Änggården

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Änggården, nr 18
Stadsdel
Stora Änggården i Botaniska trädgården.
Stora Änggården i Botaniska trädgården.
Land Sverige
Kommun Göteborg
Stad (tätort) Göteborg
Stadsdelsnämnd Majorna-Linné
Koordinater 57°40′47″N 11°56′53″Ö / 57.67972°N 11.94806°Ö / 57.67972; 11.94806
Area 332 hektar
Statistikkod primärområde 106, stadsdelsnummer 18

Änggården är en stadsdel och primärområde strax söder om centrala Göteborg, tillhörande stadsdelsnämndsområdet Majorna-Linné. Stadsdelen har en areal på 332 hektar.[1]

Belägenhet[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelen är belägen på relativt plan mark mellan Slottsskogen i nordväst och Änggårdsbergen med utlöpare i söder och öster. Området avgränsas tydligt längs hela den nordvästra sidan av Dag Hammarskjölds led och i nordost klättrar bebyggelsen uppför de branta sluttningarna mot Sahlgrenska sjukhuset. Eftersom de intilliggande Änggårdsbergen öster om stadsdelen är klassade som naturreservat sedan 1975,[2] är området skyddat från fortsatt exploatering.

Bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

Radhus på Fyrdalersgatan i södra Änggården.

Bebyggelsen bildar en trädgårdsstad som delas av den mitt i området belägna Botaniska trädgården. Bebyggelsen i främre Änggården i norr tillkom omkring sekelskiftet 1900, medan Änggårdens radhus i söder till större delen uppfördes på 1920-talet. Villorna, varav de flesta är suterränghus, vid foten av Änggårdsbergen byggdes mellan 1950 och 1965.

Änggården, Stora och lilla Änggården[redigera | redigera wikitext]

Änggården var från 1600-talet fram till slutet av 1800-talet en gård med marker som innefattade den nuvarande stadsdelen och områden i bergen norr och öster om. Engegårdhen nämns första gången 1619.[3]. Det var då en del av Älvsborgs Kungsladugårds ägor och boställe för den uppsyningsman som såg efter viltet och skogen i de östliga markerna, särskilt då Sundshagen-nuvarande Slottskogen.

  • Stora Änggården är en gul villa från 1812 som ligger strax ovanför växthusen i Botaniska trädgården.
  • Lilla Änggården är från början göteborgsfamiljen Grén Brobergs sommarbostad med anor från 1700-talet. Huset ligger i en park söder om Göteborgs botaniska trädgård, på gränsen till Ängårdsbergen. Stora delar av inredning är intakt och fungerar som ett museum i Göteborgs stadsmuseums regi. Bröderna Carl och Sven Grén Broberg donerade 1963 Lilla Änggården till Göteborgs stad, samt större delen av sin förmögenhet till en stiftelse, vilken skulle säkerställa skötsel och inventarier. Den 13 juni samma år beslöt stadsfullmäktige att ta emot donationen.[4] Änggårdsmuseet blev verklighet när den siste av bröderna gick bort 1973. Samtidigt tog Gren Brobergs museistiftelse över tillsynen av donationen.[5] Direkt söder om egendomen ligger ett område med kolonilotter.[6]

Koloniträdgårdarna[redigera | redigera wikitext]

Koloniträdgårdarna i Änggården började anläggas den 27 mars 1913.[7]

Apotekarevillan[redigera | redigera wikitext]

Apotekarevillan

Apotekarevillan på Apotekaregatan i Änggården, uppfördes 1930 av arkitekt Ragnar Ossian Swensson i Göteborg. Den totalförstördes i en troligen anlagd brand den 3 september 2008.[8] Den var ett trähus i två våningar med källare, som från början varit privatbostad, men sedan 1994 i fastighetsbolaget Wallenstams ägo. Villan hade stått tom i över 20 år och var under många år ett tillhåll husockupanter och hemlösa. Den revs i samband med släckningsarbetet. För att helikoptrar skulle kunna landa på Sahlgrenska sjukhuset, köpte kommunen tomten för 4,5 miljoner kronor och upplät den åt Västra Götalandsregionens fastighetsbolag med tomträtt. Helikoptrarna som landar på det fem våningar höga parkeringshuset ger bullerstörningar i området.[9]

Nyckeltal[redigera | redigera wikitext]

Änggården

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för primärområde 106 Änggården år 2016[10]
Änggården Hela Göteborg
Folkmängd &&&&&&&&&&&01596.&&&&&01 596 &&&&&&&&&0556640.&&&&&0556 640
Befolkningsförändring 2015–2016 &&&&&&&&&&&&0-16.1000000- 15 &&&&&&&&&&&08450.&&&&&0+ 8 450
Andel födda i utlandet 16,2 % 25,2 %
Medelinkomst &&&&&&&&&0347500.&&&&&0347 500 kr &&&&&&&&&0285900.&&&&&0285 900 kr
Arbetslöshet 3,1 % 5,7 %
Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år) 26,2 25,5
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 56,8 % 34,8 %
Andel bostäder före 1941 44,1 %
Andel bostäder i allmännyttan 13,3 % 26,6 %
Antal färdigställda bostäder 2016 &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00
Andel bostäder i småhus 39,1 % 19,1 %


Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
  2. ^ Änggårdsbergen, skala 1:10 000, upprättad av Göteborgs OK [Orienteringsklubb] 1991
  3. ^ Kyle, Jörgen (1991). Änggården under 300 år : en gård vid utkanten av Göteborg  : 1620-1920. Årstryck - Göteborgs historiska museum (1988), 1100-2239 ; 1984/1988. Göteborg: Göteborgs historiska museum. Libris 7448619. ISBN 91-630-0572-7 
  4. ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982, s. 136
  5. ^ Lilla Änggården - en släktgård i Göteborg, Marie Engelke, Göteborgs stadsmuseum 2011 ISBN 978-91-86475-03-1, s.
  6. ^ Eniro kartor, "Lilla Änggården"
  7. ^ Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Ludw. Simonson Boktryckeri, Göteborg 1952 s. 414
  8. ^ Peter Linné, Marieanne Seinegård och Per Sydvik (2008-09-04) Nu rivs brandskadade Apotekarevillan, Göteborgs-Posten, <www.gp.se>, läst 2012-12-23
  9. ^ Göteborgs-Posten, 2010-08-21, s. 9, "Apotekaretomten får inte bebyggas".
  10. ^ Göteborgsbladet 2017: Majorna-Linné [pdf]
  • Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 10. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 
  • Kyle, Jörgen (1991). Änggården under 300 år : en gård vid utkanten av Göteborg  : 1620-1920. Årstryck - Göteborgs historiska museum (1988), 1100-2239 ; 1984/1988. Göteborg: Göteborgs historiska museum. Libris 7448619. ISBN 91-630-0572-7 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]