Första bremiska kriget

Första bremiska kriget
Karta över Bremen 1640.
Ägde rum 1653-1654 Plats Bremen Resultat Recessen i Stade
Stridande
Sverige	Bremen
Befälhavare och ledare
Hans Christoff Königsmarck	Gerhard auf dem Keller

Första bremiska kriget var en konflikt mellan Sverige och den fria riksstaden Bremen som ledde till ett mycket begränsat krig 1653-1654. Sverige erhöll efter Westfaliska freden hertigdömet Bremen, men själva staden Bremen som av tradition hade åtnjutit omfattande självstyre hade brutits ur hertigdömet Bremen 1646 när det stod klart att detta skulle avträdas till Sverige. Bremens sent tillkomna frihetsbrev erkändes dock inte av Sverige vilket innebar att förhållandet mellan Bremen och den svenska kronan blev oklart och spänt de följande decennierna. Sverige hade visserligen i westfaliska freden förbundit sig att lämna Bremens gamla kyrkliga och politiska fri- och rättigheter oantastade, men gjorde sedermera anspråk på en viss överhöghet (det fordrade bland annat hyllning och att få inlägga en besättning i staden).

Första Bremiska kriget

I slutet av mars 1654 beordrade Drottning Kristina Hans Christoff Königsmarck, guvernör i området, att besätta orten Burg nära Bremen. Kristina abdikerar och Karl X Gustav vill få ett snabbt slut på konflikten. Han började med att ge Königsmarck tillräckligt med trupper för att kunna klara av de styrkor som staden Bremen kan ställa upp. Därefter besatte han några strategiska punkter kring staden. Det blev aldrig några riktiga stridshandlingar. I september 1654 slöts ett stillestånd och fredsförhandlingar inleddes som resulterar i recessen i Stade.

Enligt recessen skulle staden Bremen ställa sig under de svenska kungarna på samma sätt som den ställt sig under de forna bremiska ärkebiskoparna.

Se även

• Andra bremiska kriget

Referenser

• Bremen i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)