Eva Seeberg

Från Wikipedia
Eva Seeberg
Född28 april 1931[1][2]
Oslo
Död12 januari 2019[1] (87 år)
Medborgare iNorge och Sverige
SysselsättningÖversättare, manusförfattare, journalist, författare
Redigera Wikidata

Eva Seeberg, född 28 april 1931 i Oslo, död 12 januari 2019 i Sigtuna,[3] var en norsk-svensk journalist, författare och manusförfattare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Seeberg tog studentexamen och studerade psykologi innan hon debuterade 1949 med en samling prosadikter, Undring. Hon var journalist i Aftenposten 1949–1954 innan hon började en lång karriär som manusförfattare.

År 1952 skrev hon romanen Det är hos mig han har varit, efter ett vredesutbrott över vad hon som ung journalist såg omkring sig av kvinnoförakt i det som skulle föreställa kärlek, äktenskap och trohet.

Seeberg var bosatt i Sverige från 1961.[4] Hon var gift 1960–1967 med advokaten Kjell Hökerberg och 1969–1985 med författaren Tore Zetterholm. I sitt första äktenskap var hon mor till officeren Hugo Hökerberg (1961–2014).[5][6]

Filmmanus[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Undring (1949)
  • Det är hos mig han har varit (översättning Ella Wilcke, Hökerberg, 1953) (Det er meg han har vært hos)
  • Aldrig ensam mera (översättning Det er meg han har vært hos, Hökerberg, 1956) (Aldri mer alene)
  • Hon är inte borta (Trevi, 1972)
  • Ja (Trevi, 1973)
  • Tre dagar in i döden: roman (Trevi, 1981). Ny uppl. En bok för alla, 1989
  • Åter: roman (Trevi, 1985)
  • Jag kan inte se dig (Trevi, 1986)
  • Miraklernas tid: roman (Trevi, 1989)
  • Resan kan börja (Trevi, 1990)
  • Våra kommande liv: hur mycket tar vi med oss till nästa liv? (Trevi, 1991)
  • Kysser månen röd (Trevi, 1993)
  • Här och nu och evigheten (Trevi, 1995)
  • Luktar här inte skrämd mormor?: om möten över tidens och det okändas gränser (Trevi, 1996)
  • Kärlekens tid: om ålderns gåva (Forum, 1997)
Översättningar
  • Knut Hamsun: Markens gröda (Markens grøde) (Bra böcker, 1978)
  • Knut Hamsun: Pan: ur löjtnant Thomas Glahns papper (Pan) (Bra böcker, 1982)
  • Solveig Bøhle: Kroppen minns det du vill glömma: om kroppsterapier (Når kroppen husker det du vil glemme) (Trevi, 1994)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), tidigare version.
  1. ^ [a b] Dagens Nyheter, 2 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Aftenposten, 28 april 2000, s. 10.[källa från Wikidata]
  3. ^ Dödsannons i Dagens Nyheter, 2 februari 2019.
  4. ^ Bra Böckers lexikon. 1979.
  5. ^ Ansedel för Hugo Hjalmar Hökerberg, från privata släktsidor
  6. ^ Hugo Hökerberg på Fonus Minnessidor