Första tjeckoslovakiska republiken

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tjeckoslovakiska republiken
Tjeckiska: Československá republika

Flag of Austria.svg
Flag of the German Empire.svg
19181938
Flag of German Reich (1935–1945).svg
Civil Ensign of Hungary.svg
Flag of Poland.svg
Flagga Vapen
Valspråk: Tjeckiska: Pravda vítězí
("Sanningen råder")
Nationalsång: ''Kde domov můj,
Nad Tatrou sa blýska och Podkarpatskiji Rusíny
Tjeckoslovakien under mellankrigstiden
Tjeckoslovakien under mellankrigstiden
Huvudstad Prag
Språk Tjeckiska
Slovakiska
Statsskick Republik
Bildades 28 oktober 1918
 – bildades ur Österrike-Ungern
Tysk-Österrike
Tyskland
Upphörde 30 september 1938
 – upphörde genom Münchenöverenskommelsen
 – uppgick i Andra tjeckoslovakiska republiken
Tyskland
Ungern
Polen
Areal 140 800 kvadratkilometer (54 363 engelska kvadratmil) km² (1938)
Folkmängd
 – befolkningstäthet
14 800 000 (1939)
105.1 /kvadratkilometer
(272.2 /engelsk kvadratmil) inv/km²
Valuta Tjeckoslovakisk koruna

Första tjeckoslovakiska republiken (tjeckiska první Československá republika eller první republika, slovakiska prvá Československá republika eller Prvá republika), refererar till den första tjeckoslovakiska statsbildningen, som fanns åren 1918-1938. Staten kallades vanligtvis Tjeckoslovakien (Československo). Den bestod av Böhmen, Mähren, Tjeckiska Schlesien, Slovakien och Subcarpathian Ruthenia. Efter 1933 var Tjeckoslovakien en av då fungerande dmeokratier I central- och Östeuropa. Under pres från Tyskland och sudettyskarna, och Tjeckoslovakien tvingades ge bort Sudetenland till Tyskland den 1 oktober 1938, precis som i Münchenöverenskommelsen, samt delar av södra Slovakien och Subkarpatiska Rutenien till Ungern och Zaolzieregionen i Schlesien till Polen. Detta innebar slutet på Första tjeckoslovakiska republiken, och början på andra tjeckoslovakiska republiken.

Folkgrupper[redigera | redigera wikitext]

Tabell. 1921 års etniska folkräkning[1]
Region "Tjeckoslovaker"
(Tjecker och Slovaker)
Tyskar Ungrare Rusyns Judar Övriga Total befolkning
Böhmen
4 382 788
2 173 239
5 476
2 007
11 251
93 757
6 668 518
Mäharen
2 048 426
547 604
534
976
15 335
46 448
2 649 323
Schlesien[2]
296 194
252 365
94
338
3 681
49 530
602 202
Slovakien
2 013 792
139 900
637 183
85 644
70 529
42 313
2 989 361
Karpathiska Ruthenien
19 737
10 460
102 144
372 884
80 059
6 760
592 044
Tjeckoslovakiska republiken
8 760 937
3 123 568
745 431
461 849
180 855
238 080
13 410 750

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 15 mars 2012.

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Slovenský náučný slovník, I. zväzok, Bratislava-Český Těšín, 1932
  2. ^ 1921 och 1930 års antal anses inte stämma, då nationalitet räknades efter självbekännelse och många polacker räknade sig som tjecker av oro inför de nya myndigheterna. cf.Zahradnik, Stanisław; and Marek Ryczkowski (1992). Korzenie Zaolzia. Warszawa - Praga - Trzyniec: PAI-press. OCLC 177389723