Föreningen för Kanot-Idrott
 | |
| Hemort | Stockholm, Sverige |
|---|---|
| Aktiv | 2 december 1900- |
| Verksamhet | Kanotsport |
| Anläggning | Måsholmen |
| Förkortning | FKI |
| Evenemang | Djurgårdsloppet (paddling, ingår i Stockholmscupen) Hunduddsregattan (segling, i samarbete med Vikingarnas Segel Sällskap) FKI Hornet (segling) |
| Tidning | FKI-Nytt |
Föreningen för Kanot-Idrott (FKI) är en svensk kanotförening verksam i Stockholm. Föreningen grundades år 1900 och är därmed Sveriges äldsta kanotklubb. FKI har sitt säte och båthus på Måsholmen utanför Hundudden vid Djurgårdsbrunnskanalens mynning i Lilla Värtan.
Verksamhet
Föreningen bedriver ideell verksamhet inom kanotsport, vilket omfattar både kanotpaddling och kanotsegling. Seglingen sker med A- , B-, C-, D/E- och IC-kanoter.
Tävlingar
Sedan 1907, då FKI anordnade de första svenska mästerskapen i paddling, har man arrangerat ett stort antal SM i paddling och kanotsegling.
Löpande evenemang är bland annat Djurgårdsloppet (paddling, ingår i Stockholmscupen), Hunduddsregattan (kanotsegling, i samarbete med Vikingarnas Segel Sällskap) samt FKI Hornet (kanotsegling). Djurgårdsloppet anordnades för första gången 1902 och är en av Sveriges äldsta idrottstävlingar.
Historik
Föreningen för Kanot-Idrott grundades den 2 december 1900 och var ursprungligen tillsammans med Stockholms Roddförening lokaliserad vid Djurgårdsbrunnsviken, nära den plats där Sjöhistoriska museet idag ligger.[1]
Inför de Olympiska sommarspelen 1912 blev såväl FKI som Stockholms Roddförening uppsagda för avflyttning, och FKI flyttade istället till holmen Månsborg. Redan från första början valde medlemmarna i föreningen att istället för Månsholm kalla holmen Måsholmen, vilket idag är dess officiella namn. Föreningens dåvarande skjul vid Djurgårdsbrunnsviken revs under våren, och kvällen den 30 maj 1912 skeppades en stor del av virket på en pråm ut till Måsholmen för att användas i bygget av det nuvarande föreningshuset i nationalromantisk stil. Den 8 juni 1913 invigdes den nuvarande byggnaden. 2010 slutfördes en tillbyggnad med omklädningsrum och bastu.
Föreningens fokus har skiftat genom åren. Under många år ägnade medlemmarna sig framför allt åt långfärder, under andra perioder har tävlingsverksamheten varit mycket livlig. Under framförallt de första decennierna var många medlemmar aktiva konstruktörer och gav viktiga bidrag till de moderna paddel- och segelkanoternas utformning.
Kända medlemmar
- Nils-Göran Bennich-Björkman, långfärdsseglare
- Erik Boström, långfärdsseglare
- Gerhard Högborg, kanotkonstruktör
- Herman Lantz, känd för långfärder före första världskriget
- Gustav Nordin, långfärdspaddlare
- Carl Smith ("den svenska kanotidrottens fader")
- Sven Thorell, kanotkonstruktör, framgångsrik tävlingspaddlare och seglare
Skrifter utgivna av föreningen
Föreningen utger sedan 1906 skriftserien Kanotidrott.
- Kanotidrott. Med understöd av Sveriges Centralförening för Idrottens Främjande utgifven av Föreningen för Kanot-Idrott. Kanotidrott. "1". Stockholm: Föreningen för Kanot-Idrott. Libris 1614710
- Kanotidrott. Utgifven av Föreningen för Kanot-Idrott vid dess 10-årsjubileum. Kanotidrott. "2". Stockholm: Föreningen för Kanot-Idrott. Libris 3085454
- Boström, Erik, Högborg, Gerhard, red. Kanotidrott. Utgiven av Föreningen för Kanot-Idrott vid dess 25-årsjubileum. Kanotidrott. "3". Stockholm: Föreningen för Kanot-Idrott. Libris 1472323
- Sievers, Sven, red. Kanotidrott. 150 år av glädje. Kanotidrott. "4". Stockholm: Föreningen för Kanot-Idrott. Libris 19831443. ISBN 9789176991701
Dessutom har medlemmarna Sven Thorell, Gerhard Högborg, CN Hanner och Carl Smith utgivit flera skrifter om kanotbygge.
Källor
- ^ Föreningen för kanotidrott, artikel i Svenska Turistföreningens årsskrift 1905, s. 391-394 (Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1905); Länk till sida på Projekt Runeberg.