Visa källa för F.W. de Klerk

{{Infobox politiker
|namn               = Frederik Willem de Klerk {{Nobelmedalj|fred|1993}}
|bild               = Frederik Willem de Klerk, 1990.jpg
|bildtext           = F.W. de Klerk, 1990.
|befattning         = [[Lista över Sydafrikas statschefer|Sydafrikas vicepresident]]
|befattning2        = [[Sydafrika]]s [[president|statspresident]]
|befattning3        = [[Nationalistpartiet (Sydafrika)|Nationalistpartiets ordförande]]
|tillträdde         = [[10 maj]] [[1994]]
|avgick             = [[30 juni]] [[1996]]
|tillträdde2        = [[15 augusti]] [[1989]]
|avgick2            = [[10 maj]] [[1994]]
|tillsammans_med1   = [[Thabo Mbeki]] <br /><small>(10 maj 1994 - 30 juni 1996)</small>
|tillträdde3        = Februari [[1989]]
|avgick3            = September [[1997]]
|företrädare        = Alwyn Schlebusch <small>(avgick 1984)</small>
|företrädare2       = [[Pieter Willem Botha]]
|företrädare3       = [[Pieter Willem Botha]]
|efterträdare       = [[Thabo Mbeki]]
|efterträdare2      = [[Nelson Mandela]]
|efterträdare3      = [[Marthinus van Schalkwyk]]
|födelsenamn        = Frederik Willem de Klerk
|födelsedatum       = [[18 mars]] [[1936]]
|födelseplats       = {{flaggbild|Sydafrikanska unionen}} [[Johannesburg]], [[Sydafrikanska unionen]]
|dödsdatum          = {{Död datum och ålder|2021|11|11|1936|3|18}}
|dödsplats          = {{flaggbild|Sydafrika}} [[Fresnaye]] i [[Kapstaden]], [[Sydafrika]]
|maka               = Elita Georgiades (1999–hans död)<br />Marike Willemse (1959–1996; skilda)
|föräldrar          = [[Johannes de Klerk]] (far)
|parti              = [[Nationalistpartiet (Sydafrika)|Nationalistpartiet]], senare opolitisk
|namnteckning       = 
}}
[[Fil:AWB Rally, Church Square, Pretoria.jpg|250px|miniatyr|[[Afrikaner Weerstandsbeweging|AWB-medlemmar]] protesterar utanför en [[kyrka]] i [[Pretoria]] mot de Klerk och reformprocessen.]]
[[Bild:Frederik de Klerk with Nelson Mandela - World Economic Forum Annual Meeting Davos 1992.jpg|miniatyr|F. W. de Klerk (vänster) och [[Nelson Mandela]] vid [[World Economic Forum]] i [[Davos]] [[1992]].]]
'''Frederik Willem de Klerk''', född [[18 mars]] [[1936]] i [[Johannesburg]], [[Gauteng]] (dåvarande [[Transvaal]]), död [[11 november]] [[2021]] i [[Kapstaden]]<ref>{{webbref |url=https://www.bbc.com/news/world-africa-59247115 |titel=FW de Klerk: South Africa's last apartheid president dies at 85 |utgivare=[[BBC]] |hämtdatum=11 november 2021}}</ref>, var en [[Sydafrika|sydafrikansk]] politiker som var [[Lista över Sydafrikas statschefer|Sydafrikas president]] från [[1989]] till [[1994]] och därefter [[vicepresident]] 1994 till [[1996]]. [[1993]] delade han [[Nobels fredspris]] med [[Nelson Mandela]] för sin roll i [[apartheid]]systemets avskaffande.

