Första tjeckoslovakiska republiken

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Tjeckoslovakiska republiken
Československá republika (Tjeckiska)

Flag of Austria.svg
Flag of the German Empire.svg
19181938
Flag of the German Reich (1935–1945).svg
Civil Ensign of Hungary.svg
Flag of Poland.svg
Flagga Vapen
Valspråk: Tjeckiska: Pravda vítězí
("Sanningen råder")
Nationalsång: ''Kde domov můj,
Nad Tatrou sa blýska och Podkarpatskiji Rusíny
Tjeckoslovakien under mellankrigstiden
Tjeckoslovakien under mellankrigstiden
Huvudstad Prag
Språk Tjeckiska
Slovakiska
Statsskick Republik
Bildades 28 oktober 1918
 – bildades ur Österrike-Ungern
Tysk-Österrike
Tyskland
Upphörde 30 september 1938
 – upphörde genom Münchenöverenskommelsen
 – uppgick i Andra tjeckoslovakiska republiken
Tyskland
Ungern
Polen
Areal 140 800 kvadratkilometer (54 363 engelska kvadratmil) km² (1938)
Folkmängd
 – befolkningstäthet
14 800 000 (1939)
105.1 /kvadratkilometer
(272.2 /engelsk kvadratmil) inv/km²
Valuta Tjeckoslovakisk koruna

Första tjeckoslovakiska republiken (tjeckiska první Československá republika eller první republika, slovakiska prvá Československá republika eller Prvá republika), refererar till den första tjeckoslovakiska statsbildningen, som fanns åren 1918-1938. Staten kallades vanligtvis Tjeckoslovakien (Československo). Den bestod av Böhmen, Mähren, Tjeckiska Schlesien, Slovakien och Subcarpathian Ruthenia. Efter 1933 var Tjeckoslovakien en av då fungerande demokratier I central- och Östeuropa. Under press från Tyskland och sudettyskarna, och Tjeckoslovakien tvingades ge bort Sudetenland till Tyskland den 1 oktober 1938, precis som i Münchenöverenskommelsen, samt delar av södra Slovakien och Subkarpatiska Rutenien till Ungern och Zaolzieregionen i Schlesien till Polen. Detta innebar slutet på Första tjeckoslovakiska republiken, och början på andra tjeckoslovakiska republiken.

Folkgrupper[redigera | redigera wikitext]

Tabell. 1921 års etniska folkräkning[1]
Region "Tjeckoslovaker"
(Tjecker och Slovaker)
Tyskar Ungrare Rusyns Judar Övriga Total befolkning
Böhmen
4 382 788
2 173 239
5 476
2 007
11 251
93 757
6 668 518
Mäharen
2 048 426
547 604
534
976
15 335
46 448
2 649 323
Schlesien[2]
296 194
252 365
94
338
3 681
49 530
602 202
Slovakien
2 013 792
139 900
637 183
85 644
70 529
42 313
2 989 361
Karpathiska Ruthenien
19 737
10 460
102 144
372 884
80 059
6 760
592 044
Tjeckoslovakiska republiken
8 760 937
3 123 568
745 431
461 849
180 855
238 080
13 410 750

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 15 mars 2012.

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Slovenský náučný slovník, I. zväzok, Bratislava-Český Těšín, 1932
  2. ^ 1921 och 1930 års antal anses inte stämma, då nationalitet räknades efter självbekännelse och många polacker räknade sig som tjecker av oro inför de nya myndigheterna. cf.Zahradnik, Stanisław; and Marek Ryczkowski (1992). Korzenie Zaolzia. Warszawa - Praga - Trzyniec: PAI-press. OCLC 177389723