Förmögenhetsskatt i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Förmögenhetsskatt i Sverige infördes 1947 och avskaffades i januari 2007 av Regeringen Reinfeldt. Förmögenhetsskatten togs ut av privatpersoner samt vissa stiftelser och ideella föreningar. Skatten beräknades på förmögenheten den 31 december. Som förmögenhet räknades det sammanlagda värdet av tillhörigheterna i form av bankkonton, fastigheter (taxeringsvärdet), aktier (efter speciella regler), fordon och andra privata tillhörigheter. Reglerna innehöll olika undantag vilket gjorde att personer med stor förmögenhet på olika sätt kunde placera sin tillgångar så att förmögenhetsskatten undveks, till exempel genom innehav av jordbruks/skogsbruksfastigheter och vissa typer av antikviteter vilka inte behövde tas upp till det fulla marknadsvärdet. Skatteverket granskade även tillgångar i företag och fanns det mer kapital än vad Skatteverket ansåg behövdes fick ägaren betala förmögenhetsskatt. Förmögenhetsbeskattning av kapital i företag kallades för Lex Uggla. Skatten var vid avskaffandet 1,5 procent av den del som översteg 1,5 miljoner kronor för ensamstående, 3 miljoner för gifta och samboende (tillsammans). Inför Riksdagsvalet 2010 ingick återinförandet av någon form av förmögenhetsskatt i De rödgrönas valmanifest. Utformningen av skatten skulle ha tagits fram av en arbetsgrupp tillsatt efter en eventuell valseger, men genomfördes aldrig.

Historik[redigera | redigera wikitext]

1995-2006 varierade statens inkomster från förmögenhetsskatten från ett par miljarder till drygt åtta miljarder per år, med en topp under 2001 och 2002. I förhållande till skatteintäkter totalt sett stod förmögenhetsskatten under dessa år för 0,3 procent till drygt 0,7 procent per år.[1]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Förmögenhetsskatt Ekonomifakta.se