Föreningen Göteborgs koloniträdgårdar

Lägg till länkar
Från Wikipedia

Föreningen Göteborgs koloniträdgårdar är en ekonomisk förening som bildades den 5 oktober 1905[1][2] och har 2 000 medlemmar fördelade på 19 lokalföreningar.

Historik[redigera | redigera wikitext]

FGK:s första område, Burgårdskolonien[3], projekterades 1905 och där kunde första gången skördas året därpå. Kolonirörelsens syfte, i ekonomiska kristider, var att ge enkelt folk möjlighet till potatis- och grönsaksodling[4]. Inom två år hade man fått igång effektiv husbehovsodling även på två andra områden, nämligen Härlanda och Landala. Rörelsens tidskrift Koloniträdgården[5] hade i sin första utgåva 1918 artiklar om dess målsättning, potatisodling[6] och indelning av köksträdgårdsväxter. Inom hälso- och barnavård sågs också en fördel i att barn på somrarna kunde komma bort från trånga grå bakgårdar till sundare miljö på nära håll. Dessa tankar hade ett omedelbart och viktigt stöd av den driftige kommunalpolitikern Herman Lindholm.

Samhällsutvecklingen[7][8][9] har gjort att kolonierna numera främst är för rekreation[10] och föga potatisodling, då man i stället har frukt, bär och i synnerhet blomsterprakt[11][12][13]. För dokumentation har äldre kolonister och kringboende intervjuats av bland andra Gun Staxenius, Slottsskogskolonin, och Åke Hertzberg, Torpa.[14] Två utåtriktade ordföranden, som värnade om rörelsen, var Arvid Jönsson i mitten av seklet och Kent Ramberg kring år 2000.

Man visar numera stor öppenhet och välkomnar såväl närboende som turister till genomvandring. FGK och dess lokalföreningar ingår i den årliga stora informations- och besöksdagen Tusen Trädgårdar, där också stadsparker, kyrkogårdar, slottsträdgårdar, villaområden och allehanda trädgårdsentusiaster deltar. FGK representeras den dagen även hos Liseberg. Författaren och FGK-medlemmen Sören Skarback[15] har på senare år föreläst runt om i landet[16], ur delvis göteborgsk synvinkel[17], om kolonirörelsens historia, i regi av Svenska Turistföreningen med flera. Legendariske läkaren Fritz Stenströms entusiasm och kamp för koloniområdena illustrerar där många liknande eldsjälars verk och tvister inom rörelsen. Bland aktuella tvistefrågor är om rörelsen fullständigt skall marknadsanpassas i avgifter och stugförsäljningspriser[18], samt hur mycket en enskild förenings stadgar kan avvika från FGK:s - och den gamla vanliga frågan huruvida det är önskvärt med bikupor på områdena[19].

Burgårdskolonien existerade i närmare ett halvsekel på den plats där i stället Valhallabadet stod nybyggt 1956 och de sista resterna av koloniområdet röjdes bort året därefter, då badet fick kringanläggningar (tennisbanor mm) samt utökad parkeringsplats. Härlandakolonin låg norr om fängelset och röjdes bort 1939[20] för byggande av bostadshus. Landalakolonin, som successivt hade minskats, kom att slutligt bortröjas 1962 för Chalmers utbyggnad, Statens skeppsprovningsanstalt och dragning av genomfartsgata.

