Färgnamn
 |
Den här artikeln uppfyller inte Wikipedias riktlinjer och behöver:
Motivering: troligtvis fel namn, behöver fokuseras/skrivas om När bristerna åtgärdats, kan mallen tas bort. Mallen är daterad: 2014-09-05. |
Färgnamn i olika språk
Färger övergår i varandra i en kontinuerlig skala, det vill säga det finns inte en tydlig gräns till exempel mellan blått och grönt. Olika användare av ett språk kan därför dra gränsen vid olika våglängder, och likaså kan gränserna dras på olika sätt i olika språk. Ett exempel ges av följande jämförelse mellan svenska och kymriska:
| Svenska | grön | blå | grå | brun |
| Kymriska | gwrydd | glas | llwyd |
Antalet färgnamn skiljer också mellan olika språk. Vissa språk kan skilja mellan bara två färger (svart/vitt (mörk-kall / ljus-varm)), tillkommer en färg brukar det vara rött och tillkommer ännu en brukar det vara grönt-blått eller gult. Språk med fem grundläggande färgnamn brukar ha både grönt-blått och gult, och språk med sex ha en åtskillnad mellan grönt och blått. Exempel finns på språk med upp till elva grundläggande färgord (sedan finns obegränsade uppsättningar med nyansbeteckningar som tegelröd, avokadogrön osv). En extrem åt andra hållet är de som har den recessiva, normalt sällsynta, akromatopsi-genen som medför att man inte uppfattar några färgskillnader utan bara skillnader i ljusstyrka, och därmed inte har behov av färgord (på ön Pingelap i Mikronesien är genen dock vanlig och 75 av de 250 invånarna har den, detta till följd av en tyfon som år 1775 dödade cirka 180 av de då cirka 200 invånarna och genen råkade vara vanlig bland överlevarna)
Grundläggande färgnamn - Basic color terms
WALS, The World Atlas of Language Structures Online, redovisar antal namn för grundläggande färger i ungefär 120 språk. Av dessa har 20 st 3-4 färgnamn och ungefär lika många har 9-11 st. Två av språken har inga ord för blått eller grönt (”kalla färger”) medan tre språk inte har ord för rött eller gult (”varma färger”). Murrinh-pata och kuku-yalanji, som talas i norra Australien, är med i båda grupperna, i den sista även waorani som talas i Ecuador. Det är långt mera ovanligt att rött och gult betecknas med en gemensam samlingsterm än att grönt och blått gör det. Som tabellen nedan visar tar WALS upp fyra språk med en beteckning för rödgul, medan den har 67 exempel på språk med en beteckning för grönblå. Så vitt man vet finns inget språk som har skilda ord för grönt och blått men en samlad beteckning för rödgult. De 20 språken med 3-4 färgnamn i WALS urval finns så gott som alla i tropikerna (se karta http://wals.info/feature/133A#2/9.1/149.2) , till exempel i Niger-Kongo-språk (som bété), afro-asiatiska språk (som lele), australiska språk (som murrinh-Pata) och arauan-språk (som culina). Alla de fem språk som WALS tar upp för Europa (engelska, franska, ryska, spanska och tyska) hänförs till gruppen med 11 grundfärger, men i denna grupp återfinns också bland annat japanska, det austronesiska språket tboli och mayaspråket cakchiquel.
| Antal grundläggande färgkategorier |
Antal språk totalt |
Röd vs. gul |
Röd-gul | Gul/grön/blå vs. röd |
Ingen | Annan |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 3 - 4 | 20 | 4 | 3 | 2 | 3 | 8 |
| 4,5 - 5,5 | 26 | 21 | 1 | 1 | 0 | 3 |
| 6 - 6,5 | 34 | 33 | 0 | 0 | 0 | 1 |
| 7 - 7,5 | 14 | 14 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 8 - 8,5 | 6 | 6 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 9 - 10 | 8 | 8 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 11 | 11 | 11 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| summa | 119 | 97 | 4 | 3 | 3 | 12 |
| Antal grundläggande färgkategorier |
Antal språk totalt |
Grön vs. blå |
Grön-blå | Svart/grönblå | Svart/blå vs grön |
Gul/grön | Gul/grön vs blå |
Ingen | Annan |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 3 - 4 | 20 | 0 | 4 | 13 | 0 | 1 | 0 | 2 | 0 |
| 4,5 - 5,5 | 26 | 1 | 20 | 1 | 2 | 1 | 1 | 0 | 0 |
| 6 - 6,5 | 34 | 4 | 29 | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 7 - 7,5 | 14 | 5 | 9 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 8 - 8,5 | 6 | 3 | 3 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 9 - 10 | 8 | 6 | 2 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 11 | 11 | 11 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| summa | 119 | 30 | 67 | 15 | 2 | 2 | 1 | 2 | 0 |
Bakgrund till färgnamn
Orden för färger har ofta sin bakgrund i faktiska företeelser eller egenskaper. Exempelvis är ordet grön en avledning av stammen i gro (växa), alltså ”med gräsfärg”, liksom det med samma n-suffix bildade brun har innebörden ”med brandfärg”. Violett sågs tidigare som en brun nyans i svenskan. Erik Axel Karlfeldt betecknar en kväll som violbrun i dikten Vinterorgel, och växten brunört uppfattas nu som lila, orkidén brunkulla till och med som djupt mörkröd.
Källor
- Hellqvist, E (1922): Svensk etymologisk ordbok
- Malmberg, B (1976): Språket och människan
- http://wals.info/chapter/133
- http://wals.info/chapter/134
- http://wals.info/chapter/135