== Biografi ==
Frederik Willem de Klerk kom från en afrikaanstalande familj och engagerade sig tidigt i politiken. Fadern [[Johannes de Klerk]] var i mer än 20 år toppolitiker för [[Nasionale Party|Nationalistpartiet]] och satt i regeringen [[1954]]-[[1969]] på olika ministerposter. [[1958]] utexaminerades de Klerk från universitetet i [[Potchefstroom]] som [[advokat]] och valdes [[1969]] in i parlamentet för Nationalistpartiet samtidigt som fadern utsågs till senatens talman. I [[premiärminister]] [[P W Botha]]s regering erhöll de Klerk en rad ministerposter; [[pension]]s- och sjukdomsminister ([[1978]]),  post-, telekommunikations-, idrotts- och fritidsminister ([[1978]]-[[1979]]), mineralminister ([[1979]]-[[1982]]), miljöminister ([[1979]]–[[1980]]) samt energiminister ([[1980]]-[[1982]]).<br />Han utsågs slutligen [[1982]] till [[inrikesminister]] och avancerade [[1984]] till [[utbildningsminister]] (poster fadern haft under 1960-talet), där han i huvudsak gjorde sig känd som konservativ försvarare av segregation inom utbildningen. Efter Bothas insjuknande [[1989]] lyckades de Klerk efter en tids oklarhet slå ut utrikesminister [[Pik Botha]], tillförordnade presidenten [[Jan Christiaan Heunis|Chris Heunis]] samt [[finansminister]] [[Barend du Plessis]] och valdes till nationalisternas partiledare (69 röster mot 61 för du Plessis). I augusti tillträdde han presidentposten sedan den 73-årige P W Botha avgått. Ett av den nya regeringens första beslut var att kalla till [[nyval]] (september 1989) vilket utlöste ytterligare oro i det sargade landet, då det radikala [[Konservativa partiet (Sydafrika)|Konservativa partiet (KP)]] gick starkt framåt och nationalisterna för första gången sedan [[1948]] inte vann en majoritet av rösterna.

== President (1989–1994) ==
Efter att ha förklarat sin trohet till partiets ''Verligte'' ("upplysta") falang, där utrikesminister Botha var en förgrundsgestalt lät de Klerk slopa det [[undantagstillstånd]] som införts under hans föregångare, avskaffade provisoriskt [[dödsstraff]]et och hävde i februari 1990 förbuden mot kommunistpartiet, [[Pan Africanist Congress|PAC]] och [[African National Congress|ANC]] och frigav efter en rad politiska fångar, främst det senares förgrundsgestalt [[Nelson Mandela]] från 28 års fångenskap. Processen utlöste en orolig och våldsam period i landets historia och bemöttes med ramaskri från radikala vita inom och utanför parlamentet, främst KP respektive [[Afrikaner Weerstandsbeweging|AWB]]. Ökänd blev en demonstration utanför den konservativa lantstaden Ventersdorp i [[Transvaal]] [[1991]], där vita kravallpoliser till stöd för de Klerk och reformprocessen i det tumult som uppstod dödade demonstranter från AWB samt en förbipasserande.

[[1992]] kunde de Klerk trots tilltagande motstånd från radikala svarta och vita avgå med segern när två tredjedelar av den vita befolkningen i en [[folkomröstning]] sa ja till förhandlingar i syfte att ge landet en ny grundlag. Ett [http://www.youtube.com/watch?v=isEzzgbYgmM attentat] [[1993]] av militanta boernationalister under ledning av AWB-ledaren [[Eugène Terre'Blanche]] riktat mot förhandlingarna i Kempton Park nära [[Johannesburg]] kunde inte förhindra ett avtal om [[demokrati|majoritetsstyre]] i Sydafrika. De första allmänna valen skulle enligt överenskommelsen hållas i april följande år. Samma år erhöll de Klerk och Mandela [[Nobels fredspris]] i [[Oslo]].

== Vicepresident och pension ==
[[27 april]] [[1994]] kunde Sydafrika för första gången gå till allmänna val genom de Klerks och Mandelas försorg. En ambitiös valkampanj, där Nationalistpartiet återkallat sitt tidigare stöd till apartheid ledde till vissa framgångar vilka till stor del tillskrivits de Klerks profil. Partiet erhöll drygt 20 % av rösterna och kunde bilda en enpartiregering i [[Västra Kapprovinsen]]. Enligt de på förhand givna regler som antagits kunde de Klerk erhålla en post som [[vicepresident]] samt ett antal ministerposter i Mandelas regering. [[1996]] valde han att lämna regeringen efter interna samarbetssvårigheter. Följande år ombildades Nationalistpartiet till Nya Nationalistpartiet (NNP) och de Klerk valde att lämna ordförandeposten och politiken.