Av nutida koloniområden är de äldsta Änggårdskolonin (från 1913)[21], Örgrytekolonin (1915)[22][23], Slottsskogskolonin (1916)[24] och Lundbykolonin (1919)[25]. Enstaka göteborgska koloniföreningar har stått utanför FGK, i synnerhet om de är eller har varit belägna på mark som inte ägs av kommunen. Ett exempel är Sävenäskolonin, som tills för några år sedan fanns på Statens Järnvägars mark[26] och hade varit för dess arbetare, men där till sist bara 3 procent av områdets kolonister var SJ-anställda.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ LIBRIS: Föreningen Göteborgs Koloniträdgårdar 1905-1915 : Minnesskrift. Sökning:(WINS Föreningen Göteborgs Koloniträdgårdar)
  2. ^ Arvid Jönsson "Föreningen Göteborgs Koloniträdgårdar 1905-1980" (32 sidor historik), utgivare: FGK, Göteborg 1982
  3. ^ Sören Skarback "Farfars fars Göteborg", sid 221-226 kapitlet "Stadens första kolonilotter" (om Burgårdens, Änggårdens och Örgryte koloniträdgårdar etc.), Warne Förlag, Göteborg 1994. ISBN 91-86424-07-6
  4. ^ Olle Nyman / Hjalmar Sellberg: "Svenskt 1900-tal i dokumentens belysning", sid 70: Försörjningskrisen 1917, Svenska Bokförlaget (Bonniers), Lindbergs Tryckeri AB, Stockholm 1960
  5. ^ Koloniträdgården, Organ för koloniträdgårdsverksamheten, nr 1, 1918 (april), Arbetarnes Tryckeri, Stockholm 1918
  6. ^ "Potatisodling i parkerna? : Mönsterkoloni och potatisland planeras", Social-Demokraten 14 april 1917
  7. ^ Magnus Bergquist: "En utopi i verkligheten : kolonirörelsen och det nya samhället", Göteborgs universitet, Etnologiska institutionen 1996 ISBN 91-85838-23-3
  8. ^ Stig Fredriksson (redaktör): "Högsbokolonin i våra hjärtan", Tre Böcker Förlag, Göteborg 1995 ISBN 91-7029-187-X
  9. ^ Toby Johansson (redaktör): "15 år med FGK i tiden : 1980-1995" (59 sidor), utgivare: FGK, Göteborg 1995
  10. ^ Alice Radomska: Midsommar - den spadfria helgen". Örgryte & Härlanda Posten nr 6, 2018, sid 12.
  11. ^ Koloniträdgården nr 2, 2013. Sid 20-23 (fruktodling) och 38-39 (marmeladkokning).
  12. ^ Alice Radomska: "Äntligen blommar syrenerna - och Örgrytekolonin fyller 90", Örgryte/Härlanda Tidning nr 5, 2005, sid 19
  13. ^ "Rosor för lotten: Christina Högardh-Idh om rosor på liten yta" Koloniträdgården nr 2, 2012, sid 1 och 16-20
  14. ^ Åke Hertzberg / Karin Lindell: "Härlanda berättar" (Torpabilder sid 120-121). Warne Förlag, Centraltryckeriet, Borås 1996. ISBN 91-86424-05-X
  15. ^ Kungliga biblioteket, Libris, Sökning: Sören Skarback > Göteborgs universitetsbibliotek
  16. ^ "Umeå lyssnade till Örgrytekolonin", Örgryte & Härlanda Posten nr 2, 2018, sid 14
  17. ^ Sören Skarback "Göteborgs kolonirörelse i förändring", Centrumbladet nr 3, 2000, Göteborg
  18. ^ Eva Heyman "Margits gamla idyll kostade en tusenlapp" (Margit Sydvik har haft koloni i 50 år), Göteborgs-Posten 28 juli 2010
  19. ^ Ulrika Flodin Furås "Biodling på lotten", Koloniträdgården nr 4, 2012, sid 25-27
  20. ^ Sören Skarback "Härlandavallen - och kolonin", Örgryte & Härlanda Posten nr 6, 2009, sid 32
  21. ^ Per-Olof Eliasson "Änggårdskolonin - en gömd oas mitt i stan" Göteborgs-Posten 24 augusti 2015, www.gp.se/livsstil/bostad/änggårdskolonin-en-gömd-oas-mitt-i-stan-1.128802
  22. ^ Sören Skarback "Örgryte i flydda dar" sid 162-166, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1993 ISBN 91-7029-115-2
  23. ^ "Den gömda kolonin : en oas i Krokslätt : Örgryte koloniträdgårdar 1915-2015 ISBN 9789163788512
  24. ^ "Slottsskogskolonin : värd att bevara", intervjuer Gun Staxenius och Linnéa Dalin, utgivare: Slottsskogskolonin 2002
  25. ^ "Lundby kolonien 1919-1969" 50-års jubileum, utgivare: Lundby kolonien, Göteborg 1969
  26. ^ "Nu är Sävenäs koloniområde stängt", Metro 4 nov 2013, https://www.metro.se/artikel/nu-är-sävenäs-koloniområde-stängt-xr

Övriga källor[redigera | redigera wikitext]

  • Föreningen Göteborgs koloniträdgårdar 1905-1980, särtryck ur Göteborg förr och nu XIV 1980, Arvid Jönsson, Handelstidningens Tryckeri, Göteborg 1982

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Föreningen_Göteborgs_koloniträdgårdar&oldid=54020323”