Förmögenhetsskatt
Förmögenhetsskatt är en löpande beskattning av förmögenhet, baserad på förmögenhetens storlek oberoende av dess avkastning.
I december 2020 hade 7 länder förmögenhetsskatt – Argentina, Belgien, Italien, Nederländerna, Norge, Schweiz och Spanien.[1] Förmögenhetsskatten avskaffades i Danmark 1997, Finland år 2005 och i Sverige år 2007.
Historik[redigera | redigera wikitext]
Förmögenhetsskattens rötter går tillbaka till antikens Grekland. En så kallad "eisphorá" var en fast avgift som vid behov togs ut på mycket rika atenier – vanligtvis i tider av krig.[1]
Skatt baserad på ägd mark och/eller fastighet, som kan ses som en typ av förmögenhetsskatt, har existerat som en av de vanligaste typerna av skatt i äldre tid och i de flesta länder. I slutet av 1800-talet utvecklades nya former av skatter, och successivt har denna skatt ersatts av inkomstskatt, kapitalvinstskatt och fastighetsskatt bland de direkta skatterna. I många länder skapades i början av 1900-talet även en mer direkt förmögenhetsskatt. I Sverige infördes till exempel 1910 regeln att 1/60 av förmögenheten skulle läggas till inkomsten vid inkomstbeskattningen.[2]
Debatt[redigera | redigera wikitext]
Förmögenhetsskatt har motiverats med fördelningspolitiska argument, främst av socialistiska och socialdemokratiska debattörer och nationalekonomer.[källa behövs]
Kritiker av skatten, som oftast hittas bland högerorienterade debattörer, har argumenterat att skatten är kontraproduktiv, då den leder till minskad uppbyggnad av kapital tillgängligt för sådana investeringar som ger välstånd i samhället.[källa behövs] Skatten har också kritiserats för att vara svår att implementera och för att det är lätt för förmögna människor att undvika skatten genom att flytta utomlands.[3]
Den franske ekonomen Thomas Piketty argumenterar i sin bok Kapitalet i tjugoförsta århundradet att kapitalistiska samhällen alltid leder till en ojämn fördelning av välstånd, vilket han menar orsakar social och ekonomisk instabilitet.[4] Piketty föreslår ett globalt system med progressiva förmögenhetsskatter för att minska ekonomisk ojämlikhet och bryta den nuvarande trenden mot att allt färre äger en allt större andel av alla tillgångar.[5][6]
Enligt en OECD-studie från 2018 är det "svårt att bestämt hävda att förmögenhetsskatter skulle ha negativa effekter på entreprenörskap. Omfattningen av effekterna av förmögenhetsskatter på entreprenörskap är också oklart."[7]
Professor Åsa Hansson kunde i en vetenskaplig studie publicerad 2010 påvisa att förmögenhetsskatter var negativa för ekonomisk tillväxt.[8]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] ”List of Countries with Wealth Tax - Best Citizenships” (på amerikansk engelska). https://best-citizenships.com/2020/12/11/list-of-countries-with-wealth-tax/. Läst 9 april 2022.
- ^ Nationalecyklopedin om förmögenhetsskatt
- ^ Zeballos-Roig, Joseph. ”4 European countries still have a wealth tax. Here's how much success they've each had.” (på amerikansk engelska). Business Insider. https://www.businessinsider.com/4-european-countries-wealth-tax-spain-norway-switzerland-belgium-2019-11. Läst 9 april 2022.
- ^ Kuper, Simon (14 april 2020). ”This economist has a radical plan to solve wealth inequality” (på brittisk engelska). Wired UK. ISSN 1357-0978. https://www.wired.co.uk/article/thomas-piketty-capital-ideology. Läst 9 april 2022.
- ^ ”Massive new data set suggests economic inequality is about to get even worse”. Washington Post. 4 januari 2018. https://www.washingtonpost.com/news/wonk/wp/2018/01/04/massive-new-data-set-suggests-inequality-is-about-to-get-even-worse/. Läst 9 april 2022.
- ^ Steven Pearlstein (28 mars 2014). ”‘Capital in the Twenty-first Century’ by Thomas Piketty”. Washington Post. https://www.washingtonpost.com/opinions/capital-in-the-twenty-first-century-by-thomas-piketty/2014/03/28/ea75727a-a87a-11e3-8599-ce7295b6851c_story.html. Läst 9 april 2022.
- ^ ”The Role and Design of Net Wealth Taxes in the OECD”. READ online. OECD. https://read.oecd-ilibrary.org/taxation/the-role-and-design-of-net-wealth-taxes-in-the-oecd_9789264290303-en#page1. Läst 9 april 2022.
- ^ Åsa Hansson (Februari 2010). ”Is the wealth tax harmful to economic growth?”. World Tax Journal. https://www.sv.uio.no/econ/english/research/centres/ofs/news-and-events/events/dokumenter/Hansson8march13.pdf.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Förmögenhetsskatt i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)