffade Voltaire, bland annat med Louis François Armand du Plessis, duc de Richelieu som kom att uppmuntra henne att utbilda sig inom högre matematik. Lärare blev matematikern, astronomen och fysikern Pierre de Maupertuis, medlem av vetenskapsakademien och en anhängare av Newtons idéer.

Châtelet bjöd in Voltaire att bo i hennes lantresidens vid Cirey-sur-Blaise i Haute-Marne, i nordöstra Frankrike och de kom att bli livskamrater. Där studerade hon fysik och matematik, publicerade vetenskapliga artiklar och översättningar.

Senare liv[redigera | redigera wikitext]

Eftersom hon var en auktoritär kvinna fick hon många fiender men även en mängd livslånga relationer och korrespondenser med några av tidens stora inom sina respektive fält. Förutom sina vetenskapliga publikationer och översättningar skrev hon även om religion och var en skicklig lingvist och musiker. i sin bok Discours sur le bonheur skriven 1746 och publicerad 1749, försvarar hon sin passion för sex och spel i samma andetag som för studier och vetgirighet.

Châtelets sista kärleksaffär visade sig vara fatal. Vid en ålder av cirka 40 hade hon en affär med poeten Jean François de Saint-Lambert vilket resulterade i att hon blev gravid. Hon födde barnet men dog sex dagar senare av en embolism vid 42 års ålder. Med vid dödsbädden fanns hennes man, hennes älskare och Voltaire.

Voltaire skrev bland annat att du Châtelet var "en stor man vars enda skavank var att hon var en kvinna".[8]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

En krater på Venus är uppkallad efter henne och hon är huvudroll i tre pjäser i hennes ära: Legacy of Light av Karen Zacarías; Émilie: La Marquise Du Châtelet Defends Her Life Tonight av Lauren Gunderson och Urania: the Life of Émilie du Châtelet av Jyl Bonaguro[9]. Utöver det även operan Émilie of Kaija Saariaho [10] som handlar om de sista tiden i hennes liv.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Team, Project Vox. ”Du Châtelet (1706-1749)” (på en). Project Vox. http://projectvox.org/du-chatelet-1706-1749/. Läst 3 december 2019. 
  2. ^ Osmo Pekonen och Johan Stén. ”Émilie – pionjär och förebild”. Hbl.fi | Finlands ledande nyhetssajt på svenska. http://gamla.hbl.fi/kultur/2015-03-31/743801/emilie-pionjar-och-forebild. Läst 18 december 2016. 
  3. ^ Olika källor uppger olika årtal; 1737-1739
  4. ^ [a b] ”December 1706: Birth of Émilie du Châtelet” (på en). www.aps.org. The American Physical Society (APS). https://www.aps.org/publications/apsnews/200812/physicshistory.cfm. Läst 3 december 2019. 
  5. ^ Stén, Johan (2016-12-01). ”Émilie du Châtelet: Éclairages & Documents Nouveaux edited by Ulla Kölving and Olivier Courcelle” (på en). The Mathematical Intelligencer 38 (4): sid. 65–69. doi:10.1007/s00283-016-9657-y. ISSN 1866-7414. https://doi.org/10.1007/s00283-016-9657-y. Läst 4 december 2019. 
  6. ^ [a b] Hagengruber, Ruth (2016-12-01). ”Emilie du Châtelet, 1706–1749: Transformer of Metaphysics and Scientist” (på en). The Mathematical Intelligencer 38 (4): sid. 1–6. doi:10.1007/s00283-016-9660-3. ISSN 1866-7414. https://doi.org/10.1007/s00283-016-9660-3. Läst 3 december 2019. 
  7. ^ [a b] Dr. Barbara J. Becker. ”Émilie du Châtelet”. Department of History at University of California. https://faculty.humanities.uci.edu/bjbecker/RevoltingIdeas/emilie.html#bees. Läst 4 december 2019. 
  8. ^ Review of Passionate Minds: The Great Enlightenment Love Affair av David Bodanis The Guardian 11 juni 2006.
  9. ^ ”'Urania,' Historical Play by Local Artist, Debuts with Free Gallery Shows”. DNAinfo Chicago. https://www.dnainfo.com/chicago/20140710/river-north/urania-historical-play-by-local-artist-debuts-with-free-gallery-shows. Läst 4 december 2019. 
  10. ^ ”Emilie « Kaija Saariaho”. saariaho.org. https://saariaho.org/works/emilie/. Läst 4 december 2019. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]