[[2001]] återvände han till [[Europa]] och besökte [[Stockholm]] för att som tidigare pristagare fira [[Nobelpriset]]s 100-årsjubileum. Under hans vistelse mördades hans frånskilda hustru Marike brutalt av en svart gärningsman i sin lägenhet i [[Kapstaden]]. de Klerk valde därefter att omedelbart återvända till Sydafrika. Mordet fördömdes av bland annat president [[Thabo Mbeki]] och [[Winnie Mandela]], som höll ett lovtal till Marike de Klerks minne. Gärningsmannen, en 22-årig säkerhetsvakt arresterades två dagar efter mordet och dömdes till två livstider och tre års [[fängelse]] för [[mord]].

==Externa länkar==
*{{Commonscat|Frederik Willem de Klerk}}
* [https://web.archive.org/web/20050701083157/http://www.fwdklerk.org.za/ The FW de Klerk Foundation]
* [http://video.google.com/videoplay?docid=-955786706650200252&q Video of F.W. de Klerk's November 2005 visit to Richmond Hill High School on Google Video]
* [https://web.archive.org/web/20110717004354/http://www.thehist.com/index.php?option=com_content&task=view&id=764&Itemid=706 Photos] & [https://web.archive.org/web/20110717004835/http://www.thehist.com/index.php?option=com_docman&task=cat_view&gid=149&Itemid=705 Recordings] of his visit to the [[College Historical Society]] in March 2008
* [http://www.depauw.edu/news/?id=25311 Ubben Lecture at [[DePauw University]] (includes video, audio and photos)]
* [http://www.huffingtonpost.com/nicolas-rossier/the-man-who-freed-mandela_b_822481.html] Extensive Interview in the [[Huffington Post]]
* [http://www.globalpanel.org/ The Global Panel Foundation]
* [http://www.g-l-f.org/ Official Website of the Global Leadership Foundation]

== Referenser ==
<references />

{{successionsbox
|titel=[[Lista över Sydafrikas statschefer|Sydafrikas statspresident]]
|år=[[1989]]-[[1994]]
|företrädare=[[Pieter Willem Botha]]
|efterträdare=[[Nelson Mandela]]<br /><small>Sydafrikas president</small>
|titel2=[[Nasionale Party|Nationalistpartiets]] ordförande
|år2=[[1989]]-[[1997]]
|f=2
|efterträdare2=[[Marthinus van Schalkwyk]]
|titel3=[[Sydafrika]]s [[vicepresident|andre vicepresident]]
|år3=[[1994]]-[[1996]]
|företrädare3=Alwyn Schlebusch
|efterträdare3=[[Thabo Mbeki]]<br /><small>Förste vicepresident 1994-99</small>
|titel4=[[Sydafrika]]s [[utbildningsminister]]
|år4=[[1984]]-[[1989]]
|företrädare4=''Okänd''
|efterträdare4=''Okänd''
|titel5=[[Sydafrika]]s [[inrikesminister]]
|år5=[[1982]]-[[1985]]
|företrädare5=[[Jan Christiaan Heunis]]
|efterträdare5=Stoffel Botha
}}
{{Sydafrikas presidenter}}
{{fredspristagare}}
{{Time Person of the Year}}
{{Auktoritetsdata}}
{{STANDARDSORTERING:Klerk, Frederik Willem}}
[[Kategori:Sydafrikas presidenter]]
[[Kategori:Sydafrikanska politiker under 1900-talet]]
[[Kategori:Mottagare av Nobels fredspris]]
[[Kategori:Sydafrikanska nobelpristagare]]
[[Kategori:Födda 1936]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Avlidna 2021]]
[[Kategori:Mottagare av prinsen respektive prinsessan av Asturiens pris]]
[[Kategori:Sydafrikas ministrar]]
[[Kategori:Personer från Johannesburg